Connect with us

Svensk byggbransch

Vad tycker du om byggbranschen? 3 frågor – 3 svar

Published

on

Vilken uppfattning har gemene man om byggbranschen? Är det en bransch man kan tänka sig att jobba i? Digitala Byggindustrins reporter stoppade tre helsingborgare på stan och frågade vad byggbranschen får dem att tänka på.

Vad tänker du när du hör “byggbranschen”?

Eva Boltenstern:
Spännande. Det byggs mycket nytt och det behövs också. Jag kan tycka att det byggs för lite hyresrätter. Och här i Helsingborg är byggandet lite osynkat. Man river upp gatorna hela tiden och bygger lite här och där hela tiden.

Kerstin Graneli:
Nybyggnation, renovering.

Stefan Qelthin:
Det händer mycket just nu. Det är mycket action.

Eva Boltenstern-Digitala Byggindustrin

Eva Boltenstern skulle kunna tänka sig att jobba inom byggbranschen.

Är byggbranschen en bransch du skulle kunna tänka dig att jobba inom?

Eva Boltenstern:
Ja, det skulle jag kunna tänka mig.

Kerstin Graneli:
Nej.

Stefan Qelthin:
Nej, jag jobbar inom mjukvaror. Jag är nöjd där.

Byggbranschen som arbetsplats lockar inte Kerstin Graneli.

Tycker du att byggbranschen verkar vara en modern bransch?

Eva Boltenstern:
Njae. Jag tror den skulle behöva spotta upp sig.

Eva Graneli:
Nej, jag tror den är ganska bakåtsträvande.

Stefan Qelthin:
Ja, den verkar nytänkande. Jag tittar ut över SeaU varje dag och ser att det går fort framåt. (SeaU är ett bostadskvarter i centrala Helsingborg under byggnation, reds. anm.)

Stefan Qelthin jobbar med mjukvaror men tycker byggbranschen verkar nytänkande.

 

 

 

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Digitalisering

Digitalisering gör klimatdeklaration för byggprojekt lättare

Published

on

Det branschgemensamma verktyget för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram förra året ska nu digitaliseras. Detta kommer göra verktyget enklare att använda och mer kvalitetssäkert.

Hittills har klimatberäkningar gjorts manuellt, vilket är tidskrävande och därmed kostsamt. Nu förenklas denna process genom att de kostnadskalkyler som redan görs i byggprocesser kan överföras digitalt till miljöberäkningsverktyget.

– Det här är ett viktigt steg. En manuell beräkning är inget realistiskt alternativ om Boverkets förslag om obligatorisk klimatdeklaration för byggnader ska kunna realiseras. Vi är stolta över att kunna gå före i denna utveckling och att de kommuner som är med i projektet redan har börjat, eller nu kommer att börja, ställa krav på klimatdeklarationer i byggprojekt, säger Martin Erlandsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Martin Erlandsson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt.

– Den nya exportfunktionen i verktyget gör det möjligt för alla våra användare att göra en klimatkalkyl på ett betydligt effektivare sätt än den manuella hantering som varit praxis hittills. Det innebär att de i framtiden, utöver själva byggkostnadskalkylen, även får en klimatdeklaration på köpet, då den baseras på samma resurssammanställning, säger Daniel Manoraj på NVBS Business IT som levererar och säljer UNIT4 MAP.

IVL är redan igång med nästa digitaliseringssteg för att underlätta beräkningen av en byggnads klimatdeklaration. Detta utvecklingssteg kommer göra det möjligt att byta ut generella miljödata för olika byggprodukter mot företagsspecifika kvalitetssäkrade uppgifter, så kallade miljövarudeklarationer eller EPD-data från olika leverantörer.

– Tanken är att det ska stimulera till förbättringar, genom att man kan se hur klimatpåverkan för den specifika byggnaden kan minska genom ändrade materialval och produktionssätt, säger Martin Erlandsson.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg har finansierats av Energimyndigheten och deras program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende och Smart Built Environment Livscykelperspektiv som finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Läs mer om projektet här

Continue Reading

Digitalisering

Företrädare i byggbranschen delar erfarenhet av digitalisering

Published

on

Syftet med eventet “Connecting the Dots” är att ge aktörer i byggbranschen chans att utbyta erfarenheter kring digitalisering och att nätverka.

