Connect with us

Svensk byggbransch

Viktor Klingberg, Lewéns Totalentreprenör: ”Nästan inga byggföretag gör sitt jobb väldigt bra”

Viktor Klingberg är arbetschef på Lewéns Totalentreprenör. Att jobba digitalt är en självklarhet för bolaget som tror på att hela tiden göra saker lite bättre än konkurrenterna.

Published

on

Viktor Klingberg-Lewens Totalentreprenör

Redan på högstadiet visste Viktor Klingberg att bygg var branschen för honom. Idag är han arbetschef på Lewéns Totalentreprenör, det växande Täbyföretaget med en mix av entreprenad- och byggservice-uppdrag. Att jobba digitalt är en självklarhet för bolaget som tror på att hela tiden göra saker lite bättre än konkurrenterna.

I Arninge, i Täby kommun, har Lewéns Totalentreprenör huvudkontor. Här arbetar tre projektledare, en kalkylator, en ekonomiassistent och vd Håkan Lewén. Och så arbetschef Viktor Klingberg.

– Mitt jobb består mycket av att vara spindeln i nätet. Man försöker se till att projektledarna gör det de ska, och att de får den hjälp och de verktyg de behöver för att kunna göra rätt.

Lewéns uppför nya Väsby kvarn på samma plats där den tidigare väderkvarnen låg tills dess att den brann ner i mars 2008.

Kalkylator frigör tid för projektledare

Lewéns eftersträvar en jämn fördelning mellan entreprenad- och byggserviceuppdrag. Sedan fyra år tillbaka är man certifierade enligt BF9K och för ett år sedan såg man över organisationen i bolaget och genomförde en del förändringar. Innan översynen menar Viktor att det var svårt att veta om företaget faktiskt rörde sig i rätt riktning.

– I byggbranschen är det väldigt konkret vad man gör; man vet vart man har kommit i projektet och man kan se när man är klar och om man gjort ett bra eller dåligt jobb. I kontorsvärlden är det svårare att ha samma känsla. Man skickar lite mail och man har ingen aning om man går framåt eller bakåt.

Certifieringen och omorganisationen har rustat Lewéns för expansion. Att anställa en kalkylator som på heltid räknar på projekten och kommunicerar direkt med kunderna har frigjort tid för projektledarna. Tid som de kan lägga på att driva projekten så effektivt som möjligt.

Växande byggbolag med kvalitet i fokus

Lewéns röda och gula logotyp kan den som rör sig från Storstockholm och ungefär upp till Grisslehamn upptäcka lite här och var. I och med ett samarbete med Moelven är Lewéns just nu också representerade söder om huvudstaden. Tillväxtambitioner har man, men inte på bekostnad av att göra ett bra jobb.

– Just nu är vi väldigt sugna på att landa runt 100 miljoner i omsättning. Vi vill inte bli mer än 40 anställda. Däremot ska vi göra detta väldigt bra. Det finns nästan inga byggföretag som gör sitt jobb väldigt bra. Det tror jag ska vara skillnaden med oss.

Känslan av att inte ha koll på hur arbetet egentligen går menar Viktor också går att avhjälpa genom att digitalisera sitt arbete. Själv har han använt någon form av digitalt verktyg i arbetet de senaste 6,5 åren. Att automatiskt få in timmar och material är den största fördelen han ser med digitala hjälpmedel.

– Ingenting glöms bort för fakturering. Att få in allt på samma ställe är också väldigt bra. All kundkommunikation, alla dokument, alla timrapporter och leverantörsfakturor hamnar på ett ställe. Kommunikationen med yrkesarbetarna hamnar på ett ställe. Det blir väldigt enkelt att man rör ihop det annars; man har lite på mailen, lite i ett system och lite i Visma eller vilket bokföringssystem man nu använder.

Många byggföretagare saknar koll på kostnaderna

Byggbranschen, menar Viktor, är konservativ när det gäller att ta till sig nya metoder och arbetssätt. Man använder exempelvis gärna verktyg från ett visst märke och kläderna man har ska gärna också vara från ett speciellt märke. Att prova något nytt gör man helst inte, enligt Viktor.

– Man är inte supernöjd med förändring. Det är lite jobbigt och obekvämt och man vet inte vad det handlar om.

Många som startar byggföretag har en bakgrund som snickare och startar eget för att man gillar att snickra och vill vara sin egen. Företagsekonomi har man ofta inte så god koll på, säger Viktor. Han tror att många saknar koll på grundläggande saker som prissättning och egentligen inte tar betalt för sina faktiska kostnader. I sådana lägen kan ett digitalt system hjälpa till att hålla reda på kostnader, resurser och intäkter. Men han har också en uppmaning till gymnasieskolor som utbildar framtidens byggare.

