Connect with us

Svensk byggbransch

Viktor Klingberg, Lewéns Totalentreprenör: ”Nästan inga byggföretag gör sitt jobb väldigt bra”

Viktor Klingberg är arbetschef på Lewéns Totalentreprenör. Att jobba digitalt är en självklarhet för bolaget som tror på att hela tiden göra saker lite bättre än konkurrenterna.

Published

on

Viktor Klingberg-Lewens Totalentreprenör

Redan på högstadiet visste Viktor Klingberg att bygg var branschen för honom. Idag är han arbetschef på Lewéns Totalentreprenör, det växande Täbyföretaget med en mix av entreprenad- och byggservice-uppdrag. Att jobba digitalt är en självklarhet för bolaget som tror på att hela tiden göra saker lite bättre än konkurrenterna.

I Arninge, i Täby kommun, har Lewéns Totalentreprenör huvudkontor. Här arbetar tre projektledare, en kalkylator, en ekonomiassistent och vd Håkan Lewén. Och så arbetschef Viktor Klingberg.

– Mitt jobb består mycket av att vara spindeln i nätet. Man försöker se till att projektledarna gör det de ska, och att de får den hjälp och de verktyg de behöver för att kunna göra rätt.

Lewéns uppför nya Väsby kvarn på samma plats där den tidigare väderkvarnen låg tills dess att den brann ner i mars 2008.

Kalkylator frigör tid för projektledare

Lewéns eftersträvar en jämn fördelning mellan entreprenad- och byggserviceuppdrag. Sedan fyra år tillbaka är man certifierade enligt BF9K och för ett år sedan såg man över organisationen i bolaget och genomförde en del förändringar. Innan översynen menar Viktor att det var svårt att veta om företaget faktiskt rörde sig i rätt riktning.

– I byggbranschen är det väldigt konkret vad man gör; man vet vart man har kommit i projektet och man kan se när man är klar och om man gjort ett bra eller dåligt jobb. I kontorsvärlden är det svårare att ha samma känsla. Man skickar lite mail och man har ingen aning om man går framåt eller bakåt.

Certifieringen och omorganisationen har rustat Lewéns för expansion. Att anställa en kalkylator som på heltid räknar på projekten och kommunicerar direkt med kunderna har frigjort tid för projektledarna. Tid som de kan lägga på att driva projekten så effektivt som möjligt.

Växande byggbolag med kvalitet i fokus

Lewéns röda och gula logotyp kan den som rör sig från Storstockholm och ungefär upp till Grisslehamn upptäcka lite här och var. I och med ett samarbete med Moelven är Lewéns just nu också representerade söder om huvudstaden. Tillväxtambitioner har man, men inte på bekostnad av att göra ett bra jobb.

– Just nu är vi väldigt sugna på att landa runt 100 miljoner i omsättning. Vi vill inte bli mer än 40 anställda. Däremot ska vi göra detta väldigt bra. Det finns nästan inga byggföretag som gör sitt jobb väldigt bra. Det tror jag ska vara skillnaden med oss.

Känslan av att inte ha koll på hur arbetet egentligen går menar Viktor också går att avhjälpa genom att digitalisera sitt arbete. Själv har han använt någon form av digitalt verktyg i arbetet de senaste 6,5 åren. Att automatiskt få in timmar och material är den största fördelen han ser med digitala hjälpmedel.

– Ingenting glöms bort för fakturering. Att få in allt på samma ställe är också väldigt bra. All kundkommunikation, alla dokument, alla timrapporter och leverantörsfakturor hamnar på ett ställe. Kommunikationen med yrkesarbetarna hamnar på ett ställe. Det blir väldigt enkelt att man rör ihop det annars; man har lite på mailen, lite i ett system och lite i Visma eller vilket bokföringssystem man nu använder.

Många byggföretagare saknar koll på kostnaderna

Byggbranschen, menar Viktor, är konservativ när det gäller att ta till sig nya metoder och arbetssätt. Man använder exempelvis gärna verktyg från ett visst märke och kläderna man har ska gärna också vara från ett speciellt märke. Att prova något nytt gör man helst inte, enligt Viktor.

– Man är inte supernöjd med förändring. Det är lite jobbigt och obekvämt och man vet inte vad det handlar om.

Många som startar byggföretag har en bakgrund som snickare och startar eget för att man gillar att snickra och vill vara sin egen. Företagsekonomi har man ofta inte så god koll på, säger Viktor. Han tror att många saknar koll på grundläggande saker som prissättning och egentligen inte tar betalt för sina faktiska kostnader. I sådana lägen kan ett digitalt system hjälpa till att hålla reda på kostnader, resurser och intäkter. Men han har också en uppmaning till gymnasieskolor som utbildar framtidens byggare.

