Connect with us

Digitalisering

Maria Ahlm, IVL: oklara incitament försvårar gemensamt digitalt flöde

Hållbart byggande och digitalisering är välbekanta områden för Maria Ahlm, projektledaren som varit med vid uppstarten av en husfabrik utan snickare och som sorterat avfallscontainrar för att hjälpa platschefer förstå vikten av att sortera.

Published

on

Maria_Ahlm_IVL_Digitalabyggindustrin.se

På IVL – Svenska Miljöinstitutet är man stolta över att ha Sveriges bredaste miljöprofil. Stiftelsen ägnar sig åt forskning i nära samverkan med näringslivet. Hållbart byggande och digitalisering inom bygg är områden som är välbekanta för Maria Ahlm, projektledaren som bl.a. har varit med vid uppstarten av en husfabrik utan snickare och sorterat avfallscontainrar för att hjälpa platschefer förstå vikten av att sortera byggavfall. För Digitala Byggindustrin berättar hon om sin resa i svensk byggbransch och hur digitala byggvarudeklarationer gör det möjligt att följa en produkt från tillverkning till återbruk.

Från arbetsberedning till Lean Construction

Maria Ahlm fick tidigt upp ögonen för resurseffektivitet. Som ung scout lärde hon sig snabbt att man gör bäst i att planera i förväg och bara ta med sig precis det man behöver.

Natur- och miljöintresset tog henne senare till civilingenjörsutbildning inom väg och vatten på Chalmers i Göteborg. Inriktningen hette Management i byggsektorn och var då en ganska nyinstiftad del av en satsning på att förbättra ledarskapet i branschen.

Smart resurshantering, ledarskap och byggbranschen leder inte helt osökt in tankarna på Lean Production, eller Lean Construction och det blev också temat på Marias exjobb. Maria for till metodens hemland Japan och skrev exjobb på ämnet hur man framgångsrikt implementerar Lean Production.

För sjutton år sedan klev hon ut i en svensk byggbransch som inte var van vid att diskutera i termer som resurseffektivitet eller Lean Production. Hon försökte så smått att införa Lean Production men märkte snabbt att branschen inte var mogen och försöken fick svagt gehör.

– Man pratade om arbetsberedning. Men det var inte riktigt samma sak. Det handlade mer om att “tänka efter före” och sågs som ett lite tråkigt måste.

Arbetsberedning handlade framför allt om arbetsmiljö och säkerhet, säger Maria. Efter några år på en projektledningsfirma i huvudstaden sökte hon sig till industrin för att få jobba med Lean Production. Valet föll på byggmaterialbranschen som ju är både industri och bygg, och en lärorik tjänst som produktchef.

En fortsättningsutbildning inom Lean Production innebar att Maria gjorde ett projektarbete på hemmaplan med ett förslag framtaget för sin dåvarande arbetsplats.

– När jag presenterade det för ledningsgruppen sa min chef; “men Maria, vi bygger ju inte bilar.”

I samma veva stod Peab redo att starta upp en husfabrik i Ängelholm och gick ut hårt med att de skulle börja bygga industriellt. Timingen kunde inte varit bättre och Maria började arbeta med att utveckla metoder för att starta arbetet med ständiga förbättringar både bland arbetslagen i fabrik och på byggarbetsplatsen, eller montageplatsen. Morgonmöten eller så kallade pulsmöten blev snabbt rutin och Maria tog också fram ett avvikelserapporteringssystem. Arbetet gick bra och Maria blev miljö- och kvalitetschef.

– Det var första, och troligen enda, gången jag var med och byggde upp ett verksamhetsledningssystem från noll. I och med att vi startade verksamheten samtidigt så var vi väldigt fria i hur vi la upp våra rutiner.

Teamet som lade grunden för Peabs nya nordvästskånska husfabrik tog ut svängarna i sitt tillvägagångssätt. Hantverkare var till exempel inte en term man använde sig av och man anställde heller inte branschfolk för att undvika att få in förutfattade meningar.

– Det rådde nybyggaranda och vi var många som var unga och ivriga. Våra snickare och hantverkare kallades montörer och vi anställde bagare och kockar och bilmekaniker. Det var jättebra för de var väldigt nytänkande. Nackdelen var ju att när någonting uppstod så hade de absolut ingen koll på hur vi skulle lösa det eftersom de inte hade byggerfarenheten.

Den experimentella approachen rörde om i grytan ordentligt. Den del av Peab som Maria var med och drog igång lever kvar än idag om än i en annan skepnad och som en integrerad del av bolaget.

