Connect with us

Digitalisering

Veidekkes Emile Hamon: ”Branschen har lagt för lite tid på att optimera den tillfälliga fabriken”

Produktivitet, digitalisering och utveckling i byggsektorn. Skriv in orden i sökmotorn och chanserna är goda att Emile Hamon dyker upp i resultaten. Chefen för verksamhetsutveckling på Veidekke Sverige har en och annan tanke om hur byggbolag och branschaktörer kan jobba för att skapa en mer produktiv, involverande och resurseffektiv byggindustri. 

Published

on

Emile Veidekke

En produktiv byggsektor ligger Emile Hamon varmt om hjärtat. Till det målet återstår en bra bit. Som chef för verksamhetsutveckling på Veidekke Sverige gör han dock vad han kan för att åstadkomma effektivare materialflöden och förbättrad logistik runt den så kallade tillfälliga fabriken. Resurser ska styras smartare och byggprojektets aktörer samarbeta bättre när Emile Hamon får som han vill.

Produktivitet, digitalisering och utveckling i byggsektorn. Skriv in orden i sökmotorn och chanserna är goda att Emile Hamon dyker upp i resultaten. Chefen för verksamhetsutveckling på Veidekke Sverige har en och annan tanke om hur byggbolag och branschaktörer kan jobba för att skapa en mer produktiv, involverande och resurseffektiv byggindustri.

I:et i BIM kan bli mycket större

”På ett projekteringsmöte här i Lund frågade vi hur många som kunde tänka sig att rita i 3D. Då var det en fjärdedel som räckte upp händerna och tre fjärdedelar sa nej. Detta var för fem år sedan. Idag hör man i stort sett ingen som säger nej.”

Utvecklingen går framåt, även i byggbranschen som vant sig vid jumboplatsen i diverse digitaliseringsmätningar. Men mycket kvarstår att förbättra.

Emile Hamon har arbetat för Veidekke sedan 2005, först som konsult och sedan 2010 som anställd, med allt från strategiska arbetsprocesser till Lean projektledning och medarbetarinvolvering. Redan under studietiden – Emile är civilingenjör med inriktning väg och vatten – kom han i kontakt med BIM-teknik, building information modeling.

”Jag trodde att i:et skulle vara mycket större i byggprojekten men så är det inte. Det är väldigt lite information, egentligen bara geometrier”, säger han och syftar på att informationen i modellerade byggprojekt ofta inte är så sofistikerad eller exakt.

Tillsammans med BIM Object har Veidekke inlett ett strategiskt samarbete som bland annat ger mer exakt och detaljerad information i byggprocessen.

”Det ställer ju också krav på hur vi köper upp saker och vilka leverantörer vi ska ha centrala avtal med. Och sen måste vi få dem att digitalisera sina produkter.”

Liknelsen mellan byggprocessen och LEGO-bygge är ganska uttjatad i branschen. Men Emile menar att den kan bli verklighet, även om det tar lite tid.

”Det är en uttjatad analogi det här att bygga med LEGO. Men det bör inte vara svårare än att sätta ihop olika byggdelar och kunna få en komplett kostnadsbild.”

Fragmenterade materialflöden hämmar effektivitet i bygg

”För varje projekt så sätter vi egentligen ihop en helt ny organisation. Vi som huvudentreprenör står kanske för 30 procent av organisationen och så står underentreprenörer för 70 procent.”

Ett fragmenterat flöde av material och ett stuprörstänk hos de många olika leverantörer och underentreprenörer som är inblandade i byggprojekten bidrar till längre byggtider än nödvändigt och byggkostnader som sticker iväg. Var och en av de många aktörer som är involverade i ett byggprojekt har sina egna materialflöden och leveranskedjor för ögonen.

”Logistiken är absolut något vi måste se över; vi måste få våra leveranskedjor att hänga ihop för att de ska gå i takt med vår produktion och så vidare”, reflekterar Emile.