– Datorkunskap, företagskunskap, bokföring och ekonomi borde utgöra halva byggprogrammet. Utbilda oss i dessa ämnen och skicka ut oss på praktik så kommer det bli fantastiskt mycket bättre byggare som förstår vad saker kostar, varför de kostar och hur vi kan göra för att det ska kosta mindre och bli mer effektivt.

Arbeta digitalt ett sätt att framtidssäkra bolaget

Att arbeta digitalt går hand i hand med att ha koll på sitt företagande. Många byggföretagare har kvar tänket från starten då man var ett enmansföretag även när antalet anställda börjar öka. Själva använder Lewéns Fieldly för att hantera och administrera sina projekt digitalt.

– Jag tror det är först när man är runt vår storlek som man börjar räkna ordentligt på sina kostnader. Om företaget växt fram ur småföretagare så tror jag inte att någon egentligen har tänkt på vad exakt en timme kostar och vad det egentligen innebär att man måste ta betalt. Det finns nästan inga byggföretag som gör sitt jobb väldigt bra idag.

För att klara en framtid där byggtakten bromsar in menar Viktor att många byggföretagare kommer behöva se över sin organisation. Att vara mån om kunden, kommunicera och informera tydligt och alltid hålla snyggt efter sig menar Viktor är nycklar till framgång.

– Vi måste bli väldigt mycket bättre i framtiden om vi vill finnas kvar. Det kommer finnas de som fattar sånt här. Vissa tänker ungefär: ”Jag kan svara kunden på torsdag. Hon får vara nöjd”. De företagen kommer gå under.

Bilder: Lewéns Totalentreprenör, Viktor Klingberg

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Byggfel kostar över 50 miljarder om året: tidsbrist och ineffektivitet bland orsakerna

Boverket har summerat den årliga notan för fel, brister och skador i byggsektorn. Den är inte liten. Vatten- och fuktproblem dominerar bland felen och bristerna. Orsakerna till problemen, enligt kartläggningen, står främst att finna i brist på tid och kompetens.

Published

on

Boverket_Foto-Franz Feldmanis-Digitala Byggindustrin

Att bostadsbehovet är stort har nog inte undgått någon. Sverige behöver bygga och renovera ett mycket stort antal bostäder och lokaler fram till 2025. I Boverkets senaste prognos över bostadsbyggandet uppskattas att 90 000 bostäder kan behöva byggas varje år fram till 2020, för att därefter sedan minska till cirka 50 000 per år fram till 2025. Det finns också behov av att bygga nya lokaler och renovera de bostäder och lokaler som finns. Målet är att det ska vara långsiktigt hållbara byggnader med god inomhusmiljö.

Flera statliga utredningar och genomförda forskningsprojekt har under de senaste tjugo åren funnit att det finns betydande fel, brister och skador i byggsektorn. 2017 fick Boverket i uppdrag av regeringen att kartlägga byggskador (inklusive systematiska byggfel och betydande kvalitetsbrister) vid nybyggnation eller renovering av byggnadsverk. Syftet med uppdraget har varit att ge en bild av förekomsten av byggskador och de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenser dessa orsakar.

Tillgången till nationell statistik över byggfel är begränsad. Boverket har därför använt sig av samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som sedan verifierats genom en enkätundersökning. Kartläggningen är ett försök att ge en bild och en saklig beskrivning av de fel, brister och skador som förekommer i byggsektorn.

De kostnadsuppskattningar som Boverket gjort i rapporten bygger på tidigare studier samt till viss del på svar från enkätundersökningen. Man menar att det med all säkerhet finns ett stort mörkertal i undersökningen, liksom i andra undersökningar. Därför har de varit försiktiga i bedömningen av de sammanlagda kostnaderna för fel, brister och skador.

I kartläggningen är det främst vatten och fukt som dominerar problembilden. Ett vanligt förekommande problem är att klimatskalet är otätt, så att byggnaderna inte skyddas från vatten som tränger in. Det är även vanligt med vatten som tränger ut genom rör. Enligt uppgifter från försäkringsbranschen förekommer ungefär lika många skador i kök som i våtrum.

Tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen är de dominerande orsakerna till att fel, brister och skador uppstår. Det gäller i såväl planerings- och projekteringsskedet som under själva produktionen. Aktörer i byggsektorn anser också att återföringen av erfarenheter är bristfällig, vilket ökar risken för att samma fel upprepas. Brister i kompetensåterföring och lärande mellan byggprojekt är ett välkänt problem som bl.a. Fredrik Friblick ofta debatterar.

