Connect with us

Digitalisering

Maria Ahlm, IVL: oklara incitament försvårar gemensamt digitalt flöde

Hållbart byggande och digitalisering är välbekanta områden för Maria Ahlm, projektledaren som varit med vid uppstarten av en husfabrik utan snickare och som sorterat avfallscontainrar för att hjälpa platschefer förstå vikten av att sortera.

Published

on

Maria_Ahlm_IVL_Digitalabyggindustrin.se

På IVL – Svenska Miljöinstitutet är man stolta över att ha Sveriges bredaste miljöprofil. Stiftelsen ägnar sig åt forskning i nära samverkan med näringslivet. Hållbart byggande och digitalisering inom bygg är områden som är välbekanta för Maria Ahlm, projektledaren som bl.a. har varit med vid uppstarten av en husfabrik utan snickare och sorterat avfallscontainrar för att hjälpa platschefer förstå vikten av att sortera byggavfall. För Digitala Byggindustrin berättar hon om sin resa i svensk byggbransch och hur digitala byggvarudeklarationer gör det möjligt att följa en produkt från tillverkning till återbruk.

Från arbetsberedning till Lean Construction

Maria Ahlm fick tidigt upp ögonen för resurseffektivitet. Som ung scout lärde hon sig snabbt att man gör bäst i att planera i förväg och bara ta med sig precis det man behöver.

Natur- och miljöintresset tog henne senare till civilingenjörsutbildning inom väg och vatten på Chalmers i Göteborg. Inriktningen hette Management i byggsektorn och var då en ganska nyinstiftad del av en satsning på att förbättra ledarskapet i branschen.

Smart resurshantering, ledarskap och byggbranschen leder inte helt osökt in tankarna på Lean Production, eller Lean Construction och det blev också temat på Marias exjobb. Maria for till metodens hemland Japan och skrev exjobb på ämnet hur man framgångsrikt implementerar Lean Production.

För sjutton år sedan klev hon ut i en svensk byggbransch som inte var van vid att diskutera i termer som resurseffektivitet eller Lean Production. Hon försökte så smått att införa Lean Production men märkte snabbt att branschen inte var mogen och försöken fick svagt gehör.

– Man pratade om arbetsberedning. Men det var inte riktigt samma sak. Det handlade mer om att “tänka efter före” och sågs som ett lite tråkigt måste.

Arbetsberedning handlade framför allt om arbetsmiljö och säkerhet, säger Maria. Efter några år på en projektledningsfirma i huvudstaden sökte hon sig till industrin för att få jobba med Lean Production. Valet föll på byggmaterialbranschen som ju är både industri och bygg, och en lärorik tjänst som produktchef.

En fortsättningsutbildning inom Lean Production innebar att Maria gjorde ett projektarbete på hemmaplan med ett förslag framtaget för sin dåvarande arbetsplats.

– När jag presenterade det för ledningsgruppen sa min chef; “men Maria, vi bygger ju inte bilar.”

I samma veva stod Peab redo att starta upp en husfabrik i Ängelholm och gick ut hårt med att de skulle börja bygga industriellt. Timingen kunde inte varit bättre och Maria började arbeta med att utveckla metoder för att starta arbetet med ständiga förbättringar både bland arbetslagen i fabrik och på byggarbetsplatsen, eller montageplatsen. Morgonmöten eller så kallade pulsmöten blev snabbt rutin och Maria tog också fram ett avvikelserapporteringssystem. Arbetet gick bra och Maria blev miljö- och kvalitetschef.

– Det var första, och troligen enda, gången jag var med och byggde upp ett verksamhetsledningssystem från noll. I och med att vi startade verksamheten samtidigt så var vi väldigt fria i hur vi la upp våra rutiner.

Teamet som lade grunden för Peabs nya nordvästskånska husfabrik tog ut svängarna i sitt tillvägagångssätt. Hantverkare var till exempel inte en term man använde sig av och man anställde heller inte branschfolk för att undvika att få in förutfattade meningar.

