Connect with us

Digitalisering

Maria Ahlm, IVL: oklara incitament försvårar gemensamt digitalt flöde

Hållbart byggande och digitalisering är välbekanta områden för Maria Ahlm, projektledaren som varit med vid uppstarten av en husfabrik utan snickare och som sorterat avfallscontainrar för att hjälpa platschefer förstå vikten av att sortera.

Published

on

Maria_Ahlm_IVL_Digitalabyggindustrin.se

På IVL – Svenska Miljöinstitutet är man stolta över att ha Sveriges bredaste miljöprofil. Stiftelsen ägnar sig åt forskning i nära samverkan med näringslivet. Hållbart byggande och digitalisering inom bygg är områden som är välbekanta för Maria Ahlm, projektledaren som bl.a. har varit med vid uppstarten av en husfabrik utan snickare och sorterat avfallscontainrar för att hjälpa platschefer förstå vikten av att sortera byggavfall. För Digitala Byggindustrin berättar hon om sin resa i svensk byggbransch och hur digitala byggvarudeklarationer gör det möjligt att följa en produkt från tillverkning till återbruk.

Från arbetsberedning till Lean Construction

Maria Ahlm fick tidigt upp ögonen för resurseffektivitet. Som ung scout lärde hon sig snabbt att man gör bäst i att planera i förväg och bara ta med sig precis det man behöver.

Natur- och miljöintresset tog henne senare till civilingenjörsutbildning inom väg och vatten på Chalmers i Göteborg. Inriktningen hette Management i byggsektorn och var då en ganska nyinstiftad del av en satsning på att förbättra ledarskapet i branschen.

Smart resurshantering, ledarskap och byggbranschen leder inte helt osökt in tankarna på Lean Production, eller Lean Construction och det blev också temat på Marias exjobb. Maria for till metodens hemland Japan och skrev exjobb på ämnet hur man framgångsrikt implementerar Lean Production.

För sjutton år sedan klev hon ut i en svensk byggbransch som inte var van vid att diskutera i termer som resurseffektivitet eller Lean Production. Hon försökte så smått att införa Lean Production men märkte snabbt att branschen inte var mogen och försöken fick svagt gehör.

– Man pratade om arbetsberedning. Men det var inte riktigt samma sak. Det handlade mer om att “tänka efter före” och sågs som ett lite tråkigt måste.

Arbetsberedning handlade framför allt om arbetsmiljö och säkerhet, säger Maria. Efter några år på en projektledningsfirma i huvudstaden sökte hon sig till industrin för att få jobba med Lean Production. Valet föll på byggmaterialbranschen som ju är både industri och bygg, och en lärorik tjänst som produktchef.

En fortsättningsutbildning inom Lean Production innebar att Maria gjorde ett projektarbete på hemmaplan med ett förslag framtaget för sin dåvarande arbetsplats.

– När jag presenterade det för ledningsgruppen sa min chef; “men Maria, vi bygger ju inte bilar.”

I samma veva stod Peab redo att starta upp en husfabrik i Ängelholm och gick ut hårt med att de skulle börja bygga industriellt. Timingen kunde inte varit bättre och Maria började arbeta med att utveckla metoder för att starta arbetet med ständiga förbättringar både bland arbetslagen i fabrik och på byggarbetsplatsen, eller montageplatsen. Morgonmöten eller så kallade pulsmöten blev snabbt rutin och Maria tog också fram ett avvikelserapporteringssystem. Arbetet gick bra och Maria blev miljö- och kvalitetschef.

– Det var första, och troligen enda, gången jag var med och byggde upp ett verksamhetsledningssystem från noll. I och med att vi startade verksamheten samtidigt så var vi väldigt fria i hur vi la upp våra rutiner.

Teamet som lade grunden för Peabs nya nordvästskånska husfabrik tog ut svängarna i sitt tillvägagångssätt. Hantverkare var till exempel inte en term man använde sig av och man anställde heller inte branschfolk för att undvika att få in förutfattade meningar.

– Det rådde nybyggaranda och vi var många som var unga och ivriga. Våra snickare och hantverkare kallades montörer och vi anställde bagare och kockar och bilmekaniker. Det var jättebra för de var väldigt nytänkande. Nackdelen var ju att när någonting uppstod så hade de absolut ingen koll på hur vi skulle lösa det eftersom de inte hade byggerfarenheten.

Den experimentella approachen rörde om i grytan ordentligt. Den del av Peab som Maria var med och drog igång lever kvar än idag om än i en annan skepnad och som en integrerad del av bolaget.