”Den tillfälliga fabriken” är ett uttryck Emile ofta återkommer till. Med det menas den fysiska byggarbetsplatsen och organisationen som omger den. I den tillfälliga fabriken finns en tydlig förbättringspotential och bättre styrning av resurser är en avgörande nyckel, enligt Emile.

På samma sätt som ett tillverkningsföretag investerar i fabriker som tillhandahåller komponenter eller byggdelar menar Emile att byggbolag måste investera i förutsättningar för en optimal tillfällig fabrik.

”Branschen har lagt för lite tid på att optimera och förbättra den tillfälliga fabriken. Det är något Jimmy och jag är ganska överens om.”

Jimmy är Jimmy Bengtsson, VD på Veidekke Sverige. Han delar Emiles fokus på att jobba aktivt för en effektivare bransch. När han i höstas utsåg Emile till chef för verksamhetsutveckling på Sverigenivå sa han så här:

”Det är hög tid att ta klivet in i framtidens byggbransch – och på riktigt lyckas förena ökad produktivitet med ökad kundanpassning. För en sak är säker. Om inte vi förändrar byggbranschen kommer någon annan att göra det åt oss.”

”Vi skulle kunna ha superkoll på komponenterna i olika projekt”

Årets Lean-pris 2015 gick till Veidekke som med sitt involverande arbetssätt konsekvent jobbar för ständiga förbättringar; ett arbete Emile varit drivande inom. På frågan om vilken typ av systemstöd som skulle hjälpa honom – och bolaget – skapa förbättringar på de mest affärskritiska områdena säger han så här:

”Ett informationsflöde som hänger ihop mellan alla våra projekt vore önskvärt. Vi skulle ju kunna ha superkoll på vad det är för komponenter vi har stoppat in i våra olika projekt. Det borde bara kunna vara en knapptryckning bort att ta reda på såna saker.”

Många system löser flera problem

Emile berättar att man idag använder en del system; system som vart och ett är bra och löser olika för verksamheten kritiska bitar.

”Problemet är att deras scope är begränsat. Avvikelsehantering hanteras i ett system, risk i ett, inköpssystemet finns i ett annat. Alla tar en tårtbit. Däremellan är något export/import-system eller så pratar systemen inte alls med varandra.”

En riktig och rättvisande kalkyl är också oerhört viktig för att byggprojekt ska bli lönsamt. Utan en bra kalkyl kan det lätt bli dyrt.

”På ett 100-miljoners projekt skulle vi kunna tappa 10-20 miljoner för att vi har kalkylerat dåligt. Ett bra systemstöd för kalkylering är affärskritiskt.”

Veidekke handlar upp över 70 procent av alla inköp och ett tydligt och bra system för detta har stor betydelse. Planering är ett annat kritiskt område.

”Får vi inte våra resurser att vara på rätt plats vid rätt tid – om vi nu mot all förmodan får logistiken att fungera perfekt – så blir det väldigt kostsamt.”

Och om du får önska dig ett digitalt verktyg som gör ditt liv lättare, vad ska det innehålla?

”Det ska hantera kalkyl, kostnadsstyrning, planering, inköp, risk, logistik och materialflöden. De stora tårtbitarna av vad som är affärskritiskt. Fallerar någon av dessa så är risken stor att projektet blir misslyckat.”

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Digitalisering

”Digitaliseringen ger stora möjligheter att stärka tillit och gemenskap”: Rikshems nya hållbarhetschef

Rikshem, ett av Sveriges största privata fastighetsbolag, har rekryterat Malin Bosaeus som kommer bli Rikshems hållbarhetschef och leda Rikshems hållbarhetsteam.

Published

on

Malin Bosaeus-Digitala Byggindustrin

Rikshem, ett av Sveriges största privata fastighetsbolag, har rekryterat Malin Bosaeus som kommer bli Rikshems hållbarhetschef och leda Rikshems hållbarhetsteam. Malin Bosaeus har tidigare arbetat på RISE (Research Institutes of Sweden), där hon jobbat inom utveckling- och forskningsprojekt kopplat till innovation och social hållbarhet inom stadsutveckling. Hon tycker att några av fastighetsägares största framtida utmaningar är att arbeta för att motverka segregation, samhällsklyftor och framväxt av parallella samhällen, och hon menar att som fastighetsägare har man möjlighet att påverka detta bland annat genom att skapa trygga och hållbara livsmiljöer för de som bor och verkar i området.

