Connect with us

Svensk byggbransch

Korruption och digitalisering: byggbranschen i Almedalen

Tusentals events och seminarier pågår under Almedalsveckan och Digitala Byggindustrin och Fieldly var i år på plats för att medverka i några av punkterna med fokus på byggbranschen.

Published

on

FIELDLY I ALMEDALEN

Femtio år efter att Olof Palme talade till folket från det där berömda lastbilsflaket är Almedalsveckan i Visby en välbesökt samlingsplats där näringsliv, politiker, tjänstemän, föreningsliv och allmänheten möts. Tusentals events och seminarier pågår under Almedalsveckan och Digitala Byggindustrin och Fieldly var i år på plats för att medverka i några av punkterna med fokus på byggbranschen. Hur ser vi till att hålla kriminella krafter borta från byggbranschen? Och vad är egentligen digitalisering?

Vi har sammanfattat tre lärdomar vi tog med oss hem från 2018 års Almedalsvecka.

  1. Digitalisering och digitisering är två olika saker

Digitalisering är ordet på mångas läppar nuförtiden och det är vi på Digitala Byggindustrin och Fieldly naturligtvis glada för. Men det kan vara bra att påminna sig om vad begreppet egentligen betyder.

Veidekke satsade stort med flera relevanta programpunkter under Almedalsveckan. Under onsdagskvällens ”WEME – tillsammans skapar vi framtidens byggbransch” värmde fd forskaren och föreläsaren Ashkan Fardost upp publiken och betonade bl.a. följande som vi på Digitala Byggindustrin och Fieldly tog fasta på:

Att digitisera något innebär att flytta en process från analog till digital form. Att digitalisera innebär istället att man tar med människors beteende i ekvationen och anpassar den digitala formen för att skapa maximal nytta för användaren (människan).

Varför är då detta relevant att ha koll på? Är det inte bara jobbigt ordvrängeri? Nej, inte om du är intresserad av produkter och tjänster som faktiskt kommer att användas och på allvar bli en del av den våg av smarta tjänster och verktyg som just nu sköljer över oss. Det gäller alltså att hålla utkik efter produkter där teamet bakom har tänkt ett varv extra, för det är då du har att göra med det verkligt smarta i digital teknik.

Så kom ihåg: att göra ett fysiskt dokument digitalt är att digitisera. Att göra dokumentet digitalt OCH förenkla och utveckla sättet dokumentet används på är att digitalisera. Se till att du använder ett verktyg eller system som gör det senare.

  1. Tillsammans bygger vi en sund byggbransch!

En sund byggbransch är en marknad där goda företag och trygga jobb tillåts växa. För att det ska bli verklighet krävs att vi som verkar i branschen är överens om tydliga och transparenta villkor för en sund och rättvis konkurrens. FairPlay Bygg tog initiativ till seminariet ”Håller de kriminella på att ta över byggbranschen?”.

Det korta svaret är nej, men det finns all anledning att uppdatera sina kunskaper i hur vi tillsammans bäst motverkar att oseriösa aktörer får fäste i vår bransch. Stefan Lindberg är chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten. Tillsammans med Pia Bergman, nationell samordnare mot grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket, bjöd han på några konkreta tips.

Med kriminella aktörer menas bolag, ofta underentreprenörer och bemanningsbolag, som inte gör rätt för sig. Det kan t.ex. handla om bolag som använder sig av svart arbetskraft, som fuskar med skatter och arbetsgivaravgifter, använder arbetskraft som saknar arbetstillstånd, eller som begår arbetsmiljöbrott. Vad finns det för indikatorer på att en entreprenör inte har rent mjöl i påsen?

Att ett bolag saknar hemsida kan vara en anledning att anta att aktören inte är helt igenom seriös. Om kontot du som anlitar entreprenören ska betala till inte är kopplat till organisationsnumret som står på fakturan finns också anledning att fatta misstanke.

Alexandra Pascalidou modererade programpunkten som anordnades av FairPlay Bygg. Hon ställde den befogade frågan om man som myndighet verkligen kan man utföra kontroller från sitt skrivbord?

Pia Bergman, Skatteverket:

”Vi är ganska duktiga men vi behöver hjälp av alla. Vi behöver att entreprenadbolagen stödjer vårt arbete och inte anlitar svart arbetskraft.”

Den nyligen utkomna broschyren ”Riskparametrar – en vägledning för schysst konkurrens” är framtagen av en rad myndigheter i samarbete. Här kan man läsa vad som kännetecknar kriminella företag och få stöd i vad man gör när man misstänker att man har med ett oseriöst bolag att göra.

  1. ”Affärer görs mellan människor och ekonomiska transaktioner mellan företag”

”Hur kan man effektivisera antikorruptionsarbetet i samhällsbyggnadsbranschen?” Den frågan diskuterades på ett seminarium anordnat av bl.a. PWC och Institutet Mot Mutor.

Carin Stoeckmann, vice ordförande i Sveriges Byggindustrier och vd för Byggmästar’n i Skåne, var en av tre paneldeltagare. Hon menar att det bara finns ett motiv till att korruption sker.

”Det handlar om att vilja vinna en affär. Att få igenom sin affär, eller ett beteende, på ett eller annat sätt.”

Carin Stoeckmann gjorde också en annan viktig poäng i sitt anförande vid seminariet:

”Affärer görs mellan människor, men de ekonomiska transaktionerna görs mellan företag. Ha detta i åtanke: den mänskliga affären måste fånga upp och hantera hur de ekonomiska transaktionerna sker.”

Med 25 år i byggbranschen vet Carin vad hon pratar om. Hon menade också att det är en lång kulturresa som måste till inom branschen, ett påstående som fick bifall av panelens övriga två deltagare, Karin Malmgren – chefsjurist på Peab – och Charlotta Lindmark, chefsjurist vid Trafikverket.

”Vi måste utbilda och göra klart; vad är det vi menar när vi pratar om mutor och att något är korrupt?”

Sveriges Byggindustrier har kommit fram till att en uppförandekod behövs och man har kopplat en affärsetikutbildning till uppförandekoden. Nya medlemmar i medlemsorganisationen måste genomgå utbildningen. Den är tänkt att fungera som en hjälp för små och medelstora företag om hur man kan kommunicera i frågan.

”Man kan väva in formuleringarna i sitt eget ledningssystem och sin egen policy”, menar Carin.

Enligt Transparency International i Sverige är bygg den bransch där sannolikheten att tjänstemän utsätts för mutor är som störst.

Karin Malmgren på Peab menar att det inte finns några quick fixes mot mutor och korruption. Istället handlar det om långsiktigt och enträget arbeta med mycket utbildning i frågorna.

Antikorruptionsarbetet inom bygg – det var panelen helt enig om – står och faller med att de som driver dessa frågor har ledningens mandat och öra. Om så inte är fallet kommer ingen kulturförändring att ske.

Carin Stoeckmann poängterade också att digitaliseringen har en viktig roll att spela på resan mot en mer öppen och transparent bransch.

”Digitaliseringen kommer bidra till ökad transparens och göra det lättare att följa upp kontrakt. Den avhjälper också viss skepsis mot byggbolag från offentligt håll.”

Byggbolag som sätter för låga priser i anbuden och justerar detta genom alltför många ÄTOr (ändrings- och tilläggsarbeten) kan upptäckas lättare genom digitala arbetsflöden.

Panelen enades också om att konsekvenserna för bolag som bryter mot kontrakt, som ägnar sig åt underprissättning osv, måste vara väldigt tydliga.

”Då kan man mycket lättare avbryta något som inte är bra”, säger Carin Stoeckmann.

Nyfiken på mer från Almedalen?

Vi filmade några seminariepunkter och klippen hittar du här på Fieldlys Facebook-sida.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Byggfel kostar över 50 miljarder om året: tidsbrist och ineffektivitet bland orsakerna

Boverket har summerat den årliga notan för fel, brister och skador i byggsektorn. Den är inte liten. Vatten- och fuktproblem dominerar bland felen och bristerna. Orsakerna till problemen, enligt kartläggningen, står främst att finna i brist på tid och kompetens.