De menar att kunskapen om hur man ska bygga finns, men den måste spridas till berörda aktörer inom byggbranschen. Ett sätt att förenkla och höja tillförlitligheten i informationen mellan projektorganisation och produktion kan vara att använda ett digitalt verktyg. 

Byggherren har – i egenskap av beställare – en stor möjlighet att ge goda förutsättningar för att skapa och leverera en felfri produkt genom sitt engagemang och sin kunskap. Därför skulle byggherrarnas kompetens behöva stärkas.

De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader och kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59–73 miljarder kronor per år. Tar man även hänsyn till indirekta följdeffekter bedömer Boverket att de totala fastighetsekonomiska kostnaderna skulle kunna uppgå till så mycket som mellan 83 och 111 miljarder kronor om året.

Här kan du läsa mer: Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, Boverket

Continue Reading

Svensk byggbransch

“Viktigt få med sig underentreprenörer tidigt” – Jakob Ljunggren, Midroc Construction

Byggföretag som är för dåliga på forskning och utveckling och konstruktion och teknik som outsourcas till underkonsulter. Det menar Jakob Ljunggren, affärschef Entreprenad på Midroc Construction, är några av orsakerna till att byggbranschen hamnat på efterkälken när det kommer till digitalisering.

Published

on

Jakob Ljunggren-Midroc Construction-Digitala Byggindustrin

Vad tror Jakob Ljunggren ligger bakom den låga digitaliseringsgraden i byggsektorn?

– Vi är för dåliga på forskning och utveckling. Det finns bara i undantagsfall hos materialleverantörerna, men det pågår i princip ingen utveckling kring hur man ska bygga hus. Dessutom har vi som branschstandard outsourcat det mesta av konstruktion och teknik till underkonsulter, så även där missar vi massor av utveckling och erfarenhetsåterföring tror jag.

Midroc, menar Jakob, ligger långt fram när det gäller att arbeta digitalt. Medarbetare har stor frihet att driva egna förbättringar när det kommer till digitala arbetssätt, menar han. Utrymme för förbättring ser han främst inom produktionen.

– När det gäller vilka verktyg som skulle hjälpa oss är det bättre ekonomiska prognosverktyg för produktionen. Där arbetar vi på att hitta ett sätt att jobba.

Informationsflöden och brister i kommunikationen mellan projektorganisation, arbetsledning och yrkesarbetare är vanligt förekommande dilemman i byggbranschen. Hur hanterar Midroc Construction behovet av information, kommunikation och dokumentation mellan “kontoret” och “fältet”?

– Det är en extremt stor utmaning. Varje arbetsplats är unik, men generellt är det viktigt att få med sig alla underentreprenörer tidigt och att få ihop ett gäng som arbetar mot samma mål. Vi ser tyvärr brister i hur mycket kunskap projektledare och arbetsledare får ta del av och själva väljer att ta del av.

Pressade tidsramar leder till att kunder och projekt behandlas på samma sätt, även när det ibland finns stora skillnader i sätt att arbeta. Det är, menar Jakob, en konsekvens av en hård konkurrenssituation och en fragmentarisk bransch där många jobbar med mindre delar av leverans- och produktionskedjan.

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne, förutspår att digitaliseringen inom bygg kommer få upp farten under 2019. Hennes företag gör bl.a. skyddsronder digitalt och arbetar mycket med digitala checklistor, m.m. Hur jobbar Midroc Construction med sådana funktioner?

– Midroc deläger ett mycket intressant företag, Checkproof, som arbetar med – enligt oss – den bästa appen för digitaliserade checklistor och egenkontroller. Vi är mitt inne i implementering och förbättring av deras verktyg, där vi får ge förslag på förbättringar men ibland också tvingas ändra vårt sätt att tänka.

Att få användare att använda digitala verktyg och systemstöd är lika viktigt som att ha ambitionen att använda dem. Hur tror Jakob Ljunggren att man får medarbetare engagerade i digitala arbetsverktyg? Han tror att det delvis är en generationsfråga.

– Vissa vill inte men andelen som inte vill minskar för varje år. Det handlar om att tillföra nytta. Man kan inte tvinga på verktyg som inte upplevs hjälpa medarbetarna. Sen är jag också en stark förespråkare för att förbättringsförslag och utveckling ska ligga så ”långt ut i pilen” som möjligt som vi säger på Midroc, dvs så nära vår kund som möjligt.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Byggindustrin 2019 – vad kommer vi att prata om?