– Datorkunskap, företagskunskap, bokföring och ekonomi borde utgöra halva byggprogrammet. Utbilda oss i dessa ämnen och skicka ut oss på praktik så kommer det bli fantastiskt mycket bättre byggare som förstår vad saker kostar, varför de kostar och hur vi kan göra för att det ska kosta mindre och bli mer effektivt.

Arbeta digitalt ett sätt att framtidssäkra bolaget

Att arbeta digitalt går hand i hand med att ha koll på sitt företagande. Många byggföretagare har kvar tänket från starten då man var ett enmansföretag även när antalet anställda börjar öka. Själva använder Lewéns Fieldly för att hantera och administrera sina projekt digitalt.

– Jag tror det är först när man är runt vår storlek som man börjar räkna ordentligt på sina kostnader. Om företaget växt fram ur småföretagare så tror jag inte att någon egentligen har tänkt på vad exakt en timme kostar och vad det egentligen innebär att man måste ta betalt. Det finns nästan inga byggföretag som gör sitt jobb väldigt bra idag.

För att klara en framtid där byggtakten bromsar in menar Viktor att många byggföretagare kommer behöva se över sin organisation. Att vara mån om kunden, kommunicera och informera tydligt och alltid hålla snyggt efter sig menar Viktor är nycklar till framgång.

– Vi måste bli väldigt mycket bättre i framtiden om vi vill finnas kvar. Det kommer finnas de som fattar sånt här. Vissa tänker ungefär: ”Jag kan svara kunden på torsdag. Hon får vara nöjd”. De företagen kommer gå under.

Bilder: Lewéns Totalentreprenör, Viktor Klingberg

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Lindbäcks vinner Hållbarhetspris – gick från 6 till 20 procent kvinnor

Hållbarhet är att se till helheten och det gör verkligen Lindbäcks-koncernen, säger Magnus Edin på SunPine som delade ut priset till Lindbäcks för deras helhetssyn på hållbarhet och framgångsrika fokus på jämställdhet.

Published

on

Lindbacks bygg Linda Rosen SunPine

Lindbäcks Group är det norrländska koncernbolaget där bland annat Lindbäcks Bygg ingår. Nu tilldelas koncernen Hållbarhetspris för sin helhetssyn på hållbarhet och för sitt framgångsrika fokus på jämställdhet. Priset delas ut av SunPine som framställer förnyelsebara drivmedel med hjälp av en restprodukt från pappers- och massatillverkning. Bland ägarna finns Preem, Sveaskog och Södra. Magnus Edin är vd på SunPine. Lindbäcks-koncernen har ett positivt engagemang i samhället i stort, menar han.

– Hållbarhet är att se till helheten och det gör verkligen Lindbäcks-koncernen. Det är ett sjumilakliv att gå från 6 procent till 20 procent, ett jättekliv mot regeringens mål för branschen på 25 procent kvinnor till 2030. Det är konkret och inspirerande.

Utöver att göra framryckningar mot en mer jämställd organisation har Lindbäcks Group etablerat ett hållbart förhållningssätt i hela sin verksamhet. Man bygger t.ex. i trä som är det enda förnybara byggnadsmaterialet. Ett flerfamiljshus i trä släpper ut 50 procent mindre koldioxid under sin totala livscykel jämfört med ett hus med betongstomme. Med en rationell och effektiviserad byggprocess i fabrikerna minimeras också spill och slöseri av material och energi. Dessutom är Lindbäcks nya fabrik självförsörjande på solenergi och fjärrvärme.

 Linda Rosén är vd för Lindbäcks Group.

– Det känns extra bra att det här priset går till hela Lindbäcks, till alla oss som jobbar i företaget. Och att vi får det just för vårat hållbarhetsarbete, då hållbarhet är en grundläggande värdering för oss. Det känns verkligen roligt att vårt arbete uppmärksammas på det viset.

För Magnus Edin är initiativet att dela ut Hållbarhetspriset ett viktigt beslut:

– Med det här priset vill vi lyfta fram andra företag här i regionen som inspirerar och agerar förebilder inom just hållbarhet. Och med hållbarhet så menar vi begreppets hela betydelse, naturligtvis klimatsmarta lösningar som värnar vår miljö, men också social hållbarhet och god långsiktig ekonomi. För oss är jämställdhet en viktig del av detta, därför har vi valt det som årets tema.

Fredagen den 9 november delades Hållbarhetspriset ut för första gången på galan Näringslivets dag på Pite havsbad.