Published

on

Boverket_Foto-Franz Feldmanis-Digitala Byggindustrin

Att bostadsbehovet är stort har nog inte undgått någon. Sverige behöver bygga och renovera ett mycket stort antal bostäder och lokaler fram till 2025. I Boverkets senaste prognos över bostadsbyggandet uppskattas att 90 000 bostäder kan behöva byggas varje år fram till 2020, för att därefter sedan minska till cirka 50 000 per år fram till 2025. Det finns också behov av att bygga nya lokaler och renovera de bostäder och lokaler som finns. Målet är att det ska vara långsiktigt hållbara byggnader med god inomhusmiljö.

Flera statliga utredningar och genomförda forskningsprojekt har under de senaste tjugo åren funnit att det finns betydande fel, brister och skador i byggsektorn. 2017 fick Boverket i uppdrag av regeringen att kartlägga byggskador (inklusive systematiska byggfel och betydande kvalitetsbrister) vid nybyggnation eller renovering av byggnadsverk. Syftet med uppdraget har varit att ge en bild av förekomsten av byggskador och de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenser dessa orsakar.

Tillgången till nationell statistik över byggfel är begränsad. Boverket har därför använt sig av samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som sedan verifierats genom en enkätundersökning. Kartläggningen är ett försök att ge en bild och en saklig beskrivning av de fel, brister och skador som förekommer i byggsektorn.

De kostnadsuppskattningar som Boverket gjort i rapporten bygger på tidigare studier samt till viss del på svar från enkätundersökningen. Man menar att det med all säkerhet finns ett stort mörkertal i undersökningen, liksom i andra undersökningar. Därför har de varit försiktiga i bedömningen av de sammanlagda kostnaderna för fel, brister och skador.

I kartläggningen är det främst vatten och fukt som dominerar problembilden. Ett vanligt förekommande problem är att klimatskalet är otätt, så att byggnaderna inte skyddas från vatten som tränger in. Det är även vanligt med vatten som tränger ut genom rör. Enligt uppgifter från försäkringsbranschen förekommer ungefär lika många skador i kök som i våtrum.

Tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen är de dominerande orsakerna till att fel, brister och skador uppstår. Det gäller i såväl planerings- och projekteringsskedet som under själva produktionen. Aktörer i byggsektorn anser också att återföringen av erfarenheter är bristfällig, vilket ökar risken för att samma fel upprepas. Brister i kompetensåterföring och lärande mellan byggprojekt är ett välkänt problem som bl.a. Fredrik Friblick ofta debatterar.

De menar att kunskapen om hur man ska bygga finns, men den måste spridas till berörda aktörer inom byggbranschen. Ett sätt att förenkla och höja tillförlitligheten i informationen mellan projektorganisation och produktion kan vara att använda ett digitalt verktyg. 

Byggherren har – i egenskap av beställare – en stor möjlighet att ge goda förutsättningar för att skapa och leverera en felfri produkt genom sitt engagemang och sin kunskap. Därför skulle byggherrarnas kompetens behöva stärkas.

De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader och kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59–73 miljarder kronor per år. Tar man även hänsyn till indirekta följdeffekter bedömer Boverket att de totala fastighetsekonomiska kostnaderna skulle kunna uppgå till så mycket som mellan 83 och 111 miljarder kronor om året.

Här kan du läsa mer: Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, Boverket

Continue Reading

Svensk byggbransch

“Viktigt få med sig underentreprenörer tidigt” – Jakob Ljunggren, Midroc Construction

Byggföretag som är för dåliga på forskning och utveckling och konstruktion och teknik som outsourcas till underkonsulter. Det menar Jakob Ljunggren, affärschef Entreprenad på Midroc Construction, är några av orsakerna till att byggbranschen hamnat på efterkälken när det kommer till digitalisering.