Pengar att tjäna för platschefer som sorterar byggavfall

På Peab kom Maria sedermera att fokusera på byggavfall och smarta sätt att hantera det. Från att ha arbetat med ungefär 1200 lokala avfallsentreprenörer tecknade man koncernavtal med två stycken över hela landet.

– Plötsligt kunde vi plocka fram statistik. Genom att centralisera kunde vi börja se hur det faktiskt låg till. Då kunde vi också börja förbättra.

För en platschef är det viktigt att bygget går framåt och med så få avvikelser från tidsplan och budget som möjligt. För att skapa tydliga incitament att förbättra hanteringen av avfall tog Maria och en kollega fram siffror på de ekonomiska vinsterna med avfallssortering.

– Vi åkte till en avfallsanläggning som tog emot avfall från våra byggen och bad dem tippa en containers innehåll så vi kunde analysera vad den innehöll. Därefter satte vi oss och räknade. Vi räknade t.ex. ut att man på ett helt vanligt bygge kunde spara 4500 kronor per container genom att sortera avfallet i tre fraktioner; metall, plast och trä, istället för att lägga allt i en och samma container som blandat avfall.

Laddade med denna fakta åkte Maria och en kollega ut till platscheferna och ställde frågor om hur många containrar som tömdes per vecka, byggprojektets längd, vinstmarginal, med mera. Insikten att sortering skulle spara verkliga pengar i projektet slog ner med besked.

– Det var nästan så att platscheferna sprang ifrån skrivbordet och ställde sig och började sortera i containern, drar Maria sig till minnes.

Hos IVL – Marias arbetsgivare sedan ungefär två år tillbaka – har hon jobbat mycket mot byggmaterialbranschen i frågor om resurseffektivitet och spårbarhet.

När en produkt är på väg att bli avfall ska den – i bästa fall – kunna återbrukas eller återvinnas. Detta gör att produktinformation behöver vara spårbar över tid.

– Fram till för några år sedan så var produktinformationen väldigt manuell. Man mailade omkring pdf:er i stor utsträckning. Sen började den stora digitaliseringen inom bygg och alla började prata BIM. Därför har jag jobbat jättemycket på IVL med digitalisering av just produktinformation kopplat till byggmaterial

Elektroniska byggvarudeklarationer – eller eBVD som de förkortas – är något Maria jobbar mycket med idag. Idag äger IVL den digitala byggvarudeklarationen, eBVD, genom ett dotterbolag; eBVD i Norden AB. Maria berättar att många blandar ihop eller förväxlar deklarationer med bedömningar av produkter.

– Den stora skillnaden är att en deklaration bara tar upp fakta kring produkten medan en bedömning tittar på fakta utifrån vissa kriterier och så talar bedömningen om hur väl produkten uppfyller kriterierna.

Man kan exempelvis bedöma produkter utifrån kemiskt innehåll, klimatpåverkan, ursprung eller hur mycket återanvänt material de består av, förklarar Maria.

Oklara incitament försvårar gemensamt digitalt flöde

Nyligen avslutade IVL ett projekt i syfte att utveckla den digitala produkt- och miljöinformationsdatabasen, finansierat av Smart Built Environment.

– Vi tittade på hur informationsflödet ser ut hos byggmaterialtillverkarna, vilka kontakter de har, vilka krav och vilken information de behöver ta fram. Vi gjorde också en fallstudie som tittade på ett byggprojekt – en ombyggnad av ett kontor i Stockholm – och tittade på vilken information informationskonsulter, fastighetsägare och miljöbedömningsföretag behöver.

Projektgruppen ritade informationsflödena ur materialtillverkarnas perspektiv samt ur projektörernas och entreprenörernas perspektiv. Därefter ritades ett nytt hypotetiskt flöde över hur ett informationsflöde skulle kunna se ut i framtiden. Men resultatet blev inte riktigt vad man hade hoppats på.

– Vi hade tänkt att vi skulle hitta en massa starka incitament för fortsatt digitalisering och att det skulle finnas tydliga intressenter som skulle driva utvecklingen framåt.

Det man istället upptäckte var att såväl byggmaterialtillverkare som entreprenörer och projektörer tyckte sig ha kommit så långt de kunde i sin egen digitalisering men väntade på att någon annan skulle ta nästa steg. De flesta förväntade sig också att fastighetsägarna skulle vara de som framför allt drev på för digital och spårbar produktinformation genom tydligare kravställande.