Källa: SunPine

Continue Reading

Svensk byggbransch

Kooperativa Riksbyggen tionde största byggföretaget

Published

on

Emil Flodin-Sveriges Byggindustrier

Iförrgår släpptes Sveriges Byggindustriers sammanställning över Sveriges 30 omsättningsmässigt största byggföretag. Peab, Skanska och NCC tar listans tre pallplatser men ”bubblaren” i listans topp tio är Riksbyggen, bostadsutvecklingsbolaget som ägs av sina medlemmar.

De första nio företagen som toppar listan är samma som förra året. Emil Flodin är analytiker på Sveriges Byggindustrier. Han menar att 2017 var ett bra år för de flesta av listans företag.

– 90 procent av bolagen har ökat omsättningen från 2016 till 2017, säger han.

Att Riksbyggen kommit in på listans tiondeplats innebär att Infranord petats ner till plats nummer elva. Riksbyggens omsättning hade egentligen kvalificerat företaget till en plats på topp-30-listan redan förra året, men i år har Sveriges Byggindustrier breddat den till att innefatta fler bostadsutvecklare.

– Många av de stora byggbolagen sysslar också med projektutveckling, motiverar Emil Flodin beslutet att inkludera fler bostadsutvecklare.

Bland andra bostadsutvecklare som kommit in på listan finns Oscar Properties på plats 14 och Alm Equity på plats 15. Bostadsutecklingsföretagen har stått för de största omsättningsökningarna 2017, medan t.ex. anläggningsbolagen haft en något svagare utveckling, vilket överensstämmer med den konjunktur som varit där bostadsbyggandet gått på högvarv.

Hur nästa års lista, över 2018 års 30 största byggföretag, kommer se ut är svårt att sia om. Antalet byggstarter har för de flesta bostadsutvecklare varit betydligt färre i år. Samtidigt är många projekt fortfarande igång, säger Emil Flodin.

Sveriges Byggindustrier noterar också att bolagens omsättningsökningar lett till ökat antal anställda.

– Vi har inte sett någon trend att bolagen skulle gå mer mot en ”Construction Management”-struktur, med färre egna anställda, säger Emil Flodin.

Byggföretag med tyngdpunkten i Sveriges västra delar går fram med besked. Serneke, Wästbygg och Erlandsson Bygg visar starka omsättningsökningar. Ännu lite längre västerut hittar man nu två nya norska aktörer som tagit sig in på listan. Consto och AF Gruppen är båda bolag som har vuxit i Sverige, främst genom förvärv av andra byggföretag.

Sveriges 10 största byggföretag

  1. Peab
  2. Skanska
  3. NCC
  4. JM
  5. Veidekke
  6. SVEVIA
  7. Erlandsson Bygg
  8. Bonava
  9. SERNEKE Group
  10. Riksbyggen

Listan i sin helhet.

Källa: ”Här är branschens 30 största bolag”, Sveriges Byggindustrier
Bild: Emil Flodin, Sveriges Byggindustrier

Continue Reading

Svensk byggbransch

Amela Hodzic, Prolog: strategisk upphandling kräver modiga beställare

”Allt som byggs ska vävas in i resten av samhället. Det ska kunna fungera som en helhet.” Möt Amela Hodzic, fd regionråd med passion för offentlig upphandling och en effektiv byggbransch.

Published

on

Amela Hodzic_Prolog

Hon är samhällsvetaren och ekonomen som pratar om upphandling med passion i rösten. Amela Hodzic tillbringade elva år i politikens hetluft, senast som regionråd med ansvar för upphandling och personalfrågor. Idag är det tidigare regionrådet marknadsutvecklingschef på Prolog, ett konsultbolag som arbetar för ett effektivare byggande. Vi tog ett samtal om dialogbaserad upphandling, holistiskt byggande och vikten av att se varje upphandling som unik.

Upphandling inte en lista med inköp

– När jag blev regionråd var det många som reagerade med skepsis och frågade sig vad man kunde göra med upphandling. Jag tänkte att det här blir hur häftigt som helst.

Som regionråd ansvarade Amela för att 14,5 miljarder kronor användes på sätt som kom skåningarna till största möjliga nytta. Hon såg tidigt till så att inköpsdirektören började rapportera direkt till regiondirektören, istället för att som tidigare ha rapporterat till ekonomidirektören. På så sätt lyfte man upp området en nivå och signalerade till hela organisationen att upphandling och offentliga inköp är en strategiskt viktig fråga.

– Med upphandling som verktyg kan vi skapa samhällsnytta och jobba med grön omställning, tillväxt och innovationer.

För den som pratar med Amela blir det fort tydligt att samverkan med näringslivet är en hjärtefråga. Efter många år i det offentliga står hon sedan ett år tillbaka med fötterna i det privata näringslivet. Men passionen och drivet för bättre och fler samtal mellan de som levererar till det offentliga och offentligt finansierad verksamhet har inte minskat i styrka.

