Connect with us

Byggtrender

Veidekkes VD: ”den perfekta stormen” är här

Jimmy Bengtsson tar emot på Veidekkes svenska huvudkontor i Solna för att kommentera senaste konjunkturprognosen från Sveriges Byggindustrier. Det blir ett samtal om bostadspriser, efterfrågan och vad Jimmy benämner som ”den perfekta stormen”. Men det blir också ett samtal om två arbetsskift på byggarbetsplatsen och om hur tiden är mogen för en – på allvar – digitaliserad byggbransch.

Published

on

Jimmy Bengtsson_Veidekke

Byggmöten runt köksbordet varje morgon hörde till vardagen under uppväxten i Stockholm. Föräldrarna hade lämnat Gotland för huvudstaden något år innan han föddes och fadern som först jobbat som snickarbas på storbyggen startade snart egna byggbolaget Nils Bengtsson Byggnads AB.

”Jag var stämplad redan innan jag såg dagens ljus.”

Orden är Jimmy Bengtssons. Efter ingenjörsutbildning på KTH, 16 år på Skanska och VD-tjänst på Arcona, blev han koncerndirektör på Veidekke och VD för Veidekke Sverige, Skandinaviens fjärde största bygg-, anläggnings- och bostadsutvecklingsföretag. I Sverige har bolaget ca 2000 medarbetare och koncernen som helhet har 8000 anställda.

Jimmy Bengtsson tar emot på Veidekkes svenska huvudkontor i Solna, för att kommentera den senaste konjunkturprognosen från Sveriges Byggindustrier. Det blir ett samtal om bostadspriser, efterfrågan och vad Jimmy benämner som ”den perfekta stormen”. Men det blir också ett samtal om två arbetsskift på byggarbetsplatsen och om hur tiden är mogen för en – på allvar – digitaliserad byggbransch.

Utbud och efterfrågan har haltat länge

Nyproduktion av bostäder väntas vända neråt med ungefär 30 procent under nästa år då ca 20 000 färre bostäder beräknas påbörjas jämfört med 2017. Parallellt med fallande bostadsproduktion minskar de privata investeringarna i lokaler.

Ökade anläggningsinvesteringar till trots väntas 2019 vara högkonjunkturens sista år. Oroar prognosen Jimmy Bengtsson och vilka konsekvenser ser han för Veidekkes vägnar?

”Ja, det är klart. Ska vi lyckas upprätthålla verksamheterna så måste vi ta marknadsandelar inom andra områden.”

Värt att notera är att bostadsbyggandet under ett flertal år legat på en mycket hög nivå och sedan 2014 har antalet påbörjade bostäder ökat år för år i hela Norden, något Jimmy också understryker.

De många nya regelverk och bostadspolitiska ingrepp som på senare tid kommit från politiker och myndigheter – amorteringskrav och skuldkvotstak för att bara nämna några – är han i grund och botten en förespråkare av. Han tycker att det är ett problem att bostadspriserna rusat för mycket och att amorteringskrav länge lyst helt med sin frånvaro.

”Men jag tycker att det gjorts på fel sätt. Nu har man klippt till – snabbt och hårt – med flera åtgärder på samma gång. Den riktiga lösningen hade ju varit att göra de här åtgärderna men att fasa in dem över åtminstone en treårsperiod, som marknaden hade hunnit anpassa sig till.”

De bostäder som byggts på senare år har inte träffat rätt i förhållande till den totala efterfrågan, menar Jimmy.

”Om samhället Sverige och byggindustrin i Sverige ska lyckas upprätthålla en fortsatt hög byggtakt så måste träffbilden i utbudet möta träffbilden i efterfrågan. Och den har haltat nu i några år.”

Osäker konsekvensanalys av politiska åtgärder

De produkter som Veidekke och många byggbolag med dem utvecklar, riktar sig enligt Jimmy till familjer med ”åtminstone normala” inkomster. De är således inte för alla.

Är fler hyresrätter en del av lösningen? Och hur ser vi till att bygga fler attraktiva sådana?

”För det första är hyresrätt den dyraste boendeformen. Du sparar inte ens till dig själv genom amorteringen. För det andra behövs ett annat ingångsvärde på marken om vi ska få lönsamhet i att bygga hyresrätter.”

Byggportföljen Veidekke, och konkurrenterna, sitter på, har ingångsvärdet på markvärdet. Vilket är till för att bygga bostadsrätter. Låg rörlighet på bostadsmarknaden är en annan bromskloss som försvårar bostadsbristen, enligt Jimmy. Finansiering av bostadsrätter är en annan. De som ska köpa bostadsrätt får inte ihop till insatsen.

Att använda sin röst för att påverka och bilda opinion i samhällskritiska frågor är inte främmande för Jimmy Bengtsson, det vet den som regelbundet tar del av branschnytt eller läser tidningarnas ledar- och debattsidor. Bygglöner, lagförslaget om entreprenörsansvar (Jimmy är positiv) och åtgärder mot osund konkurrens är några av områdena där han har tagit ställning.

Nu ser han hur en kombination av faktorer tillsammans ställer bostadssituationen på sin spets. Att bostadspriserna under en lång tid rusat i höjden menar han är självklart.

”Politiker har låtit bankerna finansiera en väldigt hög belåning helt utan amortering, samtidigt som räntan har droppat något alldeles otroligt. På samma gång har det funnits för lite byggbar mark. Det där är ju den perfekta stormen.”

Men åter till åtgärderna, de som Jimmy anser satts in alltför abrupt och utan en ordentlig och genomgripande analys av konsekvenserna.

Finansinspektionen och Regeringen och andra har länge meddelat att det går bra för Sverige och att amorteringskrav, skuldtakskvot och andra bromsande åtgärder är både nödvändiga och brådskande insatser. Bostadsbyggandets funktion på BNP är kraftig, något Jimmy menar kan komma att bli en chockartad insikt för våra styrande.