Men inte heller fastighetsägarna kände att de ägde frågan om fortsatt digitalisering av miljöinformation. De visade sig i princip vara nöjda med nuvarande förfarande där de får ingående byggmaterial bedömda enligt olika kriterier, något som framför allt syftar till att säkerställa att man inte bygger in några farliga ämnen i fastigheten.

Om man istället hade fokuserat på VAD fastigheten innehåller på ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt skulle fastighetsägarna få en information de kan ha enorm nytta av i framtiden.

– Man skulle t.ex. snabbt kunna få en materialinventering av byggnaden och få veta precis vad den innehåller och vilka material som går att återbruka. Man skulle också kunna beräkna vilket klimatavtryck fastigheten har eller totala andelen fossilfria ämnen som ingår bara för att ta några exempel.

Men där är vi alltså inte ännu. Den fortsättningsstudie man nyligen fått beviljad hoppas Maria resulterar i att man identifierar starka incitament för att inblandade aktörer ska vilja medverka till utveckling av nya affärsmodeller som stöder digital överföring av produkt- och miljöinformation i ett obrutet flöde.

– Det finns stor potential för effektivisering och säkrade informationsflöden om vi kan utveckla ett gemensamt digitalt flöde mellan materialtillverkare och fastighetsägare genom byggprocessens alla faser.

Nyttiga länkar

Läs om den nya, Smart Built Environment-finansierade, studien.

Läs om den nyligen avslutade studien. 

Mer om IVL – Svenska Miljöinstitutet och stiftelsens arbete.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Digitalisering

Mer digital byggbransch ökar effektiviteten och minskar avfallsmängden

Återvinningsindustrierna, Sveriges Åkeriföretag och Sveriges Byggindustrier lanserar nu branschgemensamma artikelnummer för att öka resurseffektiviteten i byggbranschen.

Published

on

Digital byggbransch minskar byggavfallet-Digitala Byggindustrin

– Om vi ska kunna prioritera insatser för att minska avfallsmängderna behöver vi en vettig statistik över bygg- och rivningsavfallet. Det här är ett viktigt steg för att skapa en sådan enhetlig statistisk överblick, säger Marianne Hedberg, miljöexpert, Sveriges Byggindustrier.

Behovet av gemensamma artikelnummer i BEAst, Byggbranschens elektroniska affärsstandard, är stort och kommer att underlätta kommunikationen mellan kunder och leverantörer inom bygg- och anläggningssektorn framöver. Förhoppningen är att det nya systemet ska börja användas brett och att detta i längden kommer att leda till en ökad sortering och återvinning av bygg- och rivningsavfall.

– Branschgemensamma nummer underlättar både affärer och arbetsprocesser och är en förutsättning för att kommunikationen ska kunna ske digitalt mellan kunder och leverantörer inom bygg- åkeri- och återvinningsbranschen, säger Peter Svensson, ansvarig för bygg- och anläggningsnätverket, Sveriges Åkeriföretag.

BEAst har i dagsläget drygt 100 medlemmar. Det är ledande företag och organisationer från branschens olika delar som samverkar i ett nätverk för att utveckla branschens e-Affärer. Det gör BEAst till en viktig mötesplats för e-handel B2B, EDI, webblösningar och e-kommunikation i branschen.

Läs mer här.

Continue Reading

Digitalisering

Jerker Lessing: ”på BoKlok tänker vi annorlunda”

Vad tror Jerker Lessing orsakar byggbranschens låga produktivitet? Är digitalisering lösningen på branschens problem och hur kan standardisering leda till mer flexibilitet och produktivitet?

Published

on

Jerker Lessing-Digitala Byggindustrin

I Hyllie i sydöstra Malmö, ligger byggarbetsplatserna på rad. Digitala Byggindustrin är här för att träffa Jerker Lessing, forsknings- och utvecklingschef på BoKlok och expert på industriellt byggande. Vi får hans bästa tips till byggföretag som vill börja öka produktiviteten.

I nästan tjugo år har Jerker Lessing arbetat med industrialiseringsfrågor, först som konsult och sedan som forskare, men också som båda parallellt. Det var under tiden som forskare i industriellt byggande som han kom i kontakt med BoKlok, boendekonceptet utvecklat i samarbete mellan Skanska och Ikea. Utöver rollen på BoKlok är Jerker även adjungerad professor vid Stanford University, där han undervisar i industriellt byggande.

