Connect with us

Digitalisering

Maria Ahlm, IVL: oklara incitament försvårar gemensamt digitalt flöde

Hållbart byggande och digitalisering är välbekanta områden för Maria Ahlm, projektledaren som varit med vid uppstarten av en husfabrik utan snickare och som sorterat avfallscontainrar för att hjälpa platschefer förstå vikten av att sortera.

Published

on

Maria_Ahlm_IVL_Digitalabyggindustrin.se

På IVL – Svenska Miljöinstitutet är man stolta över att ha Sveriges bredaste miljöprofil. Stiftelsen ägnar sig åt forskning i nära samverkan med näringslivet. Hållbart byggande och digitalisering inom bygg är områden som är välbekanta för Maria Ahlm, projektledaren som bl.a. har varit med vid uppstarten av en husfabrik utan snickare och sorterat avfallscontainrar för att hjälpa platschefer förstå vikten av att sortera byggavfall. För Digitala Byggindustrin berättar hon om sin resa i svensk byggbransch och hur digitala byggvarudeklarationer gör det möjligt att följa en produkt från tillverkning till återbruk.

Från arbetsberedning till Lean Construction

Maria Ahlm fick tidigt upp ögonen för resurseffektivitet. Som ung scout lärde hon sig snabbt att man gör bäst i att planera i förväg och bara ta med sig precis det man behöver.

Natur- och miljöintresset tog henne senare till civilingenjörsutbildning inom väg och vatten på Chalmers i Göteborg. Inriktningen hette Management i byggsektorn och var då en ganska nyinstiftad del av en satsning på att förbättra ledarskapet i branschen.

Smart resurshantering, ledarskap och byggbranschen leder inte helt osökt in tankarna på Lean Production, eller Lean Construction och det blev också temat på Marias exjobb. Maria for till metodens hemland Japan och skrev exjobb på ämnet hur man framgångsrikt implementerar Lean Production.

För sjutton år sedan klev hon ut i en svensk byggbransch som inte var van vid att diskutera i termer som resurseffektivitet eller Lean Production. Hon försökte så smått att införa Lean Production men märkte snabbt att branschen inte var mogen och försöken fick svagt gehör.

– Man pratade om arbetsberedning. Men det var inte riktigt samma sak. Det handlade mer om att “tänka efter före” och sågs som ett lite tråkigt måste.

Arbetsberedning handlade framför allt om arbetsmiljö och säkerhet, säger Maria. Efter några år på en projektledningsfirma i huvudstaden sökte hon sig till industrin för att få jobba med Lean Production. Valet föll på byggmaterialbranschen som ju är både industri och bygg, och en lärorik tjänst som produktchef.

En fortsättningsutbildning inom Lean Production innebar att Maria gjorde ett projektarbete på hemmaplan med ett förslag framtaget för sin dåvarande arbetsplats.

– När jag presenterade det för ledningsgruppen sa min chef; “men Maria, vi bygger ju inte bilar.”

I samma veva stod Peab redo att starta upp en husfabrik i Ängelholm och gick ut hårt med att de skulle börja bygga industriellt. Timingen kunde inte varit bättre och Maria började arbeta med att utveckla metoder för att starta arbetet med ständiga förbättringar både bland arbetslagen i fabrik och på byggarbetsplatsen, eller montageplatsen. Morgonmöten eller så kallade pulsmöten blev snabbt rutin och Maria tog också fram ett avvikelserapporteringssystem. Arbetet gick bra och Maria blev miljö- och kvalitetschef.

– Det var första, och troligen enda, gången jag var med och byggde upp ett verksamhetsledningssystem från noll. I och med att vi startade verksamheten samtidigt så var vi väldigt fria i hur vi la upp våra rutiner.

Teamet som lade grunden för Peabs nya nordvästskånska husfabrik tog ut svängarna i sitt tillvägagångssätt. Hantverkare var till exempel inte en term man använde sig av och man anställde heller inte branschfolk för att undvika att få in förutfattade meningar.

– Det rådde nybyggaranda och vi var många som var unga och ivriga. Våra snickare och hantverkare kallades montörer och vi anställde bagare och kockar och bilmekaniker. Det var jättebra för de var väldigt nytänkande. Nackdelen var ju att när någonting uppstod så hade de absolut ingen koll på hur vi skulle lösa det eftersom de inte hade byggerfarenheten.

