Connect with us

Svensk byggbransch

Kompetens, kultur och processer i fokus på första ”Växa utan växtvärk”

Växa utan växtvärk – första workshopen i en utbildningssatsning signerad Fieldly och Hilti – gick av stapeln den 13 december. Deltog gjorde bolag i byggsektorn och utmaningar för tillväxt och utveckling av de egna bolagen diskuterades friskt.

Published

on

Växa utan växtvärk-Fieldly-Hilti

Luciadagen bjöd på Växa utan växtvärk – den första workshopen i en utbildningssatsning signerad Fieldly och Hilti. Här möttes företag verksamma inom bygg och installation för att under några intensiva timmar diskutera och kartlägga utmaningar för tillväxt och utveckling av de egna bolagen. Carin Stoeckmann från Byggmästar’n i Skåne värmde upp deltagarna och bjöd på insikter och lärdomar från sina många år i byggbranschen.

Att det är svårt att hitta kompetenta medarbetare, eller medarbetare överhuvudtaget, inom byggsektorn är ingen nyhet. Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne och vice ordförande Sveriges Byggindustrier, berättade vad som gjort att hennes företag vuxit från fem miljoner i omsättning (1993) till dagens miljard.

– Ett företag som sätter lönsamhet och nöjda kunder före tillväxt, får per automatik en bättre tillväxt.

Välmående företag som fokuserar på att leverera har mycket goda förutsättningar att växa automatiskt, menar hon. Själv såg hon tidigt till att skaffa och införa ett ledningssystem för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och personal. Men hon höjde ett varnande finger för att försöka detaljstyra ledningssystemet. Det ska vara enkelt och innehålla processer som skapar nytta och värde för det enskilda företaget, inget annat.

Kompetens, samverkan och enkelhet är enligt Carin faktorer bakom Byggmästar’ns tillväxt men de är också avgörande för bolagets välmående. Det handlar om att ha rätt kompetens bland medarbetarna och här har Carin en pragmatisk syn. En kandidat kanske saknar en del erfarenhet eller utbildning på sitt CV men kan, med rätt attityd och inställning, ändå vara rätt person för jobbet.

Att låta kompetenta och lovande medarbetare växa och avancera inom bolaget är något Carin talar varmt om. Bland Byggmästar’ns avdelningschefer finns till exempel en gymnasieingenjör och två med tvåårig teknisk gymnasiekompetens i bagaget. En av cheferna är civilingenjör med inriktning industriell ekonomi.

Carin Stoeckmann-Fieldly-Hilti

Carin Stoeckmann bjöd på insikter från Byggmästar’n i Skånes tillväxtresa.

Samverkan och enkelhet menar Carin handlar om att vara en aktiv aktör i byggbranschen och att inte komplicera saker i onödan. En platt och målstyrd organisation är hennes rättesnöre.

Carins inledning satte tonen för resten av eftermiddagen och påföljande gruppdiskussioner. Kompetensförsörjning seglade snabbt upp som det mest diskuterade ämnet men även varumärkesbyggande och hur digitalisering kan effektivisera många administrativa processer och uppgifter avhandlades. Yngre medarbetare ställer ofta krav på att företag jobbar aktivt med områden som hållbarhet, jämställdhet och mångfald. Man får också gärna ha ett högre syfte med företaget än rent ekonomiska.  Det framkom av diskussionerna om rekrytering och utmaningarna med att attrahera nya förmågor till byggbranschen.

Rickard Thor från Trellegräv tog upp vikten av att ge nya medarbetare förutsättningar att komma in i företaget och lära sig jobbet. Att få möjlighet att “gå bredvid” och lära sig av duktiga och erfarna medarbetare som är goda representanter för företagskulturen är ett sätt att ge nya medarbetare en bra start i bolaget. Att komma överens om riktlinjer för hur man beter sig i olika sammanhang – från säkerhetsrutiner till kommunikation kollegor emellan – anser han också viktigt. Hans kollega Jenny Karlsson menar att teamkänsla och uppfattningen att man inom företaget jobbar mot gemensamma mål är avgörande för att växa och utvecklas.

Att försöka titta på bolaget “utifrån in”, istället för det vanliga perspektivet “inifrån ut” menade bland annat Thomas Wigren från Ramax Bygg leder till att man lättare får syn på hur det egna företaget uppfattas av omvärlden.

Ledarskap i ett växande företag innebär med nödvändighet delegering. Att våga släppa på kontrollen är ett sätt att ha kontroll, menade bland annat Carin Stoeckmann under en av gruppdiskussionerna. Ska man växa är det omöjligt att som ledare ha ett finger med i allt som försiggår. Istället handlar det om att så långt som möjligt automatisera processer för alltifrån introduktion av nya medarbetare till systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerhet.