Kalifornien är området han har bäst koll på i USA. Där finns åtminstone tio lovande företag som uppstått de senaste åren, säger han. Men generellt är den amerikanska byggbranschen långt efter den svenska vad gäller industrialisering inom bygg och industriellt byggande.

– Det finns de som verkligen har satsat på digitalisering och har blivit digitala byggföretag. Det som skiljer oss åt är nog den amerikanska mentaliteten där man ska utvecklas fort och bli världsledande. En hel del av de nya byggföretagen är riskkapitalfinansierade och har alltså mycket pengar att röra sig med. Då ställs det också krav på att de ska utvecklas snabbt.

Sedan tre år tillbaka är rollen som BoKloks forsknings- och utvecklingschef Jerkers huvudfokus. Mycket tid har ägnats åt att vidareutveckla den egna fabriken och byggarbetsplatserna och – genom att jobba med Lean Production – ändra hur saker och ting ska röra sig för att få till bättre logistik och flöden.

Vad är han mest nöjd över att ha åstadkommit under den tiden?

– Jag är absolut inte färdig, och det blir jag nog aldrig har jag en känsla av, men jag har påverkat en del. Vi har tagit steg för att utveckla vår fabrik och våra byggarbetsplatser, det är jag glad och stolt över. Vi har också tagit beslut och steg mot att utveckla en produktplattform för att ytterligare vässa vårt kunderbjudande och samtidigt skapa effektivare processer. Och så har vi bestämt oss för att installera solceller på alla nya flerfamiljshus, det är jag väldigt glad för!

Just produktplattform är ett nyckelord när det gäller att öka produktiviteten, men det återkommer vi till snart. Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen har i princip stått stilla i femtio år, enligt Jerker Lessing och den bilden är han inte ensam om. Att förstå de bakomliggande orsakerna gör det lättare att navigera bland komplexa förändringar som måste till för att en förändring ska ske.

– Jag tror att en förklaring till att byggbranschen inte genomgått en mer omfattande industrialisering och produktivitetsutveckling är att den är väldigt gammal. Byggbranschen har alltid funnits på ett sätt. Den är i grunden hantverksbaserad och den har anor och länkar tillbaka till skråväsendet. Det har skapats företag som är strukturerade efter det och inte minst efter att varje byggprojekt är en unik företeelse.

Industriellt byggande, och ett ökat inslag av industriella byggmetoder i ett mer traditionellt byggande, bör förstås som ett sätt att effektivare utnyttja resurser och kompetens med tekniska plattformar och förtillverkning – prefab – av byggelement. Digitalisering, och digitala arbetsmetoder, är en viktig del av industriellt byggande. Även om det just nu pratas mycket om digitalisering i byggbranschen tror inte Jerker att man har sett den stora potentialen riktigt ännu. Branschens projektorienterade karaktär gör den särskilt trög och komplex att förändra, tror han.

– Eftersom kopplingen mellan de unika projekten är svag blir också nyttan med industrialisering eller digitalisering lite svagare. Alltså ser man inte nyttan eftersom man tittar in i sin box så som den är. Om man tillåter sig att ändra lite på den boxen, då ser man förmodligen nyttan tydligare.

Sverige har många stora tunga företag som har funnits väldigt länge och under årtionden strukturerat sig för att på bästa sätt klara av en projektorienterad struktur, vilket man lyckas med enligt Jerker.

– Det går ju förhållandevis bra. Men tittar man på kurvorna över tid så ser det ju inte så imponerande ut, tyvärr. Då ligger det ganska stilla. Medan tillverkningsindustrin de senaste 50 åren har haft en 250-procentig ökning av produktiviteten. Och det är ju skillnad.

Bristen på global konkurrens tror han är en annan förklaring till den låga produktivitetsutvecklingen.

– Många tillverkningsindustrier är utsatta för global konkurrens och det har tvingat dem att utvecklas och bli effektivare. Det har vi inte sett i byggbranschen och det kanske också har länkar tillbaka till var byggandet kommer ifrån; någonting väldigt lokalt.

Även om det finns byggföretag som verkar på en internationell marknad sker inte erfarenhets- och kunskapsutbyte på samma systematiska och detaljerade sätt som i ett industriföretag där man arbetar med produktfokus och plattformar.

Han understryker att byggnader naturligtvis ska vara unika, men att organisationen och logistiken som omger dem inte behöver vara det. Hög produktivitet är svår att upprätthålla om man tillåter allt att vara unikt.

– Produktivitet har ju väldigt tydliga länkar till kontinuitet, att saker och ting ska göras på samma sätt eller se likadant ut eller bestå av likadana lösningar.

