Connect with us

Svensk byggbransch

Skinn på näsan – ska det behövas? Öppen byggbransch i fokus när Hilti bjuder in

Förminskande kommentarer, sexistiskt klotter, låga förväntningar på ens kunskap. Som kvinna i en mansdominerad byggbransch kan du få uppleva en del. Med en serie workshops har Hilti öppnat fönstret för att vädra ut unken jargong. Hur gör vi, helt konkret, för att göra bygg till en bransch fler kan jobba, och trivas, i?

Published

on

Hilti öppen byggbransch

Förminskande kommentarer, sexistiskt klotter, låga förväntningar på ens kunskap. Som kvinna i en mansdominerad byggbransch kan du få uppleva en del. Med en serie workshops har Hilti öppnat fönstret för att vädra ut. Vi deltog i workshop nummer två och diskuterade åtgärdsförslag. Hur gör vi, helt konkret, för att göra bygg till en bransch fler kan jobba, och trivas, i?

Hilti, tillverkare av verktyg och programvara för den professionella byggbranschen, har med närvaro i 120 länder och mer än 23 000 anställda, koll på branschen. Med en stor del av personalstyrkan engagerad i så kallade direktförsäljningsteam – mer än två tredjedelar av Hiltis medarbetare arbetar i direkt kundkontakt varje dag – vet man hur snacket går, hur kulturen ofta ser ut och fungerar.

Byggkund väljer vaktmästare framför kvinnliga säljare

Våren 2018 har Hiltis kvinnliga nätverk bjudit in aktiva i branschen till workshops med det uttalade syftet att förändra jargongen. Två välbesökta träffar har hållits på företagets skånska huvudkontor och workshopparna går nu på export till Stockholm. Upplägget och frågorna är desamma: dela erfarenheter och komma fram till förslag på åtgärder.

Ida Henriksen är account manager på Hilti i Malmö. Hon möter byggkunder varje dag och berättar för deltagarna som samlats i mötesrummet på huvudkontoret hur hon hanterat skiftande bemötande och attityder från kunder.

”Vi var två kvinnliga säljare i butiken när en kund kom in. Vi hade på oss våra röda Hilti-tröjor för att det ska vara lätt att se att vi jobbar där. Kunden gick direkt fram till vår manliga vaktmästare och bad om hjälp.”

Ida berättar om förvåningen hos kunder när de förstått att hon mycket väl känner till skillnaden mellan el- och varmförzinkad gängstång. Trots att hon är tjej.

Medarbetare som får lov att misslyckas blir bättre

Att jargongen är en del av en större rådande kultur blir väldigt tydligt när olika röster kommer till tals under workshoppens gång.

Martina Palmqvist berättar om sina erfarenheter från fordonsindustrin där hon tidigare arbetat. Där är lean-filosofin och tänket kring ständiga förbättringar utbredd vilket, menar hon, bidrar till en öppen kultur där det är okej att misslyckas.

Ständiga förbättringar och justeringar är inte bara önskvärt för den lean-inspirerade organisationen, det är satt i system.

”Inom Lean finns det tydliga regelverk att förhålla sig till och det blir lättare att genomföra förändringar. De ses inte som något hotfullt.”

Idag är Martina verksam inom byggsektorn, en värld hon beskriver som mycket mer sluten mot influenser utifrån. Att göra som man alltid har gjort, och skylla ifrån sig när något går fel, är exempel på attityder hon tycker är vanliga inom bygg. Själv drar hon sig inte för att ifrågasätta och ställer många frågor om varför man gör som man gör. Det är viktigt att våga fråga, menar hon. Dels för att lära sig, och dels för att kunna förbättra det som kan göras på bättre sätt.

”Jag får ofta höra att jag har skinn på näsan. Jag har alltid undrat varför. Är det kanske så att vi ska ha en kultur där det inte ska behövas?”

Det, tillsammans med en nedärv kultur där misslyckanden betraktas som något obehagligt och olämpligt, gör att förändring blir svårt att åstadkomma. Det blir dubbelt så svårt att få fler kvinnor till bygg när branschen på samma gång är sluten och motvillig till förändringar och influenser utifrån.

Se över jobbannonser och utse mentorer

Den som tar en närmare titt på byggbranschens problem märker snart att ojämn fördelning mellan könen inte är den enda utmaningen. Rekrytering av medarbetare med rätt kompetens är en annan och minst lika stor svårighet.

Christel Sylvegård är HR-chef på Climat80-gruppen. Hon berättar att personalbristen är närmast desperat när det gäller yrkesgrupper som VVS:are och montörer.

Kvinnor anställer hon gärna, om hon har turen att hitta några med kompetens för jobben hon behöver tillsätta. En jämnare fördelning ger ett bättre arbetsklimat där alla anstränger sig för en god arbetsmiljö.