Pengar att tjäna för platschefer som sorterar byggavfall

På Peab kom Maria sedermera att fokusera på byggavfall och smarta sätt att hantera det. Från att ha arbetat med ungefär 1200 lokala avfallsentreprenörer tecknade man koncernavtal med två stycken över hela landet.

– Plötsligt kunde vi plocka fram statistik. Genom att centralisera kunde vi börja se hur det faktiskt låg till. Då kunde vi också börja förbättra.

För en platschef är det viktigt att bygget går framåt och med så få avvikelser från tidsplan och budget som möjligt. För att skapa tydliga incitament att förbättra hanteringen av avfall tog Maria och en kollega fram siffror på de ekonomiska vinsterna med avfallssortering.

– Vi åkte till en avfallsanläggning som tog emot avfall från våra byggen och bad dem tippa en containers innehåll så vi kunde analysera vad den innehöll. Därefter satte vi oss och räknade. Vi räknade t.ex. ut att man på ett helt vanligt bygge kunde spara 4500 kronor per container genom att sortera avfallet i tre fraktioner; metall, plast och trä, istället för att lägga allt i en och samma container som blandat avfall.

Laddade med denna fakta åkte Maria och en kollega ut till platscheferna och ställde frågor om hur många containrar som tömdes per vecka, byggprojektets längd, vinstmarginal, med mera. Insikten att sortering skulle spara verkliga pengar i projektet slog ner med besked.

– Det var nästan så att platscheferna sprang ifrån skrivbordet och ställde sig och började sortera i containern, drar Maria sig till minnes.

Hos IVL – Marias arbetsgivare sedan ungefär två år tillbaka – har hon jobbat mycket mot byggmaterialbranschen i frågor om resurseffektivitet och spårbarhet.

När en produkt är på väg att bli avfall ska den – i bästa fall – kunna återbrukas eller återvinnas. Detta gör att produktinformation behöver vara spårbar över tid.

– Fram till för några år sedan så var produktinformationen väldigt manuell. Man mailade omkring pdf:er i stor utsträckning. Sen började den stora digitaliseringen inom bygg och alla började prata BIM. Därför har jag jobbat jättemycket på IVL med digitalisering av just produktinformation kopplat till byggmaterial

Elektroniska byggvarudeklarationer – eller eBVD som de förkortas – är något Maria jobbar mycket med idag. Idag äger IVL den digitala byggvarudeklarationen, eBVD, genom ett dotterbolag; eBVD i Norden AB. Maria berättar att många blandar ihop eller förväxlar deklarationer med bedömningar av produkter.

– Den stora skillnaden är att en deklaration bara tar upp fakta kring produkten medan en bedömning tittar på fakta utifrån vissa kriterier och så talar bedömningen om hur väl produkten uppfyller kriterierna.

Man kan exempelvis bedöma produkter utifrån kemiskt innehåll, klimatpåverkan, ursprung eller hur mycket återanvänt material de består av, förklarar Maria.

Oklara incitament försvårar gemensamt digitalt flöde

Nyligen avslutade IVL ett projekt i syfte att utveckla den digitala produkt- och miljöinformationsdatabasen, finansierat av Smart Built Environment.

– Vi tittade på hur informationsflödet ser ut hos byggmaterialtillverkarna, vilka kontakter de har, vilka krav och vilken information de behöver ta fram. Vi gjorde också en fallstudie som tittade på ett byggprojekt – en ombyggnad av ett kontor i Stockholm – och tittade på vilken information informationskonsulter, fastighetsägare och miljöbedömningsföretag behöver.

Projektgruppen ritade informationsflödena ur materialtillverkarnas perspektiv samt ur projektörernas och entreprenörernas perspektiv. Därefter ritades ett nytt hypotetiskt flöde över hur ett informationsflöde skulle kunna se ut i framtiden. Men resultatet blev inte riktigt vad man hade hoppats på.

– Vi hade tänkt att vi skulle hitta en massa starka incitament för fortsatt digitalisering och att det skulle finnas tydliga intressenter som skulle driva utvecklingen framåt.

Det man istället upptäckte var att såväl byggmaterialtillverkare som entreprenörer och projektörer tyckte sig ha kommit så långt de kunde i sin egen digitalisering men väntade på att någon annan skulle ta nästa steg. De flesta förväntade sig också att fastighetsägarna skulle vara de som framför allt drev på för digital och spårbar produktinformation genom tydligare kravställande.

Men inte heller fastighetsägarna kände att de ägde frågan om fortsatt digitalisering av miljöinformation. De visade sig i princip vara nöjda med nuvarande förfarande där de får ingående byggmaterial bedömda enligt olika kriterier, något som framför allt syftar till att säkerställa att man inte bygger in några farliga ämnen i fastigheten.

Om man istället hade fokuserat på VAD fastigheten innehåller på ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt skulle fastighetsägarna få en information de kan ha enorm nytta av i framtiden.

– Man skulle t.ex. snabbt kunna få en materialinventering av byggnaden och få veta precis vad den innehåller och vilka material som går att återbruka. Man skulle också kunna beräkna vilket klimatavtryck fastigheten har eller totala andelen fossilfria ämnen som ingår bara för att ta några exempel.

Men där är vi alltså inte ännu. Den fortsättningsstudie man nyligen fått beviljad hoppas Maria resulterar i att man identifierar starka incitament för att inblandade aktörer ska vilja medverka till utveckling av nya affärsmodeller som stöder digital överföring av produkt- och miljöinformation i ett obrutet flöde.

– Det finns stor potential för effektivisering och säkrade informationsflöden om vi kan utveckla ett gemensamt digitalt flöde mellan materialtillverkare och fastighetsägare genom byggprocessens alla faser.

Nyttiga länkar

Läs om den nya, Smart Built Environment-finansierade, studien.

Läs om den nyligen avslutade studien. 

Mer om IVL – Svenska Miljöinstitutet och stiftelsens arbete.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Digitalisering

”Digitaliseringen ger stora möjligheter att stärka tillit och gemenskap”: Rikshems nya hållbarhetschef

Rikshem, ett av Sveriges största privata fastighetsbolag, har rekryterat Malin Bosaeus som kommer bli Rikshems hållbarhetschef och leda Rikshems hållbarhetsteam.

Published

on

Malin Bosaeus-Digitala Byggindustrin

Rikshem, ett av Sveriges största privata fastighetsbolag, har rekryterat Malin Bosaeus som kommer bli Rikshems hållbarhetschef och leda Rikshems hållbarhetsteam. Malin Bosaeus har tidigare arbetat på RISE (Research Institutes of Sweden), där hon jobbat inom utveckling- och forskningsprojekt kopplat till innovation och social hållbarhet inom stadsutveckling. Hon tycker att några av fastighetsägares största framtida utmaningar är att arbeta för att motverka segregation, samhällsklyftor och framväxt av parallella samhällen, och hon menar att som fastighetsägare har man möjlighet att påverka detta bland annat genom att skapa trygga och hållbara livsmiljöer för de som bor och verkar i området.

– Det är framförallt de sociala aspekterna som vi kommer att sätta fokus på, även om vi absolut inte ska tappa helhetstänk och övriga aspekter.

Även när det kommer till den stora utmaningen att förändra samhället till att bli klimatneutralt så är en stor del av omställningen att förändra våra beteenden och hur vi kan underlätta den omställningen, menar Malin Bosaeus.

– Det är inte alltid tekniken som är det nya, ibland är det viktiga hur det förpackas för att öka användbarheten och motivera ett nytt sätt att agera. Det har jag sett många exempel på bland annat när jag jobbat med EU-projekt om smarta städer.

Just nu har Rikshem fullt fokus på områdesutveckling. De vill skapa miljöer som gör det möjligt för boende att bo kvar i området även när bostadsbehovet förändras. Det pågår redan flera satsningar, som exempelvis trygghetsanalyser, samverkan för att få in fler unga i arbete i områdena, samarbeten med konstnärer för att skapa trygga och unika miljöer och mycket mer.

– Jag ser fram emot att växla upp detta arbete tillsammans med mitt team och hela organisationen. Vi kommer självklart också att använda oss av digitaliseringens möjligheter. Bland annat genom analyser i GIS, pedagogiska visualiseringar via Gapminder, digitala verktyg som skapar möjligheter för bättre kunddialog, system för ökad säkerhet och trygghet samt digitala boskolor för att nämna några.

Vilken roll har en ökad digitalisering i fastighetsbranschens hållbarhetsarbete enligt dig? 

– För hyresgäster är det kanske frågor som trygghet, komfort och ekonomiska besparingar som är drivkrafter för smarta digitala hem. Samtidigt kan integritet och säkerhetsfrågor få en ökad betydelse beroende på hur samhället utvecklas i övrigt, säger Malin Bosaeus.

Hon menar att potentialen i effektiviserings- och miljövinster genom digitala stöd är stor, och förändringar i branschen kan göra skillnad. Hyresgäster har också i större utsträckning börjat ställa högre krav på miljökvaliteter i sitt boende. Att exempelvis kunna följa sin egen förbrukningsstatistik för el och vatten kan göra boende mer medvetna om sin egen användning, vilket kan leda till en ändring av vanor och beteenden, berättar hon.