På BoKlok har man koncentrerat alla insatser efter ett tydligt definierat kundsegment. Jerker är nöjd med stegen som tagits mot att utveckla den egna fabriken och att man valt att gå i riktning mot en produktplattform, som kan öka både effektiviteten och kundfokus på samma gång.

– På BoKlok tänker vi annorlunda. Vi har ju ett väldigt, väldigt, tydligt kundsegment som vi fokuserar på. Kundsegment och dess tillhörande betalningsförmåga. Vi har riktat allt vi gör utifrån det. Vi har utgått från det när vi har designat våra produkter, vårt produktionssystem, vårt sätt att sälja; allting.

På liknande sätt menar Jerker att byggföretag kan gå tillväga i arbetet med andra produkter och kunder. Skolor, förskolor, butiker, industrilokaler – till och med sjukhus – skulle kunna byggas med ett ökat inslag av industriella metoder. Det handlar inte om att skapa identiska byggnader, det är Jerker noga med att understryka. Han är medveten om att sjukhus är väldigt komplexa att bygga.

– Det handlar om att skapa processer och tekniska lösningar och få det att funka som ett produktionssystem; effektivt. Och leverera det kunderna vill ha på ett smart och effektivt sätt, till rätt kvalitet, osv, och till rätt kostnad. Det tror jag man kan göra på det mesta.

Nyligen besökte Jerker Scanias fabrik i Oskarshamn. Där tillverkas förarhyttar till lastbilar, och fabriken går i synk med företagets fabrik i Södertälje där motorer och chassin tillverkas. Det som tuffar ut från Oskarshamnsfabriken går i takt med fabriken i Södertälje så att samtidigt som chassit till produkt X tuffar ut i Södertälje, tuffar hytten till samma produkt ut i Oskarshamn och så sammanstrålar de två för slutmontage. Och alla lastbilar är unikt konfigurerade efter kundernas specifikationer. Det har man kunnat uppnå genom en målmedveten utveckling av sin plattform och sitt produktionssystem.

– Det är ganska fantastiskt. Det får vara lite som en vision, kan vi lära oss lite av det så är det rätt häftigt. Det är en helt annan produkt, men där finns helt klart inspiration att hämta.

Att standardisera och öka graden av automatisering i syfte att göra en verksamhet mer flexibel kan låta motsägelsefullt.

– Det känns ju som en paradox – genom att standardisera stenhårt – så skapar man flexibilitet i det man levererar till kunderna. Man måste driva det så långt att den tekniska plattformen, och alla komponenter, är så standardiserade – men med gemensamma gränssnitt – så att man kan kombinera olika ingående prylar unikt.

Slutprodukten, menar Jerker, blir då helt kundspecifik. Bakom produktiviteten hos Scania – och andra företag i tillverkningsindustrin – ligger ett genomgripande arbete med digitalisering.

– För att alla dessa tusentals komponenter och arbetsmetoder ska funka måste man ha ett seriöst IT-stöd.

Jerker Lessing har argumenterat för att behovet av nya affärsmodeller är överhängande om traditionellt projektbaserat byggande framgångsrikt ska kunna ta till sig fler aspekter av industriellt byggande. I en rapport han och Niclas Andersson presenterat säger såväl leverantörer som entreprenörer sig vilja ha närmare och mer långsiktiga affärsrelationer som sträcker sig utöver enstaka projekt. Vad är det som bromsar utvecklingen?

– Jag tror många kan vara överens om att det behövs, men det är samtidigt väldigt svårt att förändra affärsmodeller. Affärsmodeller ligger ju väldigt nära strategi. Och ett företags strategi speglar ju sig så klart i hur man arbetar, hur man är organiserad, och hur man gör affärer och vilka belöningssystem man har, osv. Det är inget man ändrar supersnabbt.

I en gammal bransch som bygg är det dessutom riktigt tunga strukturer som ska ändras. Och det må vara en sak att förändra sitt eget företag, men ett byggprojekt består ju också till stor del av många andra aktörer.

– Sen tror jag att det går inte att lösa det här på projektnivå utan det måste upp på företagsnivå – och kanske i någon mån – på branschnivå.

Företag som faktiskt lyckas öka produktiviteten kan fungera som triggers och få med sig andra och därmed ekosystemen runtom. Då kanske branschen också börjar ändra sig, tror Jerker.

Avslutningsvis, hur kan ett genomsnittligt svenskt byggföretag börja arbeta för att öka produktiviteten? Det här är Jerker Lessings tips.