– Det är framförallt de sociala aspekterna som vi kommer att sätta fokus på, även om vi absolut inte ska tappa helhetstänk och övriga aspekter.

Även när det kommer till den stora utmaningen att förändra samhället till att bli klimatneutralt så är en stor del av omställningen att förändra våra beteenden och hur vi kan underlätta den omställningen, menar Malin Bosaeus.

– Det är inte alltid tekniken som är det nya, ibland är det viktiga hur det förpackas för att öka användbarheten och motivera ett nytt sätt att agera. Det har jag sett många exempel på bland annat när jag jobbat med EU-projekt om smarta städer.

Just nu har Rikshem fullt fokus på områdesutveckling. De vill skapa miljöer som gör det möjligt för boende att bo kvar i området även när bostadsbehovet förändras. Det pågår redan flera satsningar, som exempelvis trygghetsanalyser, samverkan för att få in fler unga i arbete i områdena, samarbeten med konstnärer för att skapa trygga och unika miljöer och mycket mer.

– Jag ser fram emot att växla upp detta arbete tillsammans med mitt team och hela organisationen. Vi kommer självklart också att använda oss av digitaliseringens möjligheter. Bland annat genom analyser i GIS, pedagogiska visualiseringar via Gapminder, digitala verktyg som skapar möjligheter för bättre kunddialog, system för ökad säkerhet och trygghet samt digitala boskolor för att nämna några.

Vilken roll har en ökad digitalisering i fastighetsbranschens hållbarhetsarbete enligt dig? 

– För hyresgäster är det kanske frågor som trygghet, komfort och ekonomiska besparingar som är drivkrafter för smarta digitala hem. Samtidigt kan integritet och säkerhetsfrågor få en ökad betydelse beroende på hur samhället utvecklas i övrigt, säger Malin Bosaeus.

Hon menar att potentialen i effektiviserings- och miljövinster genom digitala stöd är stor, och förändringar i branschen kan göra skillnad. Hyresgäster har också i större utsträckning börjat ställa högre krav på miljökvaliteter i sitt boende. Att exempelvis kunna följa sin egen förbrukningsstatistik för el och vatten kan göra boende mer medvetna om sin egen användning, vilket kan leda till en ändring av vanor och beteenden, berättar hon.

– Detta tillsammans med andra tjänster för en mer hållbar livsstil, både digitala och fysiska, kommer ta oss steg närmare de globala hållbarhetsmålen.

Hur kan en ökad och utvecklad digitalisering av fastigheter och fastighetsbolag påverka den sociala hållbarheten? 

– Digitaliseringen ger stora möjligheter att stärka tillit och gemenskap, övervinna sociala och miljömässiga utmaningar och vi ska ta till vara på den outnyttjade potentialen i den snabbt föränderliga digitala utvecklingen, säger Malin Bosaeus.

Det finns redan idag exempel på appar och andra digitala verktyg som kan stödja arbetet med social hållbarhet, både när det kommer till trygghet, hälsa, integration och delaktighet. Exempelvis har Rikshem påbörjat ett samarbete, med Colive för att göra det enklare för fler unga att hitta en bostad genom samboende. Colives app matchar hyresgäster efter deras preferenser.

– Men det är också viktigt att tänka på att digitaliseringen är ett verktyg för att komma dit vi vill, det är inte målet i sig och ibland kan tekniken imponera på oss så mycket att den styr utvecklingen. Först när tekniken blir ett stöd utifrån vårt mänskliga behov och beteende så ökar potentialen för vi ska nå våra hållbarhetsmål.

Continue Reading

Digitalisering

Skanskas digitala coach: “Användarvänligheten är a och o”

Yrkesroll:  Digital coach. Uppgift: digitalisera byggbranschen. Vi tog ett snack med digitala coachen Linn Areno på Skanska om den generellt låga produktiviteten inom bygg och hur man bör tänka för att implementera digitala arbetsmetoder.

Published

on

Linn Areno-DigitalaByggindustrin

Låg digitaliseringsgrad och låg eller negativ produktivitetsutveckling. Byggsektorn har länge legat parkerad i botten av de flesta mätningar av digitaliseringens genomslag, men saker håller på att hända. Allt fler säger sig jobba med digitalisering av byggbranschen och på Skanska har sex personer titeln digital coach. Linn Areno är en av dem. Hennes arbete handlar om att stötta införandet av digitala arbetsmetoder bland yrkesgrupper som är betydligt mer vana vid papper och penna och fysiska verktyg än digitala. Varför tror hon att produktiviteten är så låg inom bygg?

– Jag skulle säga att vi generellt sett är dåliga på att planera och förutse, samt jobba proaktivt. Det leder till att det blir en del ställtid där man väntar på något annat.

Sedan början av 2017 har Linn Areno fungerat som en mellanhand mellan projektteam, leverantörer av mjukvara och Skanskas IT-avdelning. Hon stöttar i alla projektfaser, från upphandling och design till produktion och överlämning till slutkund när det gäller införandet av digitala arbetsmetoder.

Linn Areno är en av Skanskas sex digitala coacher.

Planering, förutsägbarhet och involvering är nyckelord när man frågar Linn vad hon tror skulle göra det lättare för projektmedlemmarna att arbeta mer effektivt i vardagen.

– Delaktighet behövs. Sen kan man diskutera ökad produktivitet. Vi kan inte effektivisera allt på ett ställe i en silo. Det påverkar nästa silo negativt. Det är också viktigt att produktiviteten inte går ut över säkerhet och arbetsmiljö. Linn ser också att nya affärsmodeller har potential att stärka incitamenten för att arbeta digitalt. I konsultledet tar man ofta betalt per timme vilket gör incitamenten att förbättra produktiviteten är ganska låga.

– I branschen handlar det väldigt mycket om timmar. Det behöver finnas något annat incitament som ger mervärde för såväl leverantören som entreprenören, underentreprenören och beställaren. Här finns en hel del intressanta tankar i delningsekonomi som vi inte riktigt har tagit till oss i branschen.

Det händer att byggföretag köper in system med avsikten att utveckla en process till att  jobba digitalt. Ändå blir många digitaliseringsinitiativ inte mer än just initiativ. Vad, tror Linn, är de vanligaste orsakerna till att det blir så?

– Användarvänligheten är inte vad den borde vara, den är A och O. På jobbet gör många inte som de gör privat då man ofta lär sig genom att söka upp svar. I det privata blir man också ofta tipsad om “den och den grymma lösningen”. Tipskulturen är mer en privat kultur.

Linn drar en parallell till Swish, som hon menar är ett föredöme i enkelhet, och som också slagit igenom via en tipskultur. I sin vardag jobbar hon mycket med att lära ut och inspirera. Hon understryker vikten av de som ska använda tekniken måste förstå fördelarna. Kan användare dessutom själva relatera till nyttan med användandet blir det lättare att ta till sig. Det kan t.ex. handla om att man med ett verktyg kan minimera risken för halk- och fallolyckor.

– Du behöver någon som kan hålla dig i handen och som finns där så att du känner trygghet när du ska ta till dig något nytt. Samtidigt behöver du förstå nyttan, för din egen del såväl som någon annans nytta med det du skapar eller tar del av.Den kultur som råder inom bolaget är ett annat viktigt område som många gånger kan avgöra om ett digitaliseringsarbete lyckas eller inte. Linn menar att hon ser störst potential i en kultur som inbjuder och uppmuntrar till utveckling.