– Offentlig upphandling ska inte handla om att ha en lista med inköp som man måste göra. Inför varje upphandling ska man fråga sig vad man kan göra och hur man använder skattepengarna på bästa sätt.

Dialogbaserad upphandling går ut på att offentliga aktörer i ett tidigt skede bjuder in privata marknadsaktörer för en dialog om kommande behov. Under sin tid som regionråd jobbade Amela mycket med såväl dialogbaserad upphandling som innovationsupphandlingar.

Slopa revirtänkandet och utvecklas tillsammans

Ett nära och gott samarbete mellan marknadens aktörer och det offentliga är ett ämne hon ständigt återkommer till. Prestige och konkurrenstänkande företag emellan ger hon inte mycket för.

Byggbranschen har många duktiga och väldigt engagerade aktörer, menar Amela. Men hon ser fortfarande mycket revirtänkande och ovilja att arbeta över företagsgränser.

– Även om man är konkurrenter kan man kanske tillsammans sätta sig och slå sina kloka huvuden ihop. Det kanske finns gemensamma lösningar som man kan leverera och då kan man utvecklas tillsammans.

Många som jobbar med upphandling är rädda att råka ut för överprövningar menar Amela som också menar att lagstiftningen tillåter mer än många tror. Hon vill också slå ett slag för att som offentlig aktör skicka upphandlingsunderlaget på extern remiss, något hon menar också är en form av dialog.

– Om man menar allvar med att gynna lite mindre aktörer och skapa tillväxt kan man till exempel dela upp upphandlingen i mindre kontrakt och garantera volymer. På så sätt får man fler mindre företag att komma in på marknaden och ta del av de offentliga upphandlingarna.

Amela ger ett exempel från sin tid i regionen. Plastförkläden används flitigt inom sjukvården. De visade sig till och med vara den femte största miljöboven i Region Skåne vid en närmare granskning. För några år sedan började man under Amelas ledning med att identifiera behovet av en bättre lösning, visade på efterfrågan och sedan släppte man in innovativa företag som hade olika förslag på lösningar.

– GAIA Bio Materials, ett företag från Helsingborg vann innovationsupphandlingen. De hade tagit fram en helt ny produkt på marknaden av 93 procent förnybart material, baserad på sockerrör och kalciumkarbonat. För dem innebar detta direkt nya arbetstillfällen och de började få beställningar även från utlandet.

Allt som byggs ska vara del av samhället

I sin nuvarande roll på Prolog försöker Amela uppmuntra byggbranschen att arbeta mer gränsöverskridande. Och holistiskt, vilket är ett ord hon gärna återkommer till. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet hänger ihop och här spelar innovationer en viktig roll.

– Det är viktigt att vi inte bygger i separata öar. Allt som byggs ska vävas in i resten av samhället. Det ska kunna fungera som en helhet. Hur kan det vi bygger t.ex. bidra till grön omställning? Det är viktigt att man inte bara bygger, utan att man bygger samhället. Och då får man tänka efter för varje projekt som man gör. Mer holistiskt och med ett helhetsperspektiv.

Det är hög tid för ett paradigmskifte i synen på offentlig upphandling, säger Amela med eftertryck, och det är en uppfattning hon plockat med sig från tiden i Region Skåne. Men paradigmskifte i upphandling och dialogbaserad upphandling låter lätt lite abstrakt; vad tycker Amela att man ska tänka på för att det ska översättas i praktisk verklighet?

– Man tar dialogen med näringslivet i ett väldigt tidigt skede och utifrån det börjar man ta fram förfrågningsunderlaget. Och när man är färdig med det har man mod – och släpper prestigen – att släppa underlaget på extern remiss. Vad säger näringslivet och de som har kapacitet att leverera det här? Är det ett bra förfrågningsunderlag? Har vi tänkt rätt? Finns det kanske onödiga krav som inte kommer göra så stor skillnad?

Så lyckas du med upphandling – Amelas bästa tips

  1. Upphandling handlar om ledarskap. Ha mod att använda upphandling som ett verktyg för att skapa samhällsnytta. Det behövs modiga beställare.
  2. Lyft upphandling till en strategisk nivå så att hela organisationen inser att det är en strategisk och viktig fråga.
  3. Varje upphandling är unik. Se varje upphandling. Det går att vara kreativ i upphandling. Avsätt tid och resurser för att jobba med upphandlingen. Vi har en del mindre kommuner där det kanske sitter en tjänsteman på halvtid. Då är det svårt att alltid vara innovativ. Därför är det viktigt att vi delar med oss och inspirerar andra och sprider goda exempel. Och även om det skulle bli en överprövning – för det kan hända trots att man har jättebra koll på juridiken – så ska man kunna premiera medarbetare som har tänkt innovativt.
Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.