”Manliga medarbetare ser positivt på att fler kvinnor kommer in i bolagen. Det blir lugnare då.”

Christel menar att det är hög tid att på allvar ta itu med såväl rekryteringsproblemen som bristen på kvinnor.

”Studie- och yrkesvägledare har en väldigt viktig roll. Kan de få fler tjejer och killar att välja program som förbereder för yrken där vi har brist på personal så har vi vunnit mycket.”

Att se över byggutbildningarna och göra dem mer attraktiva för tjejer är en annan viktig uppgift, menar Christel och tillägger:

”Nolltolerans mot kränkande beteende måste börja redan i utbildningen”.

Att det spelar roll hur vi uttrycker oss, det vet vi. Det gäller så klart även i skriftlig form vid exempelvis jobbannonser. Vilka ord väljer man och vilken profil målar de upp?

En deltagare som driver ett elteknikföretag berättar att han genom att ändra titeln i en utannonserad tjänst från projektingenjör till projektekonom fick 8 kvinnor att söka av totalt 10 sökande. I det fallet tillät tjänsten det då uppgifterna kunde utföras av en ekonom, en yrkesgrupp som lockar fler kvinnor än ingenjörer.

Mentorer för kvinnor i branschen, stöttande och kunniga chefer som vidtar åtgärder och markerar mot olämpligt beteende och jargong nämns också bland förslagen och entusiasmen är påtaglig i rummet. Deltagarna, som alla kommit till Hilti på eget initiativ, är här för att de bryr sig om branschen och vill se förändring. Insikt om problemen verkar god. Viljan att förändra likaså. För, som en av deltagarna i workshoppen frågar:

”Måste vi alltid ha den unkna doften av gubbighet i alla sammanhang?”

Hilti workshop byggbransch

Ida Henriksen berättar om sina erfarenheter som kvinnlig säljare i en mansdominerad byggbransch.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Byggfel kostar över 50 miljarder om året: tidsbrist och ineffektivitet bland orsakerna

Boverket har summerat den årliga notan för fel, brister och skador i byggsektorn. Den är inte liten. Vatten- och fuktproblem dominerar bland felen och bristerna. Orsakerna till problemen, enligt kartläggningen, står främst att finna i brist på tid och kompetens.

Published

on

Boverket_Foto-Franz Feldmanis-Digitala Byggindustrin

Att bostadsbehovet är stort har nog inte undgått någon. Sverige behöver bygga och renovera ett mycket stort antal bostäder och lokaler fram till 2025. I Boverkets senaste prognos över bostadsbyggandet uppskattas att 90 000 bostäder kan behöva byggas varje år fram till 2020, för att därefter sedan minska till cirka 50 000 per år fram till 2025. Det finns också behov av att bygga nya lokaler och renovera de bostäder och lokaler som finns. Målet är att det ska vara långsiktigt hållbara byggnader med god inomhusmiljö.

Flera statliga utredningar och genomförda forskningsprojekt har under de senaste tjugo åren funnit att det finns betydande fel, brister och skador i byggsektorn. 2017 fick Boverket i uppdrag av regeringen att kartlägga byggskador (inklusive systematiska byggfel och betydande kvalitetsbrister) vid nybyggnation eller renovering av byggnadsverk. Syftet med uppdraget har varit att ge en bild av förekomsten av byggskador och de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenser dessa orsakar.

Tillgången till nationell statistik över byggfel är begränsad. Boverket har därför använt sig av samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som sedan verifierats genom en enkätundersökning. Kartläggningen är ett försök att ge en bild och en saklig beskrivning av de fel, brister och skador som förekommer i byggsektorn.

De kostnadsuppskattningar som Boverket gjort i rapporten bygger på tidigare studier samt till viss del på svar från enkätundersökningen. Man menar att det med all säkerhet finns ett stort mörkertal i undersökningen, liksom i andra undersökningar. Därför har de varit försiktiga i bedömningen av de sammanlagda kostnaderna för fel, brister och skador.

I kartläggningen är det främst vatten och fukt som dominerar problembilden. Ett vanligt förekommande problem är att klimatskalet är otätt, så att byggnaderna inte skyddas från vatten som tränger in. Det är även vanligt med vatten som tränger ut genom rör. Enligt uppgifter från försäkringsbranschen förekommer ungefär lika många skador i kök som i våtrum.

Tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen är de dominerande orsakerna till att fel, brister och skador uppstår. Det gäller i såväl planerings- och projekteringsskedet som under själva produktionen. Aktörer i byggsektorn anser också att återföringen av erfarenheter är bristfällig, vilket ökar risken för att samma fel upprepas. Brister i kompetensåterföring och lärande mellan byggprojekt är ett välkänt problem som bl.a. Fredrik Friblick ofta debatterar.