– Detta tillsammans med andra tjänster för en mer hållbar livsstil, både digitala och fysiska, kommer ta oss steg närmare de globala hållbarhetsmålen.

Hur kan en ökad och utvecklad digitalisering av fastigheter och fastighetsbolag påverka den sociala hållbarheten? 

– Digitaliseringen ger stora möjligheter att stärka tillit och gemenskap, övervinna sociala och miljömässiga utmaningar och vi ska ta till vara på den outnyttjade potentialen i den snabbt föränderliga digitala utvecklingen, säger Malin Bosaeus.

Det finns redan idag exempel på appar och andra digitala verktyg som kan stödja arbetet med social hållbarhet, både när det kommer till trygghet, hälsa, integration och delaktighet. Exempelvis har Rikshem påbörjat ett samarbete, med Colive för att göra det enklare för fler unga att hitta en bostad genom samboende. Colives app matchar hyresgäster efter deras preferenser.

– Men det är också viktigt att tänka på att digitaliseringen är ett verktyg för att komma dit vi vill, det är inte målet i sig och ibland kan tekniken imponera på oss så mycket att den styr utvecklingen. Först när tekniken blir ett stöd utifrån vårt mänskliga behov och beteende så ökar potentialen för vi ska nå våra hållbarhetsmål.

Continue Reading

Digitalisering

Skanskas digitala coach: “Användarvänligheten är a och o”

Yrkesroll:  Digital coach. Uppgift: digitalisera byggbranschen. Vi tog ett snack med digitala coachen Linn Areno på Skanska om den generellt låga produktiviteten inom bygg och hur man bör tänka för att implementera digitala arbetsmetoder.

Published

on

Linn Areno-DigitalaByggindustrin

Låg digitaliseringsgrad och låg eller negativ produktivitetsutveckling. Byggsektorn har länge legat parkerad i botten av de flesta mätningar av digitaliseringens genomslag, men saker håller på att hända. Allt fler säger sig jobba med digitalisering av byggbranschen och på Skanska har sex personer titeln digital coach. Linn Areno är en av dem. Hennes arbete handlar om att stötta införandet av digitala arbetsmetoder bland yrkesgrupper som är betydligt mer vana vid papper och penna och fysiska verktyg än digitala. Varför tror hon att produktiviteten är så låg inom bygg?

– Jag skulle säga att vi generellt sett är dåliga på att planera och förutse, samt jobba proaktivt. Det leder till att det blir en del ställtid där man väntar på något annat.

Sedan början av 2017 har Linn Areno fungerat som en mellanhand mellan projektteam, leverantörer av mjukvara och Skanskas IT-avdelning. Hon stöttar i alla projektfaser, från upphandling och design till produktion och överlämning till slutkund när det gäller införandet av digitala arbetsmetoder.

Linn Areno är en av Skanskas sex digitala coacher.

Planering, förutsägbarhet och involvering är nyckelord när man frågar Linn vad hon tror skulle göra det lättare för projektmedlemmarna att arbeta mer effektivt i vardagen.

– Delaktighet behövs. Sen kan man diskutera ökad produktivitet. Vi kan inte effektivisera allt på ett ställe i en silo. Det påverkar nästa silo negativt. Det är också viktigt att produktiviteten inte går ut över säkerhet och arbetsmiljö. Linn ser också att nya affärsmodeller har potential att stärka incitamenten för att arbeta digitalt. I konsultledet tar man ofta betalt per timme vilket gör incitamenten att förbättra produktiviteten är ganska låga.

– I branschen handlar det väldigt mycket om timmar. Det behöver finnas något annat incitament som ger mervärde för såväl leverantören som entreprenören, underentreprenören och beställaren. Här finns en hel del intressanta tankar i delningsekonomi som vi inte riktigt har tagit till oss i branschen.

Det händer att byggföretag köper in system med avsikten att utveckla en process till att  jobba digitalt. Ändå blir många digitaliseringsinitiativ inte mer än just initiativ. Vad, tror Linn, är de vanligaste orsakerna till att det blir så?

– Användarvänligheten är inte vad den borde vara, den är A och O. På jobbet gör många inte som de gör privat då man ofta lär sig genom att söka upp svar. I det privata blir man också ofta tipsad om “den och den grymma lösningen”. Tipskulturen är mer en privat kultur.

Linn drar en parallell till Swish, som hon menar är ett föredöme i enkelhet, och som också slagit igenom via en tipskultur. I sin vardag jobbar hon mycket med att lära ut och inspirera. Hon understryker vikten av de som ska använda tekniken måste förstå fördelarna. Kan användare dessutom själva relatera till nyttan med användandet blir det lättare att ta till sig. Det kan t.ex. handla om att man med ett verktyg kan minimera risken för halk- och fallolyckor.