– En kultur som bygger på att man vågar prova, vågar göra fel för att lära sig och sedan dela med sig så att alla kan bli bättre. Sedan vill jag också att man ska ha i åtanke att det inte finns ett egenvärde i att digitalisera. Det är ju bara ett steg i utvecklingen och att det blir digitalt skapar flera och nya nyttor.

Att gå från ord till handling i digitaliseringsarbetet är något hon tycker att fler borde göra. BIM’s potential att förändra hur byggbranschen arbetar har t.ex. länge diskuterats, men tillräckligt mycket har inte hänt i praktiken, menar Linn.

– Det har varit mycket snack och lite genomförande. Tänk om vi hade flyttat kraften från att snacka och vända och vrida på saker till att förverkliga!

Att enskilda medarbetare har tillgång till material, information och dokumentation som han eller hon behöver digitalt menar Linn är en självklarhet. En sådan självklarhet att det på Skanska också arbetas mycket kring en gemensam digital plattform. Plattformen som kommer testas med pilotprojekt under början av 2019 skapar bland annat förutsättningar för att medarbetare får rätt information i rätt tid. Man kommer även att koppla på komponenter för att hålla reda på verktyg, maskiner och material.

Linn nämner också vikten av att jobba mot gemensamma mål för att lyckas digitalisera arbetet.

– Vi måste börja prata om “vårt projekt” så att alla jobbar mot samma mål. Det finns stor potential i att sluta se projekten som ”mitt projekt”, oavsett vem man är i kedjan – konsult, leverantör, entreprenör eller beställare.

För att medarbetare ska använda en teknisk lösning bör den vara användarvänlig, självinstruerande och “personifierad”, menar hon.

– Inget verktyg kommer lösa våra problem. Verktyg kommer bara funka om människan bakom gillar och vill använda det. Det är alltid människan som kommer vara den viktiga.

Nyfiken på fler av Skanskas digitala satsningar?
Läs om Dream Big.

Continue Reading

Digitalisering

Anna Mellström, Einar Mattsson: ”störst förbättringspotential finns i planering och samordning av produktionen”

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring?

Published

on

Anna Mellstrom Einar Mattsson Byggnads

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Hon lämnar då rollen som affärsområdeschef för byggproduktion. Efter sju år i bolaget är hon välbekant med organisationens styrkor och utmaningar. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring? Vi frågade.

Jimmy Bengtsson, vd för Veidekke Sverige, har sagt att han uppskattar en genomsnittlig hantverkares värdeskapande tid till ca 40 procent av arbetsdagen. Vad tänker du kring det? Delar du denna bild?

– Det är svårt att säga hur många procent som det blir, men jag tror att det finns mycket tid som kan bli mer värdeskapande – både bland hantverkare och tjänstemän. Vi kommer att ta ett helhetsgrepp och har t.ex. börjat med tidsstudier på tjänstemän.

Vad tror du skulle göra det lättare för yrkesarbetare att arbeta mer effektivt?

– Vi i ledningsgruppen måste skapa förutsättningar för medarbetarna att jobba värdeskapande, att hitta nya metoder och material. Man måste se till att vi alltid gör rätt saker, till rätt kostnad och kvalitet.

Ser du att det finns några särskilda arbetsuppgifter eller delar av arbetsflödena där du ser särskilt stor utvecklings- och förbättringspotential?

– Jag tror att den största förbättringspotentialen finns i planering och samordning av produktionen. Idag står den tillfälliga fabriken still i cirka 16 timmar per dag på vardagar och oftast 24 timmar varje helg. Det kan bli mycket effektivare.

Vilken typ av tekniska lösningar tror du kommer att bidra till att medarbetare i byggproduktionen kan arbeta mer effektivt?

– Planeringsverktyg som exempelvis BIM tror jag är en av nycklarna. En annan nyckel är att i högre utsträckning använda dagens digitala hjälpmedel som paddor och telefoner för till exempel ritningar och dokumentation.

Bild: Åke Gunnarsson /VUE AB

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.