Published

on

Jakob Ljunggren-Midroc Construction-Digitala Byggindustrin

Vad tror Jakob Ljunggren ligger bakom den låga digitaliseringsgraden i byggsektorn?

– Vi är för dåliga på forskning och utveckling. Det finns bara i undantagsfall hos materialleverantörerna, men det pågår i princip ingen utveckling kring hur man ska bygga hus. Dessutom har vi som branschstandard outsourcat det mesta av konstruktion och teknik till underkonsulter, så även där missar vi massor av utveckling och erfarenhetsåterföring tror jag.

Midroc, menar Jakob, ligger långt fram när det gäller att arbeta digitalt. Medarbetare har stor frihet att driva egna förbättringar när det kommer till digitala arbetssätt, menar han. Utrymme för förbättring ser han främst inom produktionen.

– När det gäller vilka verktyg som skulle hjälpa oss är det bättre ekonomiska prognosverktyg för produktionen. Där arbetar vi på att hitta ett sätt att jobba.

Informationsflöden och brister i kommunikationen mellan projektorganisation, arbetsledning och yrkesarbetare är vanligt förekommande dilemman i byggbranschen. Hur hanterar Midroc Construction behovet av information, kommunikation och dokumentation mellan “kontoret” och “fältet”?

– Det är en extremt stor utmaning. Varje arbetsplats är unik, men generellt är det viktigt att få med sig alla underentreprenörer tidigt och att få ihop ett gäng som arbetar mot samma mål. Vi ser tyvärr brister i hur mycket kunskap projektledare och arbetsledare får ta del av och själva väljer att ta del av.

Pressade tidsramar leder till att kunder och projekt behandlas på samma sätt, även när det ibland finns stora skillnader i sätt att arbeta. Det är, menar Jakob, en konsekvens av en hård konkurrenssituation och en fragmentarisk bransch där många jobbar med mindre delar av leverans- och produktionskedjan.

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne, förutspår att digitaliseringen inom bygg kommer få upp farten under 2019. Hennes företag gör bl.a. skyddsronder digitalt och arbetar mycket med digitala checklistor, m.m. Hur jobbar Midroc Construction med sådana funktioner?

– Midroc deläger ett mycket intressant företag, Checkproof, som arbetar med – enligt oss – den bästa appen för digitaliserade checklistor och egenkontroller. Vi är mitt inne i implementering och förbättring av deras verktyg, där vi får ge förslag på förbättringar men ibland också tvingas ändra vårt sätt att tänka.

Att få användare att använda digitala verktyg och systemstöd är lika viktigt som att ha ambitionen att använda dem. Hur tror Jakob Ljunggren att man får medarbetare engagerade i digitala arbetsverktyg? Han tror att det delvis är en generationsfråga.

– Vissa vill inte men andelen som inte vill minskar för varje år. Det handlar om att tillföra nytta. Man kan inte tvinga på verktyg som inte upplevs hjälpa medarbetarna. Sen är jag också en stark förespråkare för att förbättringsförslag och utveckling ska ligga så ”långt ut i pilen” som möjligt som vi säger på Midroc, dvs så nära vår kund som möjligt.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Byggindustrin 2019 – vad kommer vi att prata om?

Published

on

Byggindustrin 2019-Digitala Byggindustrin-Fieldly

Byggåret 2018 har varit händelserikt. Med 2019 för dörren blickar vi tillbaka på året som gått, men framför allt spanar vi in i det nya året. Vilka frågor kommer prägla byggbranschen kommande tolv månader? Vad kommer vi prata om? Vad får vi se mer av? Digitala Byggindustrins prognos innehåller digitalisering, BIM och jämställdhet. Bland annat.

Digitalisering – tiden har hunnit ikapp byggbranschen

Byggsektorn har länge hållit hårt i penna och papper som arbetsverktyg men tiderna håller på att förändras, det är inte minst de många aktörer som erbjuder digitala alternativ till analoga arbetssätt ett bevis på.

