Connect with us

Digitalisering

Skanskas digitala coach: “Användarvänligheten är a och o”

Yrkesroll:  Digital coach. Uppgift: digitalisera byggbranschen. Vi tog ett snack med digitala coachen Linn Areno på Skanska om den generellt låga produktiviteten inom bygg och hur man bör tänka för att implementera digitala arbetsmetoder.

Published

on

Linn Areno-DigitalaByggindustrin

Låg digitaliseringsgrad och låg eller negativ produktivitetsutveckling. Byggsektorn har länge legat parkerad i botten av de flesta mätningar av digitaliseringens genomslag, men saker håller på att hända. Allt fler säger sig jobba med digitalisering av byggbranschen och på Skanska har sex personer titeln digital coach. Linn Areno är en av dem. Hennes arbete handlar om att stötta införandet av digitala arbetsmetoder bland yrkesgrupper som är betydligt mer vana vid papper och penna och fysiska verktyg än digitala. Varför tror hon att produktiviteten är så låg inom bygg?

– Jag skulle säga att vi generellt sett är dåliga på att planera och förutse, samt jobba proaktivt. Det leder till att det blir en del ställtid där man väntar på något annat.

Sedan början av 2017 har Linn Areno fungerat som en mellanhand mellan projektteam, leverantörer av mjukvara och Skanskas IT-avdelning. Hon stöttar i alla projektfaser, från upphandling och design till produktion och överlämning till slutkund när det gäller införandet av digitala arbetsmetoder.

Linn Areno är en av Skanskas sex digitala coacher.

Planering, förutsägbarhet och involvering är nyckelord när man frågar Linn vad hon tror skulle göra det lättare för projektmedlemmarna att arbeta mer effektivt i vardagen.

– Delaktighet behövs. Sen kan man diskutera ökad produktivitet. Vi kan inte effektivisera allt på ett ställe i en silo. Det påverkar nästa silo negativt. Det är också viktigt att produktiviteten inte går ut över säkerhet och arbetsmiljö. Linn ser också att nya affärsmodeller har potential att stärka incitamenten för att arbeta digitalt. I konsultledet tar man ofta betalt per timme vilket gör incitamenten att förbättra produktiviteten är ganska låga.

– I branschen handlar det väldigt mycket om timmar. Det behöver finnas något annat incitament som ger mervärde för såväl leverantören som entreprenören, underentreprenören och beställaren. Här finns en hel del intressanta tankar i delningsekonomi som vi inte riktigt har tagit till oss i branschen.

Det händer att byggföretag köper in system med avsikten att utveckla en process till att  jobba digitalt. Ändå blir många digitaliseringsinitiativ inte mer än just initiativ. Vad, tror Linn, är de vanligaste orsakerna till att det blir så?

– Användarvänligheten är inte vad den borde vara, den är A och O. På jobbet gör många inte som de gör privat då man ofta lär sig genom att söka upp svar. I det privata blir man också ofta tipsad om “den och den grymma lösningen”. Tipskulturen är mer en privat kultur.

Linn drar en parallell till Swish, som hon menar är ett föredöme i enkelhet, och som också slagit igenom via en tipskultur. I sin vardag jobbar hon mycket med att lära ut och inspirera. Hon understryker vikten av de som ska använda tekniken måste förstå fördelarna. Kan användare dessutom själva relatera till nyttan med användandet blir det lättare att ta till sig. Det kan t.ex. handla om att man med ett verktyg kan minimera risken för halk- och fallolyckor.

– Du behöver någon som kan hålla dig i handen och som finns där så att du känner trygghet när du ska ta till dig något nytt. Samtidigt behöver du förstå nyttan, för din egen del såväl som någon annans nytta med det du skapar eller tar del av.Den kultur som råder inom bolaget är ett annat viktigt område som många gånger kan avgöra om ett digitaliseringsarbete lyckas eller inte. Linn menar att hon ser störst potential i en kultur som inbjuder och uppmuntrar till utveckling.