De menar att kunskapen om hur man ska bygga finns, men den måste spridas till berörda aktörer inom byggbranschen. Ett sätt att förenkla och höja tillförlitligheten i informationen mellan projektorganisation och produktion kan vara att använda ett digitalt verktyg. 

Byggherren har – i egenskap av beställare – en stor möjlighet att ge goda förutsättningar för att skapa och leverera en felfri produkt genom sitt engagemang och sin kunskap. Därför skulle byggherrarnas kompetens behöva stärkas.

De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader och kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59–73 miljarder kronor per år. Tar man även hänsyn till indirekta följdeffekter bedömer Boverket att de totala fastighetsekonomiska kostnaderna skulle kunna uppgå till så mycket som mellan 83 och 111 miljarder kronor om året.

Här kan du läsa mer: Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, Boverket

Continue Reading

Svensk byggbransch

“Viktigt få med sig underentreprenörer tidigt” – Jakob Ljunggren, Midroc Construction

Byggföretag som är för dåliga på forskning och utveckling och konstruktion och teknik som outsourcas till underkonsulter. Det menar Jakob Ljunggren, affärschef Entreprenad på Midroc Construction, är några av orsakerna till att byggbranschen hamnat på efterkälken när det kommer till digitalisering.

Published

on

Jakob Ljunggren-Midroc Construction-Digitala Byggindustrin

Vad tror Jakob Ljunggren ligger bakom den låga digitaliseringsgraden i byggsektorn?

– Vi är för dåliga på forskning och utveckling. Det finns bara i undantagsfall hos materialleverantörerna, men det pågår i princip ingen utveckling kring hur man ska bygga hus. Dessutom har vi som branschstandard outsourcat det mesta av konstruktion och teknik till underkonsulter, så även där missar vi massor av utveckling och erfarenhetsåterföring tror jag.

Midroc, menar Jakob, ligger långt fram när det gäller att arbeta digitalt. Medarbetare har stor frihet att driva egna förbättringar när det kommer till digitala arbetssätt, menar han. Utrymme för förbättring ser han främst inom produktionen.

– När det gäller vilka verktyg som skulle hjälpa oss är det bättre ekonomiska prognosverktyg för produktionen. Där arbetar vi på att hitta ett sätt att jobba.

Informationsflöden och brister i kommunikationen mellan projektorganisation, arbetsledning och yrkesarbetare är vanligt förekommande dilemman i byggbranschen. Hur hanterar Midroc Construction behovet av information, kommunikation och dokumentation mellan “kontoret” och “fältet”?

– Det är en extremt stor utmaning. Varje arbetsplats är unik, men generellt är det viktigt att få med sig alla underentreprenörer tidigt och att få ihop ett gäng som arbetar mot samma mål. Vi ser tyvärr brister i hur mycket kunskap projektledare och arbetsledare får ta del av och själva väljer att ta del av.

Pressade tidsramar leder till att kunder och projekt behandlas på samma sätt, även när det ibland finns stora skillnader i sätt att arbeta. Det är, menar Jakob, en konsekvens av en hård konkurrenssituation och en fragmentarisk bransch där många jobbar med mindre delar av leverans- och produktionskedjan.

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne, förutspår att digitaliseringen inom bygg kommer få upp farten under 2019. Hennes företag gör bl.a. skyddsronder digitalt och arbetar mycket med digitala checklistor, m.m. Hur jobbar Midroc Construction med sådana funktioner?

– Midroc deläger ett mycket intressant företag, Checkproof, som arbetar med – enligt oss – den bästa appen för digitaliserade checklistor och egenkontroller. Vi är mitt inne i implementering och förbättring av deras verktyg, där vi får ge förslag på förbättringar men ibland också tvingas ändra vårt sätt att tänka.

Att få användare att använda digitala verktyg och systemstöd är lika viktigt som att ha ambitionen att använda dem. Hur tror Jakob Ljunggren att man får medarbetare engagerade i digitala arbetsverktyg? Han tror att det delvis är en generationsfråga.

– Vissa vill inte men andelen som inte vill minskar för varje år. Det handlar om att tillföra nytta. Man kan inte tvinga på verktyg som inte upplevs hjälpa medarbetarna. Sen är jag också en stark förespråkare för att förbättringsförslag och utveckling ska ligga så ”långt ut i pilen” som möjligt som vi säger på Midroc, dvs så nära vår kund som möjligt.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Byggindustrin 2019 – vad kommer vi att prata om?