”Man påstår sig ha gjort en konsekvensanalys men det är ju ingen som har sett den! Jag tror vi kommer att få se lite svettpärlor i pannan bland våra politiker inom kort.”

Hantverkares arbetstid: ca 40 procent värdeskapande

Sverige leder ligan med Europeiska unionens högsta byggkostnader, en topplacering vi haft i elva år, en faktor som inte heller gynnar bostadsbyggande. 66 procentenheter över genomsnittet för medlemsländerna, mer än 10 procentenheter högre än Norge, och drygt 20 procentenheter över Danmark och Finland. Varför är det så dyrt att bygga i Sverige?

”Vi bygger mot oerhört höga krav i jämförelse med de allra flesta europeiska länder. Vi har ett klimat som inte liknar det som Spanien eller södra Europa har.”

Höga krav på hållbarhet, material, tillgänglighet och flera andra kvalitetsaspekter drar alltså upp byggkostnaderna. Men det är omöjligt att glida förbi frågor om effektivitet och produktivitet; branschens ständiga akilleshäl.

Vilket är branschens främsta produktivitetsproblem?

”Vi har levt i en situation under flera decennier då kundernas betalningsförmåga konstant har ökat. Vi i branschen har inte behövt få någon effekt av våra produktivitetsinitiativ.”

Hur effektivt tror Jimmy att ett genomsnittligt svenskt byggbolag jobbar?

”Ska jag ta i lite så säger jag 50 procent. Det värdeskapande arbetet hos en normal hantverkare är under 40 procent.”

Tiden kommen för digitalisering av byggbranschen

VDC som står för Virtual Design and Construction, är ett område Veidekke jobbat mycket med. Förenklat kan man säga att VDC är ett sätt att arbeta kring byggprojekt när det gäller såväl hantering av information som organisation av resurser och arbetsmetoder.

Man har bland annat ett samarbete med amerikanska Stanford University och professor Martin Fischer.

”Martin Fischer brukar ha med sig en kurva över produktivitetsutvecklingen i byggindustrin jämfört med den fasta industrin. Den är en sammanställning av data från den amerikanska handelskammaren och den visar att från ca 1964 till nutid så har produktivitetsutvecklingen varit ungefär 0. I den fasta industrin har den varit 254 procent.”

Röster till försvar för byggbranschens jämförelsevis låga produktivitet brukar handla om det unika i varje byggprojekt, att inget projekt är det andra likt. Det ger inte Jimmy Bengtsson så mycket för.

”En fast fabrik skulle aldrig drömma om att producera något som man inte först modellerat ordentligt i 3D. Nu är världen så datoriserad och digitaliserad att investeringarna i digitala verktyg inte är så stora längre. Nu börjar incitamenten finnas även för byggindustrin.”

Logistiken ska kunna vara minutiöst planerad

Logistik är ett annat område som i hög grad påverkar produktiviteten på byggarbetsplatser. För varje byggprojekt etableras ett unikt logistikflöde och det är när det fungerar optimalt som stora vinster kan göras.

Jimmy menar att ett väl utvecklat logistiksystem skulle göra att den värdeskapande tiden bland hantverkare ökade dramatiskt. Han spekulerar i en ökning från 40 procent produktiv tid till åtminstone 60 procent. Fullständig produktivitet tror han är omöjlig, men en ökning med upp mot 50 procent bör inte vara otänkbar.

”Logistiken ska kunna vara minutiöst planerad med digitalt systemstöd. Och man ska faktiskt kunna se till att leveranser kommer dit det ska, i samlastade bilar. Istället för att det kommer en bil åt gången så kommer det tio bilar som är fullastade. Eftersom leveransen också kommer när den ska komma så står det också rätt folk och tar emot grejerna och bär upp sakerna där de ska finnas på projektet.”

Samtalet om produktivitet glider in på ett annat område; den svenska arbetsveckan. Ett byggprojekt fungerar som en tillfällig fabrik. I Sverige utnyttjar vi den fabriken 40 timmar i veckan. Jimmy menar att det inte förekommer i andra industrier. Han ger ett skämtsamt exempel.

”En amerikansk chef sa till mig att först så regnar det och snöar och är kallt sju månader om året. Och sen har ni semester. När bygger ni?”

Två skift utnyttjar tillfälliga fabriken 12 timmar istället för 8

Jimmy menar att den tillfälliga fabriken som är svenska byggarbetsplatser bör kunna utnyttjas i två skift. Dessa skulle dessutom rymmas inom ramen för kollektivavtalet.

”Vi skulle kunna ha två lag. Ett jobbar 06 till 15 och ett jobbar 09 till 18. Då utnyttjar vi plötsligt den tillfälliga fabriken 12 timmar istället för 8. Och så lägger du till ett logistiksystem med leveranser efteråt. Lönekostnaderna skulle vara desamma.”

Effekterna skulle bli direkt kännbara även utanför byggbranschen.

”Då kan snickare få ihop dagislämningar och trafikbelastningen i samhället skulle bli bättre därför att man sprider ut trafiken bättre.”

Och varför gör vi inte så här redan?

”Det har inte behövts. Det har inte gjort något att byggkostnaderna dragit iväg för kunderna har betalat ändå.”

Kundernas betalningsförmåga har, som tidigare nämnt, ökat konstant under många år. Nu, däremot, menar Jimmy, att vi kommit till vägs ände.

”Vi är vid en punkt där det inte kommer kunna fortsätta. Kunderna kan inte betala mer. Lyckas vi inte med produktiviteten från och med nu så kommer man att gå under, tror jag.”

Foto: Magnus Fond, Veidekke

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.