  • Börja med att titta på flödet av information. Hitta någon form av digital ryggrad och digitalisera det flödet av information. Stanna inte vid ritningar utan inkludera all relaterad information så att inte vissa saker blir effektiva och vissa supertröga. Försöka skapa ett effektivt och pålitligt informationsflöde.
  • Var kritisk. Digitalisera inte de dåliga och ineffektiva processerna utan passa på att förändra dem. Var inställd på att det inte bara blir ett digitaliseringsprojekt, utan ett förändringsprojekt för företaget.
  • Låt digitaliseringen möjliggöra ständiga förbättringar. Påbörja den resan. Företag ser olika ut; man har olika syfte och affärsidé och affärsmodell. Men att jobba med ständiga förbättringar på ett eller annat sätt; om det är av tekniska lösningar, eller sina processer och metoder och samarbetsformer, produkter (alltså det man bygger), kundrelationer. Börja titta på dessa och hitta det som är långsiktigt och att det ska leva efter tid. Börjar man se det som att det är mer som ska vara kvar än som ska vara unikt, då börjar man kanske också se nyttan av att utsätta det för ständiga förbättringar. Då kan digitalisering vara en katalysator för det.

Bild: Eitvydas Rastutis, Fieldly

Continue Reading

Digitalisering

Riksbyggens nya CDO: ”Vi står inför ett stort transformationsarbete”

För Riksbyggen betyder digitalisering både innovation och effektivisering, enligt Amir Chizari, ny CDO. Som nytillträdd CDO, Chief Digital Officer, på Riksbyggen har Amir Chizari många strängar på sin lyra.

Published

on

amir chizari riksbyggen

I en allt mer digitaliserad värld och en bransch som kämpar för att hinna med har han huvudansvaret för företagets sammanhållna satsningar kring digitala initiativ och teknik.

– Det handlar om att hela tiden ha en diskussion om vad vi ska satsa på, vilken effekt får detta, är det till nytta för oss? säger Amir Chizari, som även behåller sin tidigare titel och roll som CIO.

Han betonar att för Riksbyggen handlar digitaliseringen både om spännande framtidsvisioner där ny teknik öppnar upp nya sätt att bygga, leva och bo, men lika mycket handlar det om att genom digitalisering effektivisera sättet man jobbar på idag.

– Om vi på digital väg kan automatisera delar av den ekonomiska förvaltningen kan tråkiga administrativa uppgifter ersättas av det digitala. Men det handlar också om ett hållbarhetstänk, och inte minst om kvalité på de tjänster man erbjuder.

Amir Chizari menar att här skiljer sig motiveringen bakom digitaliseringsarbetet möjligen en aning mellan vanliga företag och Riksbyggen, som är ett kooperativt företag där medlemmarna är med och styr verksamheten på ett annat sätt.

– För oss handlar det inte bara om att vi genom digitalisering ska tjäna mer pengar. Värdet ligger istället snarare i att höja standarden och kvalitén på det vi erbjuder, och i slutändan ha nöjdare kunder.

Innan Amir Chizari blev CDO var han CIO på Riksbyggen, och han har god insyn i bygg- och fastighetsbranschens digitaliseringsprocess. Han menar att byggbranschen ligger långt efter, men att det så smått börjar hända saker. När det gäller fastighets- och förvaltningsbranschen tycker han att det rör på sig mer.

– Här har tåget redan lämnat perrongen, så att säga. Det sker mer nya initiativ och kommer ny teknik.

Varför går det då trögare för byggbranschen? Amir Chizari tror att det delvis beror på att krocken mellan det gamla sättet att jobba på och det digitaliserade sättet har blivit kraftigare i byggbranschen.

– Här finns en kultur av hur man gör saker som är stark, som sitter i ryggmärgen och som är svår att ändra på. Det tror jag är branschens största utmaning idag: att lyckas få med alla medarbetare på det stora transformationsarbetet som vi står inför.

Vad är då på gång inom Riksbyggens eget digitaliseringsarbete?

– Vi håller just nu på att utveckla och bygga en egen digital plattform som ska ligga till grund för allt digitalt arbete inom hela företaget. Så att man slipper uppfinna hjulet vid varje nytt projekt. Det är en stor satsning, som kommer involvera både interna och externa aktörer, men jag tror det är väldigt viktigt att börja med detta. Det är rent utav en förutsättning för att kunna fortsätta att jobba innovativt med digitalisering.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.