Published

on

Byggindustrin 2019-Digitala Byggindustrin-Fieldly

Byggåret 2018 har varit händelserikt. Med 2019 för dörren blickar vi tillbaka på året som gått, men framför allt spanar vi in i det nya året. Vilka frågor kommer prägla byggbranschen kommande tolv månader? Vad kommer vi prata om? Vad får vi se mer av? Digitala Byggindustrins prognos innehåller digitalisering, BIM och jämställdhet. Bland annat.

Digitalisering – tiden har hunnit ikapp byggbranschen

Byggsektorn har länge hållit hårt i penna och papper som arbetsverktyg men tiderna håller på att förändras, det är inte minst de många aktörer som erbjuder digitala alternativ till analoga arbetssätt ett bevis på.

Av de 300 byggföretag som förra året intervjuades* om sin digitala kunskap och utveckling uppgav 62 procent att de var väl införstådda med vad digitalisering innebär. Bara 6 procent av bolagen ansåg sig ha låg kännedom om begreppet.

Förvisso uppger över 60 procent av de tillfrågade att de är väl införstådda med begreppet digitalisering, vilket innebär att kvaliteten på svaren bör vara på en god nivå. Men den interna utbildningsnivån bedöms som relativt låg och flera företag bedömer att de inte har den interna kunskapen för att veta riktigt var de står i digitaliseringsfrågan.

Bara 35 procent anger att de idag arbetar aktivt med digitalisering i verksamhets- och affärsplaner. Nyligen arrangerade till exempel Fieldly och Hilti utbildningen Växa utan växtvärk, där deltagande bygg- och installationsföretag diskuterade utmaningar på vägen mot ökad tillväxt. Digitalisering seglade upp som ett av områdena med stor potential att effektivisera och automatisera viktiga delar av verksamheterna.

BIM – förkortningen på allas läppar

BIM är tre bokstäver nog ingen kan ha missat. BIM, kort för Building Information Modeling, handlar om att skapa en digital tvilling i en byggprocess för att under projektering och visualisering samla informationen om den fysiska tillgång man planerar att uppföra.

BIM gör det lättare att förstå hur olika aspekter påverkar den fysiska byggnaden man planerar innan den har blivit fysisk verklighet.

Potentialen med BIM är enorm, inte minst när det kommer till att minska osäkerheten kring hur olika förhållanden och komponenter påverkar varandra. Ännu kraftfullare blir det när underentreprenör från olika områden kan bidra med kritisk information i BIM-modellen innan byggandet påbörjas. Möjligheterna att göra ännu mer prefabricerat eller konstruera vissa delar utanför byggarbetsplatsen ökar. Så kallad waste – ett begrepp lånat från Lean – på byggarbetsplatsen kan också minska och logistiken förbättras avsevärt när leveranser sker i exakt rätt tid, istället för att staplas på plats innan de behövs.

Jämställdhet och mångfald – bra för affärerna

I början av 2018 hade #sistaspikenikistan, byggbranschens upprop mot sexuella trakasserier, övergrepp och andra former av sexism, några få månader på nacken. Snickaren Emmelie Renlund och arkitekten Cajsa Winge som drog igång uppropet riktade inte minst uppmärksamheten mot den sneda fördelningen mellan könen som präglar vår bransch. Det är inte långsökt att koppla förekomsten av trakasserier som #sistaspikenikistan satte fokus på till det faktum att endast en procent av alla hantverkare i Sverige är kvinnor. På tjänstemannasidan är situationen lite annorlunda med 20 procent kvinnliga medarbetare, men ändå finns en bit kvar att vandra mot en mer representativ fördelning.

Insikterna om varför såväl fler kvinnor som fler personer med annan bakgrund än svensk är en tillgång för byggföretag har också vädrats på flera håll i branschen. Ett bolag med en jämn fördelning mellan män, kvinnor och olika bakgrunder skapar affärsnytta och lönsamhet. Fler perspektiv i bolaget minskar risken att alla tycker lika, samtidigt som man på ett bättre sätt efterliknar samhället i stort och därmed torde komma närmare kunderna.

Lindbäck Group, i vilken Lindbäcks Bygg ingår, tilldelades till exempel i höstas Hållbarhetspriset av företaget Sunpine. I motiveringen tog man fasta på faktumet på Lindbäck-gruppens helhetsgrepp om hållbarhet som bland annat mynnat ut i att man gått från 6 till 20 procent kvinnor. 

Vad som kommer prägla 2019 vet vi inte ännu men att digitalisering, BIM, jämställdhet och mångfald kommer fortsätta spela en viktig roll under kommande år tror vi oss med säkerhet kunna säga. Vilka frågor tror du kommer spela roll under kommande år? Tveka inte att dela med dig till oss på Digitala Byggindustrin.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.