Den experimentella approachen rörde om i grytan ordentligt. Den del av Peab som Maria var med och drog igång lever kvar än idag om än i en annan skepnad och som en integrerad del av bolaget.

Pengar att tjäna för platschefer som sorterar byggavfall

På Peab kom Maria sedermera att fokusera på byggavfall och smarta sätt att hantera det. Från att ha arbetat med ungefär 1200 lokala avfallsentreprenörer tecknade man koncernavtal med två stycken över hela landet.

– Plötsligt kunde vi plocka fram statistik. Genom att centralisera kunde vi börja se hur det faktiskt låg till. Då kunde vi också börja förbättra.

För en platschef är det viktigt att bygget går framåt och med så få avvikelser från tidsplan och budget som möjligt. För att skapa tydliga incitament att förbättra hanteringen av avfall tog Maria och en kollega fram siffror på de ekonomiska vinsterna med avfallssortering.

– Vi åkte till en avfallsanläggning som tog emot avfall från våra byggen och bad dem tippa en containers innehåll så vi kunde analysera vad den innehöll. Därefter satte vi oss och räknade. Vi räknade t.ex. ut att man på ett helt vanligt bygge kunde spara 4500 kronor per container genom att sortera avfallet i tre fraktioner; metall, plast och trä, istället för att lägga allt i en och samma container som blandat avfall.

Laddade med denna fakta åkte Maria och en kollega ut till platscheferna och ställde frågor om hur många containrar som tömdes per vecka, byggprojektets längd, vinstmarginal, med mera. Insikten att sortering skulle spara verkliga pengar i projektet slog ner med besked.

– Det var nästan så att platscheferna sprang ifrån skrivbordet och ställde sig och började sortera i containern, drar Maria sig till minnes.

Hos IVL – Marias arbetsgivare sedan ungefär två år tillbaka – har hon jobbat mycket mot byggmaterialbranschen i frågor om resurseffektivitet och spårbarhet.

När en produkt är på väg att bli avfall ska den – i bästa fall – kunna återbrukas eller återvinnas. Detta gör att produktinformation behöver vara spårbar över tid.

– Fram till för några år sedan så var produktinformationen väldigt manuell. Man mailade omkring pdf:er i stor utsträckning. Sen började den stora digitaliseringen inom bygg och alla började prata BIM. Därför har jag jobbat jättemycket på IVL med digitalisering av just produktinformation kopplat till byggmaterial

Elektroniska byggvarudeklarationer – eller eBVD som de förkortas – är något Maria jobbar mycket med idag. Idag äger IVL den digitala byggvarudeklarationen, eBVD, genom ett dotterbolag; eBVD i Norden AB. Maria berättar att många blandar ihop eller förväxlar deklarationer med bedömningar av produkter.

– Den stora skillnaden är att en deklaration bara tar upp fakta kring produkten medan en bedömning tittar på fakta utifrån vissa kriterier och så talar bedömningen om hur väl produkten uppfyller kriterierna.

Man kan exempelvis bedöma produkter utifrån kemiskt innehåll, klimatpåverkan, ursprung eller hur mycket återanvänt material de består av, förklarar Maria.

Oklara incitament försvårar gemensamt digitalt flöde

Nyligen avslutade IVL ett projekt i syfte att utveckla den digitala produkt- och miljöinformationsdatabasen, finansierat av Smart Built Environment.

– Vi tittade på hur informationsflödet ser ut hos byggmaterialtillverkarna, vilka kontakter de har, vilka krav och vilken information de behöver ta fram. Vi gjorde också en fallstudie som tittade på ett byggprojekt – en ombyggnad av ett kontor i Stockholm – och tittade på vilken information informationskonsulter, fastighetsägare och miljöbedömningsföretag behöver.

Projektgruppen ritade informationsflödena ur materialtillverkarnas perspektiv samt ur projektörernas och entreprenörernas perspektiv. Därefter ritades ett nytt hypotetiskt flöde över hur ett informationsflöde skulle kunna se ut i framtiden. Men resultatet blev inte riktigt vad man hade hoppats på.

– Vi hade tänkt att vi skulle hitta en massa starka incitament för fortsatt digitalisering och att det skulle finnas tydliga intressenter som skulle driva utvecklingen framåt.

Det man istället upptäckte var att såväl byggmaterialtillverkare som entreprenörer och projektörer tyckte sig ha kommit så långt de kunde i sin egen digitalisering men väntade på att någon annan skulle ta nästa steg. De flesta förväntade sig också att fastighetsägarna skulle vara de som framför allt drev på för digital och spårbar produktinformation genom tydligare kravställande.

Men inte heller fastighetsägarna kände att de ägde frågan om fortsatt digitalisering av miljöinformation. De visade sig i princip vara nöjda med nuvarande förfarande där de får ingående byggmaterial bedömda enligt olika kriterier, något som framför allt syftar till att säkerställa att man inte bygger in några farliga ämnen i fastigheten.

Om man istället hade fokuserat på VAD fastigheten innehåller på ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt skulle fastighetsägarna få en information de kan ha enorm nytta av i framtiden.

– Man skulle t.ex. snabbt kunna få en materialinventering av byggnaden och få veta precis vad den innehåller och vilka material som går att återbruka. Man skulle också kunna beräkna vilket klimatavtryck fastigheten har eller totala andelen fossilfria ämnen som ingår bara för att ta några exempel.

Men där är vi alltså inte ännu. Den fortsättningsstudie man nyligen fått beviljad hoppas Maria resulterar i att man identifierar starka incitament för att inblandade aktörer ska vilja medverka till utveckling av nya affärsmodeller som stöder digital överföring av produkt- och miljöinformation i ett obrutet flöde.

– Det finns stor potential för effektivisering och säkrade informationsflöden om vi kan utveckla ett gemensamt digitalt flöde mellan materialtillverkare och fastighetsägare genom byggprocessens alla faser.

Nyttiga länkar

Läs om den nya, Smart Built Environment-finansierade, studien.

Läs om den nyligen avslutade studien. 

Mer om IVL – Svenska Miljöinstitutet och stiftelsens arbete.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Digitalisering

Anna Mellström, Einar Mattsson: ”störst förbättringspotential finns i planering och samordning av produktionen”

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring?

Published

on

Anna Mellstrom Einar Mattsson Byggnads

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Hon lämnar då rollen som affärsområdeschef för byggproduktion. Efter sju år i bolaget är hon välbekant med organisationens styrkor och utmaningar. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring? Vi frågade.

Jimmy Bengtsson, vd för Veidekke Sverige, har sagt att han uppskattar en genomsnittlig hantverkares värdeskapande tid till ca 40 procent av arbetsdagen. Vad tänker du kring det? Delar du denna bild?

– Det är svårt att säga hur många procent som det blir, men jag tror att det finns mycket tid som kan bli mer värdeskapande – både bland hantverkare och tjänstemän. Vi kommer att ta ett helhetsgrepp och har t.ex. börjat med tidsstudier på tjänstemän.

Vad tror du skulle göra det lättare för yrkesarbetare att arbeta mer effektivt?

– Vi i ledningsgruppen måste skapa förutsättningar för medarbetarna att jobba värdeskapande, att hitta nya metoder och material. Man måste se till att vi alltid gör rätt saker, till rätt kostnad och kvalitet.

Ser du att det finns några särskilda arbetsuppgifter eller delar av arbetsflödena där du ser särskilt stor utvecklings- och förbättringspotential?

– Jag tror att den största förbättringspotentialen finns i planering och samordning av produktionen. Idag står den tillfälliga fabriken still i cirka 16 timmar per dag på vardagar och oftast 24 timmar varje helg. Det kan bli mycket effektivare.

Vilken typ av tekniska lösningar tror du kommer att bidra till att medarbetare i byggproduktionen kan arbeta mer effektivt?

– Planeringsverktyg som exempelvis BIM tror jag är en av nycklarna. En annan nyckel är att i högre utsträckning använda dagens digitala hjälpmedel som paddor och telefoner för till exempel ritningar och dokumentation.

Bild: Åke Gunnarsson /VUE AB

Continue Reading

Digitalisering

”Det som utvecklas inom bygg behöver återbetala sig fort” – Jennie Sahlsten, Erlandsson Bygg

Erlandsson Byggs vd och koncerndirektör heter sedan en månad tillbaka Jennie Sahlsten. Vad gör bygg till en av våra minst digitala samhällsbranscher och hur digitalt arbetar Erlandsson Bygg? Digitala Byggindustrin frågade nya vd:n.

Published

on

Jennie Sahlsten Erlandsson Bygg

Byggsektorn har länge legat i bottenskiktet på de listor och index som rankar hur stor genomslag digitaliseringen fått i olika samhällsbranscher. Samtidigt pekar olika tecken på att utvecklingen håller på att vända och att digitaliseringen börjat få upp takten i sektorn.

Förra årets studie av digitaliseringen i svensk byggbransch från Svensk Byggtjänst visade att så många som 60 procent av tillfrågade bygg-, installations- och bostadsbolag anser sig väl införstådda med begreppet. Samtidigt bedöms den interna utbildningsnivån låg och flera bolag bedömer att de inte har kunskapen att riktigt veta var de står i digitaliseringsfrågan.

Varför tror Jennie att digitaliseringsgraden i svensk byggbransch är så låg?

– Jag vet inte hur vår bransch ligger till jämfört med andra branscher men mycket som utvecklas inom bygg utvecklas efter vad våra kunder efterfrågar och faktiskt är beredda att betala för. Vi har låga marginaler jämfört med många andra branscher. Det tror jag leder till att det som utvecklas internt behöver kunna återbetala sig fort.

Ett pågående generationsskifte inom branschen tror hon kan bidra till att digitaliseringen får upp farten.

– De yngre kanske är mer intresserade av den digitala världen vilket kan öka takten på utvecklingen i framtiden. Uppkoppling har varit ett stort problem i många av våra geografier för att vi ska kunna vara digitala i alla projekt. Det är bättre idag men vissa geografier är fortfarande svåra.

Av de 300 bolag som förra året intervjuades om sin digitaliseringsresa, uppgav en fjärdedel att de befann sig i startgropen på sin utveckling, medan ungefär 70 procent av företagen tycker att de har kommit halvvägs eller längre.

Hur digitalt arbetar Erlandsson Bygg idag?

– Vi genomför flera digitala projekt. I de största byggserviceavdelningarna pågår projekt med att bli helt papperslösa och använda orderhanteringssystem, och på vissa platser har vi valt att införa digitala skyddsronder och uppföljningar. I det arbetet använder vi surfplattor vilket underlättar för medarbetarna ute i produktionen.

På Erlandsson arbetar man med att utveckla och effektivisera interna system och integrationer som får systemen att prata med varandra spelar en viktig roll. Man använder sig också av orderhanteringssystem och gör uppföljningar digitalt. Man har även valt att utveckla egna appar för intern kommunikation.

– Och så är vi flitiga på sociala medier där många av våra medarbetare finns.

Som koncerndirektör har Jennie som uttalat mål att arbeta för ännu större integration mellan koncernens verksamheter. Att alla interna processer ska vara helt digitaliserade är ett uttalat mål för hela koncernen.

– Där det saknas tillgång till fiber använder vi på många arbetsplatser en egenutvecklad enhet som ger tillgång till arbetsplatsen. Vi arbetar också i FoU-projekt med andra aktörer för att ta fram en gemensam plattform för digitalisering av arbetsplatserna.

Continue Reading

Digitalisering

Snart möjligt att veta hur det låter i en byggnad – Tyréns tar samhällsplanering till ny nivå

Med hjälp av VR-teknik från spelvärlden kan man snart höra hur det låter i en byggnad – redan innan byggstart. Tyréns har tagit den digitala tvillingen till nästa nivå genom att använda spelvärldens teknik.

Published

on

Tyréns har tagit den digitala tvillingen till nästa nivå genom att använda spelvärldens teknik. Med hjälp av plattformen TyrEngine skapar man virtuella miljöer i 3D för att åskådliggöra förslag eller förändringar i ett landskap, en byggnad eller en hel stad.

– Om vi sedan kopplar ihop den digitala tvillingen med till exempel analysresultat, geodata, livscykelinformation, tidplaner och sensorer skapar det oändliga möjligheter i våra samhällsbyggnadsprojekt, säger Ulf Hedlund, affärsutvecklare på Tyréns.

För att skapa ännu fler möjligheter samarbetar Tyréns nu med Luleå tekniska universitet för att även koppla ljud till plattformen.

– Den teknik vi använder innebär att vi kan presentera ljud på ett naturligt sätt, säger Ulf Hedlund. Det betyder att vi även kan höra effekten av olika förändringar. Till exempel hur olika byggmaterial eller ytskikt påverkar bullernivån. Vi kan även höra hur ljudet från en planerad järnvägsdragning verkligen kommer att bli, och hur det påverkar intilliggande fastigheter. Allt kommer att kunna presenteras tillsammans i en gemensam VR-miljö.

Om allt går som planerat kommer ljudverktyget att börja användas skarpt under 2019.

Bild: TyrEngine, Tyréns

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.