Av de 300 byggföretag som förra året intervjuades* om sin digitala kunskap och utveckling uppgav 62 procent att de var väl införstådda med vad digitalisering innebär. Bara 6 procent av bolagen ansåg sig ha låg kännedom om begreppet.

Förvisso uppger över 60 procent av de tillfrågade att de är väl införstådda med begreppet digitalisering, vilket innebär att kvaliteten på svaren bör vara på en god nivå. Men den interna utbildningsnivån bedöms som relativt låg och flera företag bedömer att de inte har den interna kunskapen för att veta riktigt var de står i digitaliseringsfrågan.

Bara 35 procent anger att de idag arbetar aktivt med digitalisering i verksamhets- och affärsplaner. Nyligen arrangerade till exempel Fieldly och Hilti utbildningen Växa utan växtvärk, där deltagande bygg- och installationsföretag diskuterade utmaningar på vägen mot ökad tillväxt. Digitalisering seglade upp som ett av områdena med stor potential att effektivisera och automatisera viktiga delar av verksamheterna.

BIM – förkortningen på allas läppar

BIM är tre bokstäver nog ingen kan ha missat. BIM, kort för Building Information Modeling, handlar om att skapa en digital tvilling i en byggprocess för att under projektering och visualisering samla informationen om den fysiska tillgång man planerar att uppföra.

BIM gör det lättare att förstå hur olika aspekter påverkar den fysiska byggnaden man planerar innan den har blivit fysisk verklighet.

Potentialen med BIM är enorm, inte minst när det kommer till att minska osäkerheten kring hur olika förhållanden och komponenter påverkar varandra. Ännu kraftfullare blir det när underentreprenör från olika områden kan bidra med kritisk information i BIM-modellen innan byggandet påbörjas. Möjligheterna att göra ännu mer prefabricerat eller konstruera vissa delar utanför byggarbetsplatsen ökar. Så kallad waste – ett begrepp lånat från Lean – på byggarbetsplatsen kan också minska och logistiken förbättras avsevärt när leveranser sker i exakt rätt tid, istället för att staplas på plats innan de behövs.

Jämställdhet och mångfald – bra för affärerna

I början av 2018 hade #sistaspikenikistan, byggbranschens upprop mot sexuella trakasserier, övergrepp och andra former av sexism, några få månader på nacken. Snickaren Emmelie Renlund och arkitekten Cajsa Winge som drog igång uppropet riktade inte minst uppmärksamheten mot den sneda fördelningen mellan könen som präglar vår bransch. Det är inte långsökt att koppla förekomsten av trakasserier som #sistaspikenikistan satte fokus på till det faktum att endast en procent av alla hantverkare i Sverige är kvinnor. På tjänstemannasidan är situationen lite annorlunda med 20 procent kvinnliga medarbetare, men ändå finns en bit kvar att vandra mot en mer representativ fördelning.

Insikterna om varför såväl fler kvinnor som fler personer med annan bakgrund än svensk är en tillgång för byggföretag har också vädrats på flera håll i branschen. Ett bolag med en jämn fördelning mellan män, kvinnor och olika bakgrunder skapar affärsnytta och lönsamhet. Fler perspektiv i bolaget minskar risken att alla tycker lika, samtidigt som man på ett bättre sätt efterliknar samhället i stort och därmed torde komma närmare kunderna.

Lindbäck Group, i vilken Lindbäcks Bygg ingår, tilldelades till exempel i höstas Hållbarhetspriset av företaget Sunpine. I motiveringen tog man fasta på faktumet på Lindbäck-gruppens helhetsgrepp om hållbarhet som bland annat mynnat ut i att man gått från 6 till 20 procent kvinnor. 

Vad som kommer prägla 2019 vet vi inte ännu men att digitalisering, BIM, jämställdhet och mångfald kommer fortsätta spela en viktig roll under kommande år tror vi oss med säkerhet kunna säga. Vilka frågor tror du kommer spela roll under kommande år? Tveka inte att dela med dig till oss på Digitala Byggindustrin.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.