– Det rådde nybyggaranda och vi var många som var unga och ivriga. Våra snickare och hantverkare kallades montörer och vi anställde bagare och kockar och bilmekaniker. Det var jättebra för de var väldigt nytänkande. Nackdelen var ju att när någonting uppstod så hade de absolut ingen koll på hur vi skulle lösa det eftersom de inte hade byggerfarenheten.

Den experimentella approachen rörde om i grytan ordentligt. Den del av Peab som Maria var med och drog igång lever kvar än idag om än i en annan skepnad och som en integrerad del av bolaget.

Pengar att tjäna för platschefer som sorterar byggavfall

På Peab kom Maria sedermera att fokusera på byggavfall och smarta sätt att hantera det. Från att ha arbetat med ungefär 1200 lokala avfallsentreprenörer tecknade man koncernavtal med två stycken över hela landet.

– Plötsligt kunde vi plocka fram statistik. Genom att centralisera kunde vi börja se hur det faktiskt låg till. Då kunde vi också börja förbättra.

För en platschef är det viktigt att bygget går framåt och med så få avvikelser från tidsplan och budget som möjligt. För att skapa tydliga incitament att förbättra hanteringen av avfall tog Maria och en kollega fram siffror på de ekonomiska vinsterna med avfallssortering.

– Vi åkte till en avfallsanläggning som tog emot avfall från våra byggen och bad dem tippa en containers innehåll så vi kunde analysera vad den innehöll. Därefter satte vi oss och räknade. Vi räknade t.ex. ut att man på ett helt vanligt bygge kunde spara 4500 kronor per container genom att sortera avfallet i tre fraktioner; metall, plast och trä, istället för att lägga allt i en och samma container som blandat avfall.

Laddade med denna fakta åkte Maria och en kollega ut till platscheferna och ställde frågor om hur många containrar som tömdes per vecka, byggprojektets längd, vinstmarginal, med mera. Insikten att sortering skulle spara verkliga pengar i projektet slog ner med besked.

– Det var nästan så att platscheferna sprang ifrån skrivbordet och ställde sig och började sortera i containern, drar Maria sig till minnes.

Hos IVL – Marias arbetsgivare sedan ungefär två år tillbaka – har hon jobbat mycket mot byggmaterialbranschen i frågor om resurseffektivitet och spårbarhet.

När en produkt är på väg att bli avfall ska den – i bästa fall – kunna återbrukas eller återvinnas. Detta gör att produktinformation behöver vara spårbar över tid.

– Fram till för några år sedan så var produktinformationen väldigt manuell. Man mailade omkring pdf:er i stor utsträckning. Sen började den stora digitaliseringen inom bygg och alla började prata BIM. Därför har jag jobbat jättemycket på IVL med digitalisering av just produktinformation kopplat till byggmaterial

Elektroniska byggvarudeklarationer – eller eBVD som de förkortas – är något Maria jobbar mycket med idag. Idag äger IVL den digitala byggvarudeklarationen, eBVD, genom ett dotterbolag; eBVD i Norden AB. Maria berättar att många blandar ihop eller förväxlar deklarationer med bedömningar av produkter.

– Den stora skillnaden är att en deklaration bara tar upp fakta kring produkten medan en bedömning tittar på fakta utifrån vissa kriterier och så talar bedömningen om hur väl produkten uppfyller kriterierna.

Man kan exempelvis bedöma produkter utifrån kemiskt innehåll, klimatpåverkan, ursprung eller hur mycket återanvänt material de består av, förklarar Maria.

Oklara incitament försvårar gemensamt digitalt flöde

Nyligen avslutade IVL ett projekt i syfte att utveckla den digitala produkt- och miljöinformationsdatabasen, finansierat av Smart Built Environment.

– Vi tittade på hur informationsflödet ser ut hos byggmaterialtillverkarna, vilka kontakter de har, vilka krav och vilken information de behöver ta fram. Vi gjorde också en fallstudie som tittade på ett byggprojekt – en ombyggnad av ett kontor i Stockholm – och tittade på vilken information informationskonsulter, fastighetsägare och miljöbedömningsföretag behöver.

Projektgruppen ritade informationsflödena ur materialtillverkarnas perspektiv samt ur projektörernas och entreprenörernas perspektiv. Därefter ritades ett nytt hypotetiskt flöde över hur ett informationsflöde skulle kunna se ut i framtiden. Men resultatet blev inte riktigt vad man hade hoppats på.

