Connect with us

Digitalisering

Skanskas digitala coach: “Användarvänligheten är a och o”

Yrkesroll:  Digital coach. Uppgift: digitalisera byggbranschen. Vi tog ett snack med digitala coachen Linn Areno på Skanska om den generellt låga produktiviteten inom bygg och hur man bör tänka för att implementera digitala arbetsmetoder.

Published

on

Linn Areno-DigitalaByggindustrin

Låg digitaliseringsgrad och låg eller negativ produktivitetsutveckling. Byggsektorn har länge legat parkerad i botten av de flesta mätningar av digitaliseringens genomslag, men saker håller på att hända. Allt fler säger sig jobba med digitalisering av byggbranschen och på Skanska har sex personer titeln digital coach. Linn Areno är en av dem. Hennes arbete handlar om att stötta införandet av digitala arbetsmetoder bland yrkesgrupper som är betydligt mer vana vid papper och penna och fysiska verktyg än digitala. Varför tror hon att produktiviteten är så låg inom bygg?

– Jag skulle säga att vi generellt sett är dåliga på att planera och förutse, samt jobba proaktivt. Det leder till att det blir en del ställtid där man väntar på något annat.

Sedan början av 2017 har Linn Areno fungerat som en mellanhand mellan projektteam, leverantörer av mjukvara och Skanskas IT-avdelning. Hon stöttar i alla projektfaser, från upphandling och design till produktion och överlämning till slutkund när det gäller införandet av digitala arbetsmetoder.

Linn Areno är en av Skanskas sex digitala coacher.

Planering, förutsägbarhet och involvering är nyckelord när man frågar Linn vad hon tror skulle göra det lättare för projektmedlemmarna att arbeta mer effektivt i vardagen.

– Delaktighet behövs. Sen kan man diskutera ökad produktivitet. Vi kan inte effektivisera allt på ett ställe i en silo. Det påverkar nästa silo negativt. Det är också viktigt att produktiviteten inte går ut över säkerhet och arbetsmiljö. Linn ser också att nya affärsmodeller har potential att stärka incitamenten för att arbeta digitalt. I konsultledet tar man ofta betalt per timme vilket gör incitamenten att förbättra produktiviteten är ganska låga.

– I branschen handlar det väldigt mycket om timmar. Det behöver finnas något annat incitament som ger mervärde för såväl leverantören som entreprenören, underentreprenören och beställaren. Här finns en hel del intressanta tankar i delningsekonomi som vi inte riktigt har tagit till oss i branschen.

Det händer att byggföretag köper in system med avsikten att utveckla en process till att  jobba digitalt. Ändå blir många digitaliseringsinitiativ inte mer än just initiativ. Vad, tror Linn, är de vanligaste orsakerna till att det blir så?

– Användarvänligheten är inte vad den borde vara, den är A och O. På jobbet gör många inte som de gör privat då man ofta lär sig genom att söka upp svar. I det privata blir man också ofta tipsad om “den och den grymma lösningen”. Tipskulturen är mer en privat kultur.

Linn drar en parallell till Swish, som hon menar är ett föredöme i enkelhet, och som också slagit igenom via en tipskultur. I sin vardag jobbar hon mycket med att lära ut och inspirera. Hon understryker vikten av de som ska använda tekniken måste förstå fördelarna. Kan användare dessutom själva relatera till nyttan med användandet blir det lättare att ta till sig. Det kan t.ex. handla om att man med ett verktyg kan minimera risken för halk- och fallolyckor.

– Du behöver någon som kan hålla dig i handen och som finns där så att du känner trygghet när du ska ta till dig något nytt. Samtidigt behöver du förstå nyttan, för din egen del såväl som någon annans nytta med det du skapar eller tar del av.Den kultur som råder inom bolaget är ett annat viktigt område som många gånger kan avgöra om ett digitaliseringsarbete lyckas eller inte. Linn menar att hon ser störst potential i en kultur som inbjuder och uppmuntrar till utveckling.

– En kultur som bygger på att man vågar prova, vågar göra fel för att lära sig och sedan dela med sig så att alla kan bli bättre. Sedan vill jag också att man ska ha i åtanke att det inte finns ett egenvärde i att digitalisera. Det är ju bara ett steg i utvecklingen och att det blir digitalt skapar flera och nya nyttor.

Att gå från ord till handling i digitaliseringsarbetet är något hon tycker att fler borde göra. BIM’s potential att förändra hur byggbranschen arbetar har t.ex. länge diskuterats, men tillräckligt mycket har inte hänt i praktiken, menar Linn.

– Det har varit mycket snack och lite genomförande. Tänk om vi hade flyttat kraften från att snacka och vända och vrida på saker till att förverkliga!

Att enskilda medarbetare har tillgång till material, information och dokumentation som han eller hon behöver digitalt menar Linn är en självklarhet. En sådan självklarhet att det på Skanska också arbetas mycket kring en gemensam digital plattform. Plattformen som kommer testas med pilotprojekt under början av 2019 skapar bland annat förutsättningar för att medarbetare får rätt information i rätt tid. Man kommer även att koppla på komponenter för att hålla reda på verktyg, maskiner och material.

Linn nämner också vikten av att jobba mot gemensamma mål för att lyckas digitalisera arbetet.

– Vi måste börja prata om “vårt projekt” så att alla jobbar mot samma mål. Det finns stor potential i att sluta se projekten som ”mitt projekt”, oavsett vem man är i kedjan – konsult, leverantör, entreprenör eller beställare.

För att medarbetare ska använda en teknisk lösning bör den vara användarvänlig, självinstruerande och “personifierad”, menar hon.

– Inget verktyg kommer lösa våra problem. Verktyg kommer bara funka om människan bakom gillar och vill använda det. Det är alltid människan som kommer vara den viktiga.

Nyfiken på fler av Skanskas digitala satsningar?
Läs om Dream Big.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Digitalisering

Banbrytande BIM-projekt invigt

Norges största vattenkraftverk har byggts ut – helt utan pappersritningar.

Published

on

I höst invigdes Norges största vattenkraftverk med pompa och ståt av Norges statsminister Erna Solberg. Vamma kraftverk ligger vid Glomma, 18 kilometer söder om sjön Øyeren i Askim och Skiptvet kommun. Kraftverket är Norges största vattenkraftverk och har en kapacitet på 500 kubikmeter per sekund och 127 megawatt installerad effekt. Hela projektet omfattar en kostnad på nära en miljard norska kronor.

Företaget Norconsult har varit ansvariga för hela projekteringen, och projektet har varit speciellt på så sätt att det genomfördes i BIM inom alla områden, och inga ritningar tillhandahölls. Som projektör har Norconsult varit ansvarig för BIM-modellen i projektet och konstruktionen genomfördes på underlaget av den digitala modellen.

– Det har varit ett stort och spännande projekt att medverka i. Det har varit ett bra samarbete och en konstruktiv dialog med kunden hela vägen, och vi är stolta över att ha varit ansvariga för hela projekteringen av detta projekt, säger Franziska Ludescher-Huber, uppdragsledare på Norconsult AS i ett pressmeddelande.

– Det är ett stort team av kompetenta människor som under en lång tid har utfört projektering inom alla tekniker i ett omfattande och komplext vattenkraftverk. Projektet har varit banbrytande som det första stora vattenkraftsprojektet som använde BIM på ett sätt som gjorde pappersritningar överflödiga. Norconsult har lett detta arbete på ett imponerande sätt, säger projektledare Fidjar Molle från E-CO som är beställare.

Mer om projektet Vamma 12 kan du läsa här!

Foto: Norconsult

Continue Reading

Byggtrender

Så skyddar sig företag mot digitaliseringens potentiella hot

Digitaliseringen skapar nya möjligheter för byggbranschen, men också potentiella hot och utmaningar. Visste du till exempel att en byggkran kan hackas och fjärrstyras?

Published

on

Att hacka sig in i kontrollrummet och ta över styrningen av byggkranar och andra stora byggmaskiner är lättare än vad man kan tro. Det menar säkerhetsföretaget Trend Micro.

– Fjärrkontrollen styr kranen genom att via ljudvågor ge vissa kommandon, som ”kör uppåt”, ”kör åt sidan”. Om man kan registrera dessa är det lätt att kopiera dem och använda dem för att själv styra kranen som man vill, säger Johnny Krogsboll, technical director Nordic på Trend Micro, till tidningen Byggindustrin.

