Connect with us

Svensk byggbransch

Skinn på näsan – ska det behövas? Öppen byggbransch i fokus när Hilti bjuder in

Förminskande kommentarer, sexistiskt klotter, låga förväntningar på ens kunskap. Som kvinna i en mansdominerad byggbransch kan du få uppleva en del. Med en serie workshops har Hilti öppnat fönstret för att vädra ut unken jargong. Hur gör vi, helt konkret, för att göra bygg till en bransch fler kan jobba, och trivas, i?

Published

on

Hilti öppen byggbransch

Förminskande kommentarer, sexistiskt klotter, låga förväntningar på ens kunskap. Som kvinna i en mansdominerad byggbransch kan du få uppleva en del. Med en serie workshops har Hilti öppnat fönstret för att vädra ut. Vi deltog i workshop nummer två och diskuterade åtgärdsförslag. Hur gör vi, helt konkret, för att göra bygg till en bransch fler kan jobba, och trivas, i?

Hilti, tillverkare av verktyg och programvara för den professionella byggbranschen, har med närvaro i 120 länder och mer än 23 000 anställda, koll på branschen. Med en stor del av personalstyrkan engagerad i så kallade direktförsäljningsteam – mer än två tredjedelar av Hiltis medarbetare arbetar i direkt kundkontakt varje dag – vet man hur snacket går, hur kulturen ofta ser ut och fungerar.

Byggkund väljer vaktmästare framför kvinnliga säljare

Våren 2018 har Hiltis kvinnliga nätverk bjudit in aktiva i branschen till workshops med det uttalade syftet att förändra jargongen. Två välbesökta träffar har hållits på företagets skånska huvudkontor och workshopparna går nu på export till Stockholm. Upplägget och frågorna är desamma: dela erfarenheter och komma fram till förslag på åtgärder.

Ida Henriksen är account manager på Hilti i Malmö. Hon möter byggkunder varje dag och berättar för deltagarna som samlats i mötesrummet på huvudkontoret hur hon hanterat skiftande bemötande och attityder från kunder.

”Vi var två kvinnliga säljare i butiken när en kund kom in. Vi hade på oss våra röda Hilti-tröjor för att det ska vara lätt att se att vi jobbar där. Kunden gick direkt fram till vår manliga vaktmästare och bad om hjälp.”

Ida berättar om förvåningen hos kunder när de förstått att hon mycket väl känner till skillnaden mellan el- och varmförzinkad gängstång. Trots att hon är tjej.

Medarbetare som får lov att misslyckas blir bättre

Att jargongen är en del av en större rådande kultur blir väldigt tydligt när olika röster kommer till tals under workshoppens gång.

Martina Palmqvist berättar om sina erfarenheter från fordonsindustrin där hon tidigare arbetat. Där är lean-filosofin och tänket kring ständiga förbättringar utbredd vilket, menar hon, bidrar till en öppen kultur där det är okej att misslyckas.

Ständiga förbättringar och justeringar är inte bara önskvärt för den lean-inspirerade organisationen, det är satt i system.

”Inom Lean finns det tydliga regelverk att förhålla sig till och det blir lättare att genomföra förändringar. De ses inte som något hotfullt.”

Idag är Martina verksam inom byggsektorn, en värld hon beskriver som mycket mer sluten mot influenser utifrån. Att göra som man alltid har gjort, och skylla ifrån sig när något går fel, är exempel på attityder hon tycker är vanliga inom bygg. Själv drar hon sig inte för att ifrågasätta och ställer många frågor om varför man gör som man gör. Det är viktigt att våga fråga, menar hon. Dels för att lära sig, och dels för att kunna förbättra det som kan göras på bättre sätt.

”Jag får ofta höra att jag har skinn på näsan. Jag har alltid undrat varför. Är det kanske så att vi ska ha en kultur där det inte ska behövas?”

Det, tillsammans med en nedärv kultur där misslyckanden betraktas som något obehagligt och olämpligt, gör att förändring blir svårt att åstadkomma. Det blir dubbelt så svårt att få fler kvinnor till bygg när branschen på samma gång är sluten och motvillig till förändringar och influenser utifrån.

Se över jobbannonser och utse mentorer

Den som tar en närmare titt på byggbranschens problem märker snart att ojämn fördelning mellan könen inte är den enda utmaningen. Rekrytering av medarbetare med rätt kompetens är en annan och minst lika stor svårighet.

Christel Sylvegård är HR-chef på Climat80-gruppen. Hon berättar att personalbristen är närmast desperat när det gäller yrkesgrupper som VVS:are och montörer.

Kvinnor anställer hon gärna, om hon har turen att hitta några med kompetens för jobben hon behöver tillsätta. En jämnare fördelning ger ett bättre arbetsklimat där alla anstränger sig för en god arbetsmiljö.