Published

on

Byggindustrin 2019-Digitala Byggindustrin-Fieldly

Byggåret 2018 har varit händelserikt. Med 2019 för dörren blickar vi tillbaka på året som gått, men framför allt spanar vi in i det nya året. Vilka frågor kommer prägla byggbranschen kommande tolv månader? Vad kommer vi prata om? Vad får vi se mer av? Digitala Byggindustrins prognos innehåller digitalisering, BIM och jämställdhet. Bland annat.

Digitalisering – tiden har hunnit ikapp byggbranschen

Byggsektorn har länge hållit hårt i penna och papper som arbetsverktyg men tiderna håller på att förändras, det är inte minst de många aktörer som erbjuder digitala alternativ till analoga arbetssätt ett bevis på.

Av de 300 byggföretag som förra året intervjuades* om sin digitala kunskap och utveckling uppgav 62 procent att de var väl införstådda med vad digitalisering innebär. Bara 6 procent av bolagen ansåg sig ha låg kännedom om begreppet.

Förvisso uppger över 60 procent av de tillfrågade att de är väl införstådda med begreppet digitalisering, vilket innebär att kvaliteten på svaren bör vara på en god nivå. Men den interna utbildningsnivån bedöms som relativt låg och flera företag bedömer att de inte har den interna kunskapen för att veta riktigt var de står i digitaliseringsfrågan.

Bara 35 procent anger att de idag arbetar aktivt med digitalisering i verksamhets- och affärsplaner. Nyligen arrangerade till exempel Fieldly och Hilti utbildningen Växa utan växtvärk, där deltagande bygg- och installationsföretag diskuterade utmaningar på vägen mot ökad tillväxt. Digitalisering seglade upp som ett av områdena med stor potential att effektivisera och automatisera viktiga delar av verksamheterna.

BIM – förkortningen på allas läppar

BIM är tre bokstäver nog ingen kan ha missat. BIM, kort för Building Information Modeling, handlar om att skapa en digital tvilling i en byggprocess för att under projektering och visualisering samla informationen om den fysiska tillgång man planerar att uppföra.

BIM gör det lättare att förstå hur olika aspekter påverkar den fysiska byggnaden man planerar innan den har blivit fysisk verklighet.

Potentialen med BIM är enorm, inte minst när det kommer till att minska osäkerheten kring hur olika förhållanden och komponenter påverkar varandra. Ännu kraftfullare blir det när underentreprenör från olika områden kan bidra med kritisk information i BIM-modellen innan byggandet påbörjas. Möjligheterna att göra ännu mer prefabricerat eller konstruera vissa delar utanför byggarbetsplatsen ökar. Så kallad waste – ett begrepp lånat från Lean – på byggarbetsplatsen kan också minska och logistiken förbättras avsevärt när leveranser sker i exakt rätt tid, istället för att staplas på plats innan de behövs.

Jämställdhet och mångfald – bra för affärerna

I början av 2018 hade #sistaspikenikistan, byggbranschens upprop mot sexuella trakasserier, övergrepp och andra former av sexism, några få månader på nacken. Snickaren Emmelie Renlund och arkitekten Cajsa Winge som drog igång uppropet riktade inte minst uppmärksamheten mot den sneda fördelningen mellan könen som präglar vår bransch. Det är inte långsökt att koppla förekomsten av trakasserier som #sistaspikenikistan satte fokus på till det faktum att endast en procent av alla hantverkare i Sverige är kvinnor. På tjänstemannasidan är situationen lite annorlunda med 20 procent kvinnliga medarbetare, men ändå finns en bit kvar att vandra mot en mer representativ fördelning.

Insikterna om varför såväl fler kvinnor som fler personer med annan bakgrund än svensk är en tillgång för byggföretag har också vädrats på flera håll i branschen. Ett bolag med en jämn fördelning mellan män, kvinnor och olika bakgrunder skapar affärsnytta och lönsamhet. Fler perspektiv i bolaget minskar risken att alla tycker lika, samtidigt som man på ett bättre sätt efterliknar samhället i stort och därmed torde komma närmare kunderna.

Lindbäck Group, i vilken Lindbäcks Bygg ingår, tilldelades till exempel i höstas Hållbarhetspriset av företaget Sunpine. I motiveringen tog man fasta på faktumet på Lindbäck-gruppens helhetsgrepp om hållbarhet som bland annat mynnat ut i att man gått från 6 till 20 procent kvinnor. 

Vad som kommer prägla 2019 vet vi inte ännu men att digitalisering, BIM, jämställdhet och mångfald kommer fortsätta spela en viktig roll under kommande år tror vi oss med säkerhet kunna säga. Vilka frågor tror du kommer spela roll under kommande år? Tveka inte att dela med dig till oss på Digitala Byggindustrin.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.