– Du behöver någon som kan hålla dig i handen och som finns där så att du känner trygghet när du ska ta till dig något nytt. Samtidigt behöver du förstå nyttan, för din egen del såväl som någon annans nytta med det du skapar eller tar del av.Den kultur som råder inom bolaget är ett annat viktigt område som många gånger kan avgöra om ett digitaliseringsarbete lyckas eller inte. Linn menar att hon ser störst potential i en kultur som inbjuder och uppmuntrar till utveckling.

– En kultur som bygger på att man vågar prova, vågar göra fel för att lära sig och sedan dela med sig så att alla kan bli bättre. Sedan vill jag också att man ska ha i åtanke att det inte finns ett egenvärde i att digitalisera. Det är ju bara ett steg i utvecklingen och att det blir digitalt skapar flera och nya nyttor.

Att gå från ord till handling i digitaliseringsarbetet är något hon tycker att fler borde göra. BIM’s potential att förändra hur byggbranschen arbetar har t.ex. länge diskuterats, men tillräckligt mycket har inte hänt i praktiken, menar Linn.

– Det har varit mycket snack och lite genomförande. Tänk om vi hade flyttat kraften från att snacka och vända och vrida på saker till att förverkliga!

Att enskilda medarbetare har tillgång till material, information och dokumentation som han eller hon behöver digitalt menar Linn är en självklarhet. En sådan självklarhet att det på Skanska också arbetas mycket kring en gemensam digital plattform. Plattformen som kommer testas med pilotprojekt under början av 2019 skapar bland annat förutsättningar för att medarbetare får rätt information i rätt tid. Man kommer även att koppla på komponenter för att hålla reda på verktyg, maskiner och material.

Linn nämner också vikten av att jobba mot gemensamma mål för att lyckas digitalisera arbetet.

– Vi måste börja prata om “vårt projekt” så att alla jobbar mot samma mål. Det finns stor potential i att sluta se projekten som ”mitt projekt”, oavsett vem man är i kedjan – konsult, leverantör, entreprenör eller beställare.

För att medarbetare ska använda en teknisk lösning bör den vara användarvänlig, självinstruerande och “personifierad”, menar hon.

– Inget verktyg kommer lösa våra problem. Verktyg kommer bara funka om människan bakom gillar och vill använda det. Det är alltid människan som kommer vara den viktiga.

Nyfiken på fler av Skanskas digitala satsningar?
Läs om Dream Big.

Continue Reading

Digitalisering

Anna Mellström, Einar Mattsson: ”störst förbättringspotential finns i planering och samordning av produktionen”

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring?

Published

on

Anna Mellstrom Einar Mattsson Byggnads

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Hon lämnar då rollen som affärsområdeschef för byggproduktion. Efter sju år i bolaget är hon välbekant med organisationens styrkor och utmaningar. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring? Vi frågade.

Jimmy Bengtsson, vd för Veidekke Sverige, har sagt att han uppskattar en genomsnittlig hantverkares värdeskapande tid till ca 40 procent av arbetsdagen. Vad tänker du kring det? Delar du denna bild?

– Det är svårt att säga hur många procent som det blir, men jag tror att det finns mycket tid som kan bli mer värdeskapande – både bland hantverkare och tjänstemän. Vi kommer att ta ett helhetsgrepp och har t.ex. börjat med tidsstudier på tjänstemän.

Vad tror du skulle göra det lättare för yrkesarbetare att arbeta mer effektivt?

– Vi i ledningsgruppen måste skapa förutsättningar för medarbetarna att jobba värdeskapande, att hitta nya metoder och material. Man måste se till att vi alltid gör rätt saker, till rätt kostnad och kvalitet.

Ser du att det finns några särskilda arbetsuppgifter eller delar av arbetsflödena där du ser särskilt stor utvecklings- och förbättringspotential?

– Jag tror att den största förbättringspotentialen finns i planering och samordning av produktionen. Idag står den tillfälliga fabriken still i cirka 16 timmar per dag på vardagar och oftast 24 timmar varje helg. Det kan bli mycket effektivare.

Vilken typ av tekniska lösningar tror du kommer att bidra till att medarbetare i byggproduktionen kan arbeta mer effektivt?

– Planeringsverktyg som exempelvis BIM tror jag är en av nycklarna. En annan nyckel är att i högre utsträckning använda dagens digitala hjälpmedel som paddor och telefoner för till exempel ritningar och dokumentation.

Bild: Åke Gunnarsson /VUE AB

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.