”Manliga medarbetare ser positivt på att fler kvinnor kommer in i bolagen. Det blir lugnare då.”

Christel menar att det är hög tid att på allvar ta itu med såväl rekryteringsproblemen som bristen på kvinnor.

”Studie- och yrkesvägledare har en väldigt viktig roll. Kan de få fler tjejer och killar att välja program som förbereder för yrken där vi har brist på personal så har vi vunnit mycket.”

Att se över byggutbildningarna och göra dem mer attraktiva för tjejer är en annan viktig uppgift, menar Christel och tillägger:

”Nolltolerans mot kränkande beteende måste börja redan i utbildningen”.

Att det spelar roll hur vi uttrycker oss, det vet vi. Det gäller så klart även i skriftlig form vid exempelvis jobbannonser. Vilka ord väljer man och vilken profil målar de upp?

En deltagare som driver ett elteknikföretag berättar att han genom att ändra titeln i en utannonserad tjänst från projektingenjör till projektekonom fick 8 kvinnor att söka av totalt 10 sökande. I det fallet tillät tjänsten det då uppgifterna kunde utföras av en ekonom, en yrkesgrupp som lockar fler kvinnor än ingenjörer.

Mentorer för kvinnor i branschen, stöttande och kunniga chefer som vidtar åtgärder och markerar mot olämpligt beteende och jargong nämns också bland förslagen och entusiasmen är påtaglig i rummet. Deltagarna, som alla kommit till Hilti på eget initiativ, är här för att de bryr sig om branschen och vill se förändring. Insikt om problemen verkar god. Viljan att förändra likaså. För, som en av deltagarna i workshoppen frågar:

”Måste vi alltid ha den unkna doften av gubbighet i alla sammanhang?”

Hilti workshop byggbransch

Ida Henriksen berättar om sina erfarenheter som kvinnlig säljare i en mansdominerad byggbransch.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Lindbäcks vinner Hållbarhetspris – gick från 6 till 20 procent kvinnor

Hållbarhet är att se till helheten och det gör verkligen Lindbäcks-koncernen, säger Magnus Edin på SunPine som delade ut priset till Lindbäcks för deras helhetssyn på hållbarhet och framgångsrika fokus på jämställdhet.

Published

on

Lindbacks bygg Linda Rosen SunPine

Lindbäcks Group är det norrländska koncernbolaget där bland annat Lindbäcks Bygg ingår. Nu tilldelas koncernen Hållbarhetspris för sin helhetssyn på hållbarhet och för sitt framgångsrika fokus på jämställdhet. Priset delas ut av SunPine som framställer förnyelsebara drivmedel med hjälp av en restprodukt från pappers- och massatillverkning. Bland ägarna finns Preem, Sveaskog och Södra. Magnus Edin är vd på SunPine. Lindbäcks-koncernen har ett positivt engagemang i samhället i stort, menar han.

– Hållbarhet är att se till helheten och det gör verkligen Lindbäcks-koncernen. Det är ett sjumilakliv att gå från 6 procent till 20 procent, ett jättekliv mot regeringens mål för branschen på 25 procent kvinnor till 2030. Det är konkret och inspirerande.

Utöver att göra framryckningar mot en mer jämställd organisation har Lindbäcks Group etablerat ett hållbart förhållningssätt i hela sin verksamhet. Man bygger t.ex. i trä som är det enda förnybara byggnadsmaterialet. Ett flerfamiljshus i trä släpper ut 50 procent mindre koldioxid under sin totala livscykel jämfört med ett hus med betongstomme. Med en rationell och effektiviserad byggprocess i fabrikerna minimeras också spill och slöseri av material och energi. Dessutom är Lindbäcks nya fabrik självförsörjande på solenergi och fjärrvärme.

 Linda Rosén är vd för Lindbäcks Group.

– Det känns extra bra att det här priset går till hela Lindbäcks, till alla oss som jobbar i företaget. Och att vi får det just för vårat hållbarhetsarbete, då hållbarhet är en grundläggande värdering för oss. Det känns verkligen roligt att vårt arbete uppmärksammas på det viset.

För Magnus Edin är initiativet att dela ut Hållbarhetspriset ett viktigt beslut:

– Med det här priset vill vi lyfta fram andra företag här i regionen som inspirerar och agerar förebilder inom just hållbarhet. Och med hållbarhet så menar vi begreppets hela betydelse, naturligtvis klimatsmarta lösningar som värnar vår miljö, men också social hållbarhet och god långsiktig ekonomi. För oss är jämställdhet en viktig del av detta, därför har vi valt det som årets tema.

Fredagen den 9 november delades Hållbarhetspriset ut för första gången på galan Näringslivets dag på Pite havsbad.

Källa: SunPine

Continue Reading

Svensk byggbransch

Kooperativa Riksbyggen tionde största byggföretaget

Published

on

Emil Flodin-Sveriges Byggindustrier

Iförrgår släpptes Sveriges Byggindustriers sammanställning över Sveriges 30 omsättningsmässigt största byggföretag. Peab, Skanska och NCC tar listans tre pallplatser men ”bubblaren” i listans topp tio är Riksbyggen, bostadsutvecklingsbolaget som ägs av sina medlemmar.

De första nio företagen som toppar listan är samma som förra året. Emil Flodin är analytiker på Sveriges Byggindustrier. Han menar att 2017 var ett bra år för de flesta av listans företag.

– 90 procent av bolagen har ökat omsättningen från 2016 till 2017, säger han.

Att Riksbyggen kommit in på listans tiondeplats innebär att Infranord petats ner till plats nummer elva. Riksbyggens omsättning hade egentligen kvalificerat företaget till en plats på topp-30-listan redan förra året, men i år har Sveriges Byggindustrier breddat den till att innefatta fler bostadsutvecklare.

– Många av de stora byggbolagen sysslar också med projektutveckling, motiverar Emil Flodin beslutet att inkludera fler bostadsutvecklare.

Bland andra bostadsutvecklare som kommit in på listan finns Oscar Properties på plats 14 och Alm Equity på plats 15. Bostadsutecklingsföretagen har stått för de största omsättningsökningarna 2017, medan t.ex. anläggningsbolagen haft en något svagare utveckling, vilket överensstämmer med den konjunktur som varit där bostadsbyggandet gått på högvarv.

Hur nästa års lista, över 2018 års 30 största byggföretag, kommer se ut är svårt att sia om. Antalet byggstarter har för de flesta bostadsutvecklare varit betydligt färre i år. Samtidigt är många projekt fortfarande igång, säger Emil Flodin.

Sveriges Byggindustrier noterar också att bolagens omsättningsökningar lett till ökat antal anställda.

– Vi har inte sett någon trend att bolagen skulle gå mer mot en ”Construction Management”-struktur, med färre egna anställda, säger Emil Flodin.

Byggföretag med tyngdpunkten i Sveriges västra delar går fram med besked. Serneke, Wästbygg och Erlandsson Bygg visar starka omsättningsökningar. Ännu lite längre västerut hittar man nu två nya norska aktörer som tagit sig in på listan. Consto och AF Gruppen är båda bolag som har vuxit i Sverige, främst genom förvärv av andra byggföretag.

Sveriges 10 största byggföretag

  1. Peab
  2. Skanska
  3. NCC
  4. JM
  5. Veidekke
  6. SVEVIA
  7. Erlandsson Bygg
  8. Bonava
  9. SERNEKE Group
  10. Riksbyggen

Listan i sin helhet.

Källa: ”Här är branschens 30 största bolag”, Sveriges Byggindustrier
Bild: Emil Flodin, Sveriges Byggindustrier

Continue Reading

Svensk byggbransch

Viktor Klingberg, Lewéns Totalentreprenör: ”Nästan inga byggföretag gör sitt jobb väldigt bra”

Viktor Klingberg är arbetschef på Lewéns Totalentreprenör. Att jobba digitalt är en självklarhet för bolaget som tror på att hela tiden göra saker lite bättre än konkurrenterna.

Published

on

Viktor Klingberg-Lewens Totalentreprenör

Redan på högstadiet visste Viktor Klingberg att bygg var branschen för honom. Idag är han arbetschef på Lewéns Totalentreprenör, det växande Täbyföretaget med en mix av entreprenad- och byggservice-uppdrag. Att jobba digitalt är en självklarhet för bolaget som tror på att hela tiden göra saker lite bättre än konkurrenterna.

I Arninge, i Täby kommun, har Lewéns Totalentreprenör huvudkontor. Här arbetar tre projektledare, en kalkylator, en ekonomiassistent och vd Håkan Lewén. Och så arbetschef Viktor Klingberg.

– Mitt jobb består mycket av att vara spindeln i nätet. Man försöker se till att projektledarna gör det de ska, och att de får den hjälp och de verktyg de behöver för att kunna göra rätt.

Lewéns uppför nya Väsby kvarn på samma plats där den tidigare väderkvarnen låg tills dess att den brann ner i mars 2008.

Kalkylator frigör tid för projektledare

Lewéns eftersträvar en jämn fördelning mellan entreprenad- och byggserviceuppdrag. Sedan fyra år tillbaka är man certifierade enligt BF9K och för ett år sedan såg man över organisationen i bolaget och genomförde en del förändringar. Innan översynen menar Viktor att det var svårt att veta om företaget faktiskt rörde sig i rätt riktning.

– I byggbranschen är det väldigt konkret vad man gör; man vet vart man har kommit i projektet och man kan se när man är klar och om man gjort ett bra eller dåligt jobb. I kontorsvärlden är det svårare att ha samma känsla. Man skickar lite mail och man har ingen aning om man går framåt eller bakåt.

Certifieringen och omorganisationen har rustat Lewéns för expansion. Att anställa en kalkylator som på heltid räknar på projekten och kommunicerar direkt med kunderna har frigjort tid för projektledarna. Tid som de kan lägga på att driva projekten så effektivt som möjligt.

Växande byggbolag med kvalitet i fokus

Lewéns röda och gula logotyp kan den som rör sig från Storstockholm och ungefär upp till Grisslehamn upptäcka lite här och var. I och med ett samarbete med Moelven är Lewéns just nu också representerade söder om huvudstaden. Tillväxtambitioner har man, men inte på bekostnad av att göra ett bra jobb.

– Just nu är vi väldigt sugna på att landa runt 100 miljoner i omsättning. Vi vill inte bli mer än 40 anställda. Däremot ska vi göra detta väldigt bra. Det finns nästan inga byggföretag som gör sitt jobb väldigt bra. Det tror jag ska vara skillnaden med oss.

Känslan av att inte ha koll på hur arbetet egentligen går menar Viktor också går att avhjälpa genom att digitalisera sitt arbete. Själv har han använt någon form av digitalt verktyg i arbetet de senaste 6,5 åren. Att automatiskt få in timmar och material är den största fördelen han ser med digitala hjälpmedel.

– Ingenting glöms bort för fakturering. Att få in allt på samma ställe är också väldigt bra. All kundkommunikation, alla dokument, alla timrapporter och leverantörsfakturor hamnar på ett ställe. Kommunikationen med yrkesarbetarna hamnar på ett ställe. Det blir väldigt enkelt att man rör ihop det annars; man har lite på mailen, lite i ett system och lite i Visma eller vilket bokföringssystem man nu använder.

Många byggföretagare saknar koll på kostnaderna

Byggbranschen, menar Viktor, är konservativ när det gäller att ta till sig nya metoder och arbetssätt. Man använder exempelvis gärna verktyg från ett visst märke och kläderna man har ska gärna också vara från ett speciellt märke. Att prova något nytt gör man helst inte, enligt Viktor.

– Man är inte supernöjd med förändring. Det är lite jobbigt och obekvämt och man vet inte vad det handlar om.

Många som startar byggföretag har en bakgrund som snickare och startar eget för att man gillar att snickra och vill vara sin egen. Företagsekonomi har man ofta inte så god koll på, säger Viktor. Han tror att många saknar koll på grundläggande saker som prissättning och egentligen inte tar betalt för sina faktiska kostnader. I sådana lägen kan ett digitalt system hjälpa till att hålla reda på kostnader, resurser och intäkter. Men han har också en uppmaning till gymnasieskolor som utbildar framtidens byggare.

– Datorkunskap, företagskunskap, bokföring och ekonomi borde utgöra halva byggprogrammet. Utbilda oss i dessa ämnen och skicka ut oss på praktik så kommer det bli fantastiskt mycket bättre byggare som förstår vad saker kostar, varför de kostar och hur vi kan göra för att det ska kosta mindre och bli mer effektivt.

Arbeta digitalt ett sätt att framtidssäkra bolaget

Att arbeta digitalt går hand i hand med att ha koll på sitt företagande. Många byggföretagare har kvar tänket från starten då man var ett enmansföretag även när antalet anställda börjar öka. Själva använder Lewéns Fieldly för att hantera och administrera sina projekt digitalt.

– Jag tror det är först när man är runt vår storlek som man börjar räkna ordentligt på sina kostnader. Om företaget växt fram ur småföretagare så tror jag inte att någon egentligen har tänkt på vad exakt en timme kostar och vad det egentligen innebär att man måste ta betalt. Det finns nästan inga byggföretag som gör sitt jobb väldigt bra idag.

För att klara en framtid där byggtakten bromsar in menar Viktor att många byggföretagare kommer behöva se över sin organisation. Att vara mån om kunden, kommunicera och informera tydligt och alltid hålla snyggt efter sig menar Viktor är nycklar till framgång.

– Vi måste bli väldigt mycket bättre i framtiden om vi vill finnas kvar. Det kommer finnas de som fattar sånt här. Vissa tänker ungefär: ”Jag kan svara kunden på torsdag. Hon får vara nöjd”. De företagen kommer gå under.

Bilder: Lewéns Totalentreprenör, Viktor Klingberg

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.