– Vi hade tänkt att vi skulle hitta en massa starka incitament för fortsatt digitalisering och att det skulle finnas tydliga intressenter som skulle driva utvecklingen framåt.

Det man istället upptäckte var att såväl byggmaterialtillverkare som entreprenörer och projektörer tyckte sig ha kommit så långt de kunde i sin egen digitalisering men väntade på att någon annan skulle ta nästa steg. De flesta förväntade sig också att fastighetsägarna skulle vara de som framför allt drev på för digital och spårbar produktinformation genom tydligare kravställande.

Men inte heller fastighetsägarna kände att de ägde frågan om fortsatt digitalisering av miljöinformation. De visade sig i princip vara nöjda med nuvarande förfarande där de får ingående byggmaterial bedömda enligt olika kriterier, något som framför allt syftar till att säkerställa att man inte bygger in några farliga ämnen i fastigheten.

Om man istället hade fokuserat på VAD fastigheten innehåller på ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt skulle fastighetsägarna få en information de kan ha enorm nytta av i framtiden.

– Man skulle t.ex. snabbt kunna få en materialinventering av byggnaden och få veta precis vad den innehåller och vilka material som går att återbruka. Man skulle också kunna beräkna vilket klimatavtryck fastigheten har eller totala andelen fossilfria ämnen som ingår bara för att ta några exempel.

Men där är vi alltså inte ännu. Den fortsättningsstudie man nyligen fått beviljad hoppas Maria resulterar i att man identifierar starka incitament för att inblandade aktörer ska vilja medverka till utveckling av nya affärsmodeller som stöder digital överföring av produkt- och miljöinformation i ett obrutet flöde.

– Det finns stor potential för effektivisering och säkrade informationsflöden om vi kan utveckla ett gemensamt digitalt flöde mellan materialtillverkare och fastighetsägare genom byggprocessens alla faser.

Nyttiga länkar

Läs om den nya, Smart Built Environment-finansierade, studien.

Läs om den nyligen avslutade studien. 

Mer om IVL – Svenska Miljöinstitutet och stiftelsens arbete.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Digitalisering

Digitalisering ger gruvor ett sjätte sinne

Genom att sammankoppla maskiner, människor och system kan gruvindustrins prestanda ökas.

Published

on

@epiroc

Behovet av att öka digitaliseringen för att förbättra produktiviteten, problemet som stora delar av byggbranschen tampas med, finns även i Sveriges gruvindustri. Där handlar det också om att öka säkerheten på en extrem arbetsplats. Och nu kommer ett nyskapat system som gör anspråk på att hjälpa till med detta förändringsarbete. Systemet, som fått namnet 6th Sense, är skapat av Epiroc och har stort fokus på att koppla samman och integrera redan existerande system. Dessutom ska man genom en ökad användning av automation nå en högre produktivitet i gruvan, samtidigt som driftskostnaderna blir lägre.

– Namnet 6th Sense antyder att det här sättet ger något extra och det är precis vad det gör. Bland annat innebär det betydande fördelar så som möjligheten att följa och reagera i realtid på arbetsförhållanden och utrustningens behov, säger Helena Hedblom, Epirocs Gruv- och Infrastrukturchef till Entreprenad.

Ett exempel på vad 6th Sense kan användas til är den nya möjligheten att fjärrstyra Epirocs populära Simba riggserie för långhålsborrning. Automatiseringspaketet innehåller funktioner för att övervaka, planera och automatisera borrningen från riggen eller på distans. Förutom att det blir snabbare och enklare att flytta riggen så ger fjärrstyrningen en säkrare arbetsmiljö och minskar variationen i prestanda.

– 6th Sense bygger på våra kunders behov av att implementera digitalisering, automatisering och nya processintegrationer, säger Helena Hedblom.

Läs mer här!