Att digitalisera arbetet kan framstå som en svår och betungande uppgift. Ett sätt att göra det enklare att komma igång kan vara att introducera en obligatorisk uppgift som ska utföras digitalt. Medarbetare kan till exempel få lära sig göra digitala skyddsronder och få rutin på det för att sedan lägga till ytterligare uppgifter.

Växa utan växtvärk workshop

Deltagarna på Växa utan växtvärk diskuterade utmaningar för tillväxt på kort och lång sikt.

Så skapar du tillväxt i byggföretaget – 5 tips från Växa utan växtvärk

  1. Bygg och vårda varumärket: Ta gemensamt fram en manual och riktlinjer för vad ditt företag står för; som arbetsgivare och partner åt kunder.
  2. Utse kulturbärande ambassadörer inom företaget. De kan med fördel introducera nya medarbetare och föregå med gott exempel kring de värderingar och beteenden som uppmuntras.
  3. Be medarbetare om feedback: vad tycker de om företagets arbetssätt och processer? Var inte rädd för kritik, den är ofta utvecklande.
  4. Digitalisera för att effektivisera! Låt medarbetare börja med att lära sig en uppgift digitalt, exempelvis digitala skyddsronder.
  5. Välj ett område som idag tar mycket tid från dig som ledare och delegera det till en medarbetare du har förtroende för.
Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Byggfel kostar över 50 miljarder om året: tidsbrist och ineffektivitet bland orsakerna

Boverket har summerat den årliga notan för fel, brister och skador i byggsektorn. Den är inte liten. Vatten- och fuktproblem dominerar bland felen och bristerna. Orsakerna till problemen, enligt kartläggningen, står främst att finna i brist på tid och kompetens.

Published

on

Boverket_Foto-Franz Feldmanis-Digitala Byggindustrin

Att bostadsbehovet är stort har nog inte undgått någon. Sverige behöver bygga och renovera ett mycket stort antal bostäder och lokaler fram till 2025. I Boverkets senaste prognos över bostadsbyggandet uppskattas att 90 000 bostäder kan behöva byggas varje år fram till 2020, för att därefter sedan minska till cirka 50 000 per år fram till 2025. Det finns också behov av att bygga nya lokaler och renovera de bostäder och lokaler som finns. Målet är att det ska vara långsiktigt hållbara byggnader med god inomhusmiljö.

Flera statliga utredningar och genomförda forskningsprojekt har under de senaste tjugo åren funnit att det finns betydande fel, brister och skador i byggsektorn. 2017 fick Boverket i uppdrag av regeringen att kartlägga byggskador (inklusive systematiska byggfel och betydande kvalitetsbrister) vid nybyggnation eller renovering av byggnadsverk. Syftet med uppdraget har varit att ge en bild av förekomsten av byggskador och de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenser dessa orsakar.

Tillgången till nationell statistik över byggfel är begränsad. Boverket har därför använt sig av samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som sedan verifierats genom en enkätundersökning. Kartläggningen är ett försök att ge en bild och en saklig beskrivning av de fel, brister och skador som förekommer i byggsektorn.

De kostnadsuppskattningar som Boverket gjort i rapporten bygger på tidigare studier samt till viss del på svar från enkätundersökningen. Man menar att det med all säkerhet finns ett stort mörkertal i undersökningen, liksom i andra undersökningar. Därför har de varit försiktiga i bedömningen av de sammanlagda kostnaderna för fel, brister och skador.

I kartläggningen är det främst vatten och fukt som dominerar problembilden. Ett vanligt förekommande problem är att klimatskalet är otätt, så att byggnaderna inte skyddas från vatten som tränger in. Det är även vanligt med vatten som tränger ut genom rör. Enligt uppgifter från försäkringsbranschen förekommer ungefär lika många skador i kök som i våtrum.

Tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen är de dominerande orsakerna till att fel, brister och skador uppstår. Det gäller i såväl planerings- och projekteringsskedet som under själva produktionen. Aktörer i byggsektorn anser också att återföringen av erfarenheter är bristfällig, vilket ökar risken för att samma fel upprepas. Brister i kompetensåterföring och lärande mellan byggprojekt är ett välkänt problem som bl.a. Fredrik Friblick ofta debatterar.

De menar att kunskapen om hur man ska bygga finns, men den måste spridas till berörda aktörer inom byggbranschen. Ett sätt att förenkla och höja tillförlitligheten i informationen mellan projektorganisation och produktion kan vara att använda ett digitalt verktyg. 

Byggherren har – i egenskap av beställare – en stor möjlighet att ge goda förutsättningar för att skapa och leverera en felfri produkt genom sitt engagemang och sin kunskap. