Connect with us

Experterna

“Vi i branschen måste bli bättre på att lämna gamla roller” – Jimmy Dahlström, Prolog

Projekten tenderar att alltid hamna i tidsbrist, det är inget nytt, det är nästan så att vi har permanentat det tillståndet. Att alltid ha bråttom till något är det vanliga.

Published

on

Jimmy Dahlström-Experterna

”Jag kan köpa allt, men jag kan inte köpa tid.” Så sa Warren Buffett, en av historiens mest framgångsrika affärsmän.

Jag har i min roll som konsult ynnesten att få hjälpa många organisationer i deras utveckling. Men jag har även haft det ärofyllda uppdraget att coacha individer i deras eget ledarskap.

Och tid dyker inte sällan upp som ett problem. Ingen har tid. Men egentligen har vi alla tid. Alla har samma antal timmar på ett dygn. Ingen är undantagen.

Boverket fick under 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga byggskador och de samhällsekonomiska konsekvenserna av detta. Rapporten visar att dessa kostar minst 50 miljarder kronor årligen, förmodligen betydligt mer. En av orsakerna är – just det – tid.

Tidsbrist i planerings- och projekteringsskedet och i produktion. För mig är detta inget annat än en paradox. Under så många har vi i branschen kämpat med samma problematik. Projekten tenderar att alltid hamna i tidsbrist, det är inget nytt, det är nästan så att vi har permanentat det tillståndet. Att alltid ha bråttom till något är det vanliga.

Ovanstående kostnadsmassa är givetvis ingenting vi ska acceptera, dels som bransch men framförallt inte som skattebetalare. Vi behöver gemensamt kraftsamla för att skapa mer tid, att ge utrymme för utveckling, utvärdering och förbättring.

Min åsikt är att vi i branschen måste bli bättre på att lämna gamla roller och uppfattningar om hur saker och ting ska vara. Vi måste utmana oss själva och varandra till att driva innovation.

Det börjar i mångt och mycket med beställaren. För ställer beställaren utmanande krav på innovation, effektivisering och produktivitet kommer branschen succesivt att anpassa sig och driva utveckling.

På samma gång måste entreprenörerna och konsulterna svara upp på beställarens nya krav. Vi ska tillsammans vända denna finlandsfärja till bransch. Det kommer att ta tid, men tid är på ett sett det enda vi har, och vi har alla lika mycket.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Experterna

Hur hållbart är miljöcertifieringar egentligen?

Jag vill väldigt gärna ha fel i detta fall. Jag vill väldigt gärna att ni som läser inte delar mina åsikter och erfarenheter, och att ni då tar tillfället i akt och kommenterar, diskuterar och upplyser mig och andra hur det ser ut i dagsläget och hur det fungerar.

Published

on

Viktor Davidov header-2

För min samlade bild av hur byggbranschen fungerar idag är att en (eller flera) miljöcertifieringar ser fint ut på pappret, men när det kommer till kritan är det inte så viktigt ändå. Det jobbas hårt i början av projektet med att få in de krav och förutsättningar som krävs för att uppnå en eller flera miljöcertifieringar. Men ju längre projektet fortlöper desto mindre fokus läggs på uppgiften. Orsakerna till varför är många och varierar från projekt till projekt, och det finns säkert undantagsfall där min bild inte stämmer. En sak är dock helt klar. Idag krävs det extra resurser för att jobba med miljöcertifiering, resurser som inte finns eftersom miljöcertifiering inte står tillräckligt högt upp på allas agendor.

Personligen är jag väldigt angelägen om att branschen behöver höja upp statusen på miljöcertifiering och hållbarhetsfrågor, och att nyckeln till det är att minska den tid som krävs och de kostnader det medför i projekt.

Jag kommer nu i mitt resonemang avgränsa mig till byggprodukter.

Idag pratas det ofta om en loggbok där entreprenören ska fylla i vilka produkter och material som köps in och byggs in i ett projekt. Denna loggbok är precis vad ordet säger, en bok där du loggar dessa uppgifter. Jag har alltid ifrågasatt varför det heter “loggbok” och varför detta görs manuellt och i byggskedet, av entreprenörer och underentreprenörer. Det är dömt att misslyckas eftersom det inte finns tid ute i projektet, och eftersom det görs manuellt. 

Om vi istället i projekteringen projekterar digitalt med de produkter som ska köpas in och byggas in, som innehåller länkar till tillverkarens information om material och kemiska ämnen, produktens BVD, om de är BASTA-godkända med mera så resulterar det i att “loggboken” blir projekteringsmodellen (BIM-modellen). Då går det även i tidigt skede göra LCA analyser och TCO analyser på faktiskt och korrekt data.

Skulle nya produkt- och materialval behöva göras i byggskedet, då hanteras det genom att modellen uppdateras och på så vis hålls levande. Det i sin tur effektiviserar hela relationshandlingsförfarandet.

Tekniken finns idag. Det enda vi behöver göra är att ändra processer och metoder.

Först då blir miljöcertifieringar hållbart.

*BVD = Byggvarubedömning

*LCA = Livscykelanalys

*TCO = Total Cost of Ownership

Continue Reading

Experterna

Att ta tillvara på ögonblick

Någon ska någon gång ha sagt: ”Om någon presenterar en möjlighet för dig som du är osäker på om du klarar av, säg ja och lista ut hur du ska klara det senare.”

Published

on

Eller som Pippi sa det: ”Det har jag aldrig gjort förut, det klarar jag säkert av.”

Att våga ta chansen när den kommer är lätt i teorin men inte alltid så lätt i praktiken, framförallt inte när risken är stor, risken att inte kunna leverera det resultat till chefen som du planerat, risken att göra något ingen annan tidigare gjort.

Jag har förståelse för detta, jag är inte alltid ett praktexempel själv. Vad jag däremot vet är att många av oss i branschen suktar efter det stora genombrottet, när ska vi på allvar få genomslag?

Branschen är till bredden fylld med kompetens, kompetens som ofta är överrepresenterad men tillsammans misslyckas vi. Tar vi tillräckligt ofta chansen? Tänker vi tillräckligt ofta som Pippi?

Jag personligen har lovat mig att när jag kommer tillbaka från semestern ska jag ta chansen så ofta den dyker upp. Vi har många spännande projekt både pågående men också i sin linda. Utan att ta chansen så kommer vi inte på allvar kunna förändra branschen och lyckas med att få det stora genombrottet.

Jag vill även passa på att önska alla en riktigt trevlig semester, unna er tid till reflektion, glass med familjen och tid för att bara vara.

Så att ni likt jag har fyllt på med energi till hösten för att våga, våga utvecklas och ta chansen när den dyker upp.

Tack för att ni tog er tid!

Continue Reading

Experterna

Har vi något existensberättigande?

Vad händer den dagen Google, Amazon eller Apple för den delen bestämmer sig för att ge sig in i samhällsbyggnad?

Published

on

Jag satt häromdagen på ett flyg och läste Byggindustrin. Något ironiskt läste jag på min restid ett blogginlägg om hur min branschkollega Emile Hamon använder sin restid till reflektion, vilket även jag brukar göra. Restid försöker jag använda till att reflektera, läsa, meditera om man så vill, låta tankarna sväva.

En återkommande tanke jag haft på sistone är bristen på innovationstradition i samhällsbyggnad. Och innan ni som läser går i taket vill jag påpeka att jag såklart är medveten om att det sker massor med spännande initiativ på många håll och kanter i vår bransch. Det är inte brister på initiativ jag syftar till, utan att långsiktigt och ihärdigt cementera en innovationskultur. Och inte bara med fina ord, pilar och bubblor i någon årsredovisning utan faktiskt genom hårdvaluta som tid och ekonomi. 

Inom den fasta industrin har det sedan länge varit en självklarhet att avsätta en fast procentuell del av den årliga vinster till ett R&D konto, vilket en R&D manager står (i princip) fritt att förfoga över. I vår bransch tenderar innovation att bli personberoende. En person brinner för ett ämne, får gehör genom diverse informella politiska beslutsvägar och måste därefter äska medel. För vart ska kostanden för innovation konteras? Den frågan upplever jag tar upp alldeles för mycket tid i vår bransch, istället för frågan, vad kan vi utveckla? För är det något vi i vår bransch ska ha beröm för, är det vår förmåga att driva projekt, när väl ett utvecklingsprojekt är igång driver vi det med full kraft.

Min åsikt är att vår avsaknad av en naturlig innovationskultur leder till en tröghet inom nya innovationer till marknaden.

Jag skriver om detta då jag är genuint oroad, detta menar jag verkligen. Vad händer den dagen Google, Amazon eller Apple för den delen bestämmer sig för att ge sig in i samhällsbyggnad? Ur ett business case perspektiv är det inte alls otänkbart. Branschen står för en stor portion av världens BNP och har dessutom betydande möjlighet för utveckling. En spelplan som är en önskedröm för ett innovationsdrivet företag likt ovan nämnda. Om detta skulle inträffa, har vi då något existensberättigande?

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.