Eventet, som arrangeras av Fieldly, BIM Object och Unicorn Titans den 16 maj, kommer inte innehålla några direkta företagspresentationer utan fokuserar på hur man kan koppla ihop de många olika delar och perspektiv som finns att med hjälp av digital teknik lösa viktiga delar av ett företags verksamhet .

  • Emile Hamon, verksamhetsutvecklare på Veidekke Sverige, delar med sig av deras digitala resa
  • Oscar Berg berättar om hur du skapar en digital målbild för din verksamhet
  • Björn Lahti, digitaliseringschef på LKF Fastigheter delar deras digitala resa
  • Mikael Hägerström från Spotscale berättar om verktyg för APD-planering

Mer om Connecting the Dots hittar du här.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Målgruppen sätter prislappen i unikt bostadsprojekt i Malmö

Utrustade med en tydlig bild av hur unga människor vill bo, pågår arbetet nu för fullt för att ta fram 1000 nya bostäder åt Malmös unga. Hur har det gått? Hur långt har man kommit? Vi har frågat Katrin Stjernfeldt Jammeh, Anna Heide på Trianon och Kenneth Gustavsson på Hyresgästföreningen.

Published

on

Ungdomsbostäder Malmö

För ganska exakt ett år sedan, i maj 2018, gick sex aktörer ihop för att hjälpa Malmös unga in på bostadsmarknaden. Utrustade med en tydlig bild av hur unga människor vill bo, pågår arbetet nu för fullt för att ta fram 1000 nya bostäder åt Malmös unga. Hur har det gått? Hur långt har man kommit? Vi har frågat Katrin Stjernfeldt Jammeh, Anna Heide på Trianon och Kenneth Gustavsson på Hyresgästföreningen.

Sveriges tredje största stad utmärker sig på många sätt. Ett kännetecken är att 40 procent av befolkningen är under 29 år. Det gör Malmö till en anmärkningsvärt ung stad. Totalt 87 000 personer stod förra året i kö till en hyresrätt enligt siffror från Boplats Syd. Många av dem är unga som i början av liv och karriär har begränsade resurser att betala hyra med.

I maj förra året bestämde sig Hyresgästföreningen Region Södra Sverige för att det var dags att ta initiativ för att skynda på byggandet av bostäder som unga har råd att efterfråga. Till projektet kopplade man konsultföretaget Prolog, White Arkitekter, Byggnadsfirman Otto Magnusson, samt bostadsbolagen Lifra och Trianon, och styrde stegen mot kommunledningen. Där fick man gehör.

– Det tog lite diskussion i början kring hur formaliserar vi det, vad är det vi vill åt, vilka är våra olika ingångar i det här och vad är rimliga förväntningar? Den senaste uppdateringen jag fick är att man är ordentligt på det nu.

Orden är Katrin Stjernfeldt Jammehs. Som kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö har hon sett till att bevilja medel åt projektledning och koordination av projektet.

– För att unga ska kunna flytta hemifrån behöver vi öka tempot ytterligare kopplat till mer prisvärda hyresbostäder som man har råd att efterfråga på en lägre inkomst, säger hon.

Katrin Stjernfeldt Jammeh är kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö.

Lägenheter med rimlig hyra en bristvara

Anna Heide är affärsutvecklingschef på Trianon, bostadsbolaget med social och miljömässig hållbarhet som en integrerad del av förvaltningen. Målgruppen för bostadsprojektet ligger hennes arbetsgivare varmt om hjärtat. Även om man inte kommer kunna tillgodose alla 1000 lägenheter har man goda förhoppningar om att kunna bidra med några hundra.

– Vi har under lång tid sett att gruppen som har möjlighet att flytta hemifrån har minskat för att det helt enkelt finns färre bostäder att flytta till. Små lägenheter som har rimliga hyror är ganska svåra att få tag på.

Tre år behöver den genomsnittlige bostadssökanden stå i kö för att bli erbjuden ett förstahandskontrakt på en lägenhet i Malmö. För unga bostadssökande med lägre inkomst eller med studiemedel är lägenheter med en låg hyra i många fall det enda alternativet för att kunna flytta hemifrån.

Tar reda på vad som driver kostnaderna

På Hyresgästföreningen har man riktat sökarljuset på vilka parametrar som har störst inverkan på hyresgästerna. Kenneth Gustavsson är självkritisk och menar att man från organisationens sida inte varit tillräckligt proaktiva när det kommer till hyressättandet. Han hoppas och tror att sättet man arbetar på i ungdomsbostadsprojektet kommer användas även när det gäller andra målgrupper än unga vuxna. 