Företaget har gjort tester på byggarbetsplatser och lyckats ta sig in flera olika styrsystem. En möjlig attentatsman skulle kunna vara någon som vill skada företaget eller hota byggarbetsplatsen: ett konkurrerande företag, en extrem aktivistgrupp eller en hackare som bara vill skapa oreda.

– Vi har ännu inte hört om någon attack av detta slag, men jag tror att det bara är en tidsfråga innan vi ser dem, säger Johnny Krogsboll till Byggindustrin.

Det företagen själva kan göra för att skydda sig är att stänga av RF-systemen när bygget är stängt och ställa krav på dem som tillverkar och levererar styrsystemen.

Några som gjort åtgärder för att skydda sina uppkopplade fordon är Volvo Group Venture Capital som har investerat i israeliska Upstream Security som specialiserat sig på cybersäkerhet för fordon, skriver tidningen Entreprenad.

– Upstream Security har ett bra erbjudande och förmåga att stötta oss med cybersäkerhetslösningar som uppfyller framtida krav, säger Anna Westerberg, tillförordnad vd för Volvo Group Venture Capital och tillika Senior Vice President för Volvo Group Connected Solutions.

Marknaden för cybersäkerhetslösningar för uppkopplade fordon förväntas växa kraftigt under de närmaste åren. Detta förutspås bland annat av flera marknadsundersökningar, enligt Entreprenad.

Continue Reading

Digitalisering

Digital kommunikation mellan lastbil och grävmaskin ger effektivare transporter

NCC och Volvo Lastvagnar har utvecklat en digital tjänst för att göra lastning och bortforsling av schaktmassor mer effektivt och miljösmart. Nu testas tjänsten på NCC:s arbetsplats vid deletapp Centralen vid Västlänkenbygget, berättar aktörerna i ett pressmeddelande.

Published

on

Tjänsten är ett resultat av över två års samarbete mellan NCC, Volvo Lastvagnar, Volvo Construction Equipment och andra inblandade aktörer. Tillsammans började man med att analysera produktionsprocessen för att se vilka utmaningar man hade med att effektivisera transporter och flöden för projektet. Slutsatsen var att störst effekt får man genom att säkra nära 100 procent lastutnyttjande varje gång en lastbil lastas. De beräkningar som gjorts av NCC tyder på att antalet transporter för Centralen-projektet kan minskas med upp till 11 procent. Det skulle innebära 8000 transporter, vilket skulle motsvara cirka 1000 ton lägre koldioxidutsläpp fram till 2022.

– Uppkopplade tjänster kommer att spela en allt viktigare roll för att minska miljöpåverkan och öka produktiviteten. Effektiv Utlastning är ett bra exempel på detta, säger Roger Alm, VD Volvo Lastvagnar.

Uppkopplade produkter är ett av Volvokoncernens mest prioriterade teknikområden och digitaliseringen är en naturlig del av lösningen i detta projekt, inte bara för lastbilschaufförer och grävmaskinister utan även för produktionschefer, trafikledare, med flera.

– Vi ser stora fördelar med den här tjänsten och samarbetet. Utöver att transporter och koldioxidutsläpp minskar får vi även en mer effektiv arbetsprocess som gynnar både vår uppdragsgivare, användandet av offentliga resurser och våra medarbetare i produktionen. Vi kan till exempel planera arbetet med precision, få en översikt av flödena samt en smidigare och säkrare arbetssituation för medarbetarna, säger Kenneth Nilsson, affärsområdeschef NCC Infrastructure.

Hur fungerar då den digitala tjänsten? Lastbilschauffören loggar in på det gemensamma systemet i sin telefon-app, ansluter sig till produktionsprocessen och kör sedan till lastplatsen vid Centralstationen. Grävmaskinisterna på plats vid Centralen kommer i sitt Volvoutvecklade lastvägningssystem se vilka lastbilar som finns tillgängliga och kallar fram en lastbil och påbörjar lastning. Efter avslutad lastning meddelar grävmaskinerna lastbilen digitalt vilket material som är lastat, lastvikt samt vart lasten ska transporteras. Lastbilen kan nu köra till angiven deponi. Det finns åtta aktiva deponier i processen så det är viktigt att kunna styra lastbilar med till exempel miljöfarliga massor till rätt deponi.

Foto: Volvo Lastvagnar

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.