– En kultur som bygger på att man vågar prova, vågar göra fel för att lära sig och sedan dela med sig så att alla kan bli bättre. Sedan vill jag också att man ska ha i åtanke att det inte finns ett egenvärde i att digitalisera. Det är ju bara ett steg i utvecklingen och att det blir digitalt skapar flera och nya nyttor.

Att gå från ord till handling i digitaliseringsarbetet är något hon tycker att fler borde göra. BIM’s potential att förändra hur byggbranschen arbetar har t.ex. länge diskuterats, men tillräckligt mycket har inte hänt i praktiken, menar Linn.

– Det har varit mycket snack och lite genomförande. Tänk om vi hade flyttat kraften från att snacka och vända och vrida på saker till att förverkliga!

Att enskilda medarbetare har tillgång till material, information och dokumentation som han eller hon behöver digitalt menar Linn är en självklarhet. En sådan självklarhet att det på Skanska också arbetas mycket kring en gemensam digital plattform. Plattformen som kommer testas med pilotprojekt under början av 2019 skapar bland annat förutsättningar för att medarbetare får rätt information i rätt tid. Man kommer även att koppla på komponenter för att hålla reda på verktyg, maskiner och material.

Linn nämner också vikten av att jobba mot gemensamma mål för att lyckas digitalisera arbetet.

– Vi måste börja prata om “vårt projekt” så att alla jobbar mot samma mål. Det finns stor potential i att sluta se projekten som ”mitt projekt”, oavsett vem man är i kedjan – konsult, leverantör, entreprenör eller beställare.

För att medarbetare ska använda en teknisk lösning bör den vara användarvänlig, självinstruerande och “personifierad”, menar hon.

– Inget verktyg kommer lösa våra problem. Verktyg kommer bara funka om människan bakom gillar och vill använda det. Det är alltid människan som kommer vara den viktiga.

Nyfiken på fler av Skanskas digitala satsningar?
Läs om Dream Big.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Digitalisering

Digitalisering ger gruvor ett sjätte sinne

Genom att sammankoppla maskiner, människor och system kan gruvindustrins prestanda ökas.

Published

on

@epiroc

Behovet av att öka digitaliseringen för att förbättra produktiviteten, problemet som stora delar av byggbranschen tampas med, finns även i Sveriges gruvindustri. Där handlar det också om att öka säkerheten på en extrem arbetsplats. Och nu kommer ett nyskapat system som gör anspråk på att hjälpa till med detta förändringsarbete. Systemet, som fått namnet 6th Sense, är skapat av Epiroc och har stort fokus på att koppla samman och integrera redan existerande system. Dessutom ska man genom en ökad användning av automation nå en högre produktivitet i gruvan, samtidigt som driftskostnaderna blir lägre.

– Namnet 6th Sense antyder att det här sättet ger något extra och det är precis vad det gör. Bland annat innebär det betydande fördelar så som möjligheten att följa och reagera i realtid på arbetsförhållanden och utrustningens behov, säger Helena Hedblom, Epirocs Gruv- och Infrastrukturchef till Entreprenad.

Ett exempel på vad 6th Sense kan användas til är den nya möjligheten att fjärrstyra Epirocs populära Simba riggserie för långhålsborrning. Automatiseringspaketet innehåller funktioner för att övervaka, planera och automatisera borrningen från riggen eller på distans. Förutom att det blir snabbare och enklare att flytta riggen så ger fjärrstyrningen en säkrare arbetsmiljö och minskar variationen i prestanda.

– 6th Sense bygger på våra kunders behov av att implementera digitalisering, automatisering och nya processintegrationer, säger Helena Hedblom.

Läs mer här!

Foto: @epiroc

Continue Reading

Digitalisering

Så gjorde vi: digitalisering i byggbranschen i praktiken

Emile Hamon: ”Digitaliseringen kan ge stora ekonomiska besparingar”

Published

on

Den 16 maj arrangerade Fieldly, BIMobject och Unicorn Titans träffen Connecting the Dots, ett event med syfte att ge aktörer i byggbranschen chans att utbyta erfarenheter kring digitalisering och att nätverka med varandra. Att temat för dagen väcker intresse var inte att ta miste på, eventet blev snabbt fullbokat.