Foto: @epiroc

Continue Reading

Digitalisering

Så gjorde vi: digitalisering i byggbranschen i praktiken

Emile Hamon: ”Digitaliseringen kan ge stora ekonomiska besparingar”

Published

on

Den 16 maj arrangerade Fieldly, BIMobject och Unicorn Titans träffen Connecting the Dots, ett event med syfte att ge aktörer i byggbranschen chans att utbyta erfarenheter kring digitalisering och att nätverka med varandra. Att temat för dagen väcker intresse var inte att ta miste på, eventet blev snabbt fullbokat.

En av dagens talare var Emile Hamon, verksamhetsutvecklingschef på Veidekke. Han berättade om företagets digitala resa, och delade bland annat en av orsakerna till varför digitalisering varit så viktigt för dem, och varför det är viktigt för hela byggbranschen; med digitaliseringens hjälp kan man åstadkomma stora, ekonomiska besparingar. Ett exempel på det som Emile Hamon tog upp var projektering.

– Har vi inte rätt underlag kostar det oss enorma summor.

Han beskrev också vikten av att utnyttja den information som finns i BIM-modellen för att vara effektiva, och poängterade även att i det allmänna planeringsarbetet och logistiken är digitaliseringen till stor hjälp.

­– Det gäller att få ett bra flyt ute på varje byggarbetsplats.

Även Björn Lahti, digitaliseringschef på LKF Fastigheter, delade företagets digitala resa, och vände fokus mot kunden.

– Vi måste jobba mer mot våra kunder och skapa en bättre digital kundupplevelse. Kunden förväntar sig mer, snabbare.

Oskar Berg, digitalstrateg och verksamhetscoach på Unicorn Titans, hade mycket att säga om hur företag tacklar digitaliseringen.

– Det handlar inte om vad utan hur man angriper digitalisering, sa han bland annat, ett påstående som väl speglar syftet med Connecting the Dots: mindre prat om allt man kan göra, mer prat om ”hur gjorde vi”.

Oskar poängterade också vikten av en gemensam målbild för digitaliseringen, annars blir det ingen samordning, vilket han tydligt illustrerade med en bild på yra höns.

Allt som allt var Connecting the Dots en värdefull chans för branschfolk att dela erfarenheter kring digitalisering, lära av varandras misstag och framsteg, och nätverka.

Continue Reading

Digitalisering

Digitalisering gör klimatdeklaration för byggprojekt lättare

Published

on

Det branschgemensamma verktyget för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram förra året ska nu digitaliseras. Detta kommer göra verktyget enklare att använda och mer kvalitetssäkert.

Hittills har klimatberäkningar gjorts manuellt, vilket är tidskrävande och därmed kostsamt. Nu förenklas denna process genom att de kostnadskalkyler som redan görs i byggprocesser kan överföras digitalt till miljöberäkningsverktyget.

– Det här är ett viktigt steg. En manuell beräkning är inget realistiskt alternativ om Boverkets förslag om obligatorisk klimatdeklaration för byggnader ska kunna realiseras. Vi är stolta över att kunna gå före i denna utveckling och att de kommuner som är med i projektet redan har börjat, eller nu kommer att börja, ställa krav på klimatdeklarationer i byggprojekt, säger Martin Erlandsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Martin Erlandsson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt.

– Den nya exportfunktionen i verktyget gör det möjligt för alla våra användare att göra en klimatkalkyl på ett betydligt effektivare sätt än den manuella hantering som varit praxis hittills. Det innebär att de i framtiden, utöver själva byggkostnadskalkylen, även får en klimatdeklaration på köpet, då den baseras på samma resurssammanställning, säger Daniel Manoraj på NVBS Business IT som levererar och säljer UNIT4 MAP.

IVL är redan igång med nästa digitaliseringssteg för att underlätta beräkningen av en byggnads klimatdeklaration. Detta utvecklingssteg kommer göra det möjligt att byta ut generella miljödata för olika byggprodukter mot företagsspecifika kvalitetssäkrade uppgifter, så kallade miljövarudeklarationer eller EPD-data från olika leverantörer.

– Tanken är att det ska stimulera till förbättringar, genom att man kan se hur klimatpåverkan för den specifika byggnaden kan minska genom ändrade materialval och produktionssätt, säger Martin Erlandsson.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg har finansierats av Energimyndigheten och deras program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende och Smart Built Environment Livscykelperspektiv som finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Läs mer om projektet här

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.