– Vi vill in tidigt i processen när det är dags att förhandla hyran. Med hjälp av våra medlemsundersökningar av hur hyresgäster vill bo kan vi påverka fastighetsägarna så att hyran inte blir hur som helst.

Frågor som hur många resurser man kan tänka sig att dela med andra, hur viktigt ett stort kök egentligen är, med mera, får svar genom olika workshoppar och enkäter. Men inte bara unga själva har engagerats i projektet. Branschaktörer har också bjudits in och fått lämna synpunkter på olika delar av byggprocessen, i syfte att skapa ökad förståelse för vad som driver kostnader och – i slutändan – hyrorna för de boende i planerade bostäder.

– Vi hade nyligen en workshop med installatörsföretaget Assemblin. Då pratade vi med el, VVS och fläkt och kom fram till vad de behövde för att kunna producera till lägre pris och kostnad berättar Kenneth Gustavsson, ordförande i Hyresgästföreningen region södra Skåne.

På Trianon har man till exempel redan tittat på sätt att jobba med byggare och arkitekter för att så tidigt som möjligt sätta förutsättningarna för att en viss målgrupp ska kunna flytta in ett givet datum.

– Det innebär att vi inte behöver rita om speciellt mycket. Vi räknar baklänges, som t.ex. BoKlok gör; att ska någon med minimuminkomsten kunna bo här så ställer det vissa krav. När vi är klara så behöver inte arkitekten visa en visionsbild som sen inte går att genomföra och man får börja om igen.

Anna Heide är affärsutvecklingschef på bostadsbolaget Trianon.

Delade resurser effektivt sätt att hålla nere byggkostnader

Både Hyresgästföreningen och Malmö stad pratar om delade resurser som ett smart sätt att göra höga byggkostnader lägre. Katrin Stjernfeldt Jammeh, som betonar vikten av att bygga en blandad stad med plats för människor i olika faser av livet, säger att hon tror på delade funktioner och service som ett sätt att pressa boendekostnader.

– Jag är helt övertygad om att Hyresgästföreningen kommer få väldigt många olika svar på hur unga vill bo. Då tänker jag att det handlar om att möte både dem som vill bo lite mer socialt och kollektivt och de som vill bo själv men som kanske kan tänka sig att dela några ytor.

Hyresgästföreningen är inne på samma spår. Workshoparna man nu genomför med målgruppen, branschaktörer och samarbetspartner syftar – utöver att ta reda på hur unga vill bo – till att synliggöra vad som påverkar hyran och vad som är värt att lägga pengar på. Gemensamma ytor och resurser kan i många fall ersätta fler individuella kvadratmeter, resonerar Kenneth Gustavsson.

– Kanske att det finns en större festlokal i huset eller en övernattningslägenhet som du kan hyra om du får gäster? Det ska finnas möjlighet att parkera cyklar, möjlighet till bilpool och cykelpool och andra tjänster som man kan dela på för att hålla kostnaderna i schack. Alla behöver inte köpa allting själv.

Kenneth Gustavsson, ordförande Hyresgästföreningen region södra Skåne, är en av initiativtagarna till satsningen på 1000 bostäder för unga.

Samverkan och dialog mellan parterna i byggprocessen kan uppfattas som slitna ord men är något som såväl Hyresgästföreningen, Trianon och Malmö stad betonar är viktigt för att öka byggtakten och få till ett effektivare byggande. Ett effektivt byggande som kan leda till rimliga hyror för slutanvändaren, det vill säga Malmös unga.

Katrin Stjernfeldt Jammeh menar att byggföretag och bostadsaktörer som har ett lokalt engagemang och är med och utvecklar hela områden är det som leder till bäst resultat. Byggherredialoger är något hon förespråkar. En byggherredialog är ett arbetsforum med kontinuerligt utbyte mellan byggherrar som är aktuella för en markanvisning i ett område å ena sidan och ett kollektiv av allmänna intressen som kommunens olika förvaltningar företräder å andra sidan.

– Det är en framgångsfaktor att man inte bara går in och gör sin grej utan faktiskt deltar i forum och diskussioner kring hur man utvecklar, inte bara specifika fastigheter, utan hela områden. Jag tror att när vi polar våra resurser och hjälps åt i samma områden så blir det bra. När man går in med öppna ögon och är intresserad av att samarbeta.

Nyfiken på att läsa mer om bostadsprojektet? Här kan du läsa avsiktsförklaringen.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.