En av dagens talare var Emile Hamon, verksamhetsutvecklingschef på Veidekke. Han berättade om företagets digitala resa, och delade bland annat en av orsakerna till varför digitalisering varit så viktigt för dem, och varför det är viktigt för hela byggbranschen; med digitaliseringens hjälp kan man åstadkomma stora, ekonomiska besparingar. Ett exempel på det som Emile Hamon tog upp var projektering.

– Har vi inte rätt underlag kostar det oss enorma summor.

Han beskrev också vikten av att utnyttja den information som finns i BIM-modellen för att vara effektiva, och poängterade även att i det allmänna planeringsarbetet och logistiken är digitaliseringen till stor hjälp.

­– Det gäller att få ett bra flyt ute på varje byggarbetsplats.

Även Björn Lahti, digitaliseringschef på LKF Fastigheter, delade företagets digitala resa, och vände fokus mot kunden.

– Vi måste jobba mer mot våra kunder och skapa en bättre digital kundupplevelse. Kunden förväntar sig mer, snabbare.

Oskar Berg, digitalstrateg och verksamhetscoach på Unicorn Titans, hade mycket att säga om hur företag tacklar digitaliseringen.

– Det handlar inte om vad utan hur man angriper digitalisering, sa han bland annat, ett påstående som väl speglar syftet med Connecting the Dots: mindre prat om allt man kan göra, mer prat om ”hur gjorde vi”.

Oskar poängterade också vikten av en gemensam målbild för digitaliseringen, annars blir det ingen samordning, vilket han tydligt illustrerade med en bild på yra höns.

Allt som allt var Connecting the Dots en värdefull chans för branschfolk att dela erfarenheter kring digitalisering, lära av varandras misstag och framsteg, och nätverka.

Continue Reading

Digitalisering

Digitalisering gör klimatdeklaration för byggprojekt lättare

Published

on

Det branschgemensamma verktyget för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram förra året ska nu digitaliseras. Detta kommer göra verktyget enklare att använda och mer kvalitetssäkert.

Hittills har klimatberäkningar gjorts manuellt, vilket är tidskrävande och därmed kostsamt. Nu förenklas denna process genom att de kostnadskalkyler som redan görs i byggprocesser kan överföras digitalt till miljöberäkningsverktyget.

– Det här är ett viktigt steg. En manuell beräkning är inget realistiskt alternativ om Boverkets förslag om obligatorisk klimatdeklaration för byggnader ska kunna realiseras. Vi är stolta över att kunna gå före i denna utveckling och att de kommuner som är med i projektet redan har börjat, eller nu kommer att börja, ställa krav på klimatdeklarationer i byggprojekt, säger Martin Erlandsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Martin Erlandsson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt.

– Den nya exportfunktionen i verktyget gör det möjligt för alla våra användare att göra en klimatkalkyl på ett betydligt effektivare sätt än den manuella hantering som varit praxis hittills. Det innebär att de i framtiden, utöver själva byggkostnadskalkylen, även får en klimatdeklaration på köpet, då den baseras på samma resurssammanställning, säger Daniel Manoraj på NVBS Business IT som levererar och säljer UNIT4 MAP.

IVL är redan igång med nästa digitaliseringssteg för att underlätta beräkningen av en byggnads klimatdeklaration. Detta utvecklingssteg kommer göra det möjligt att byta ut generella miljödata för olika byggprodukter mot företagsspecifika kvalitetssäkrade uppgifter, så kallade miljövarudeklarationer eller EPD-data från olika leverantörer.

– Tanken är att det ska stimulera till förbättringar, genom att man kan se hur klimatpåverkan för den specifika byggnaden kan minska genom ändrade materialval och produktionssätt, säger Martin Erlandsson.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg har finansierats av Energimyndigheten och deras program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende och Smart Built Environment Livscykelperspektiv som finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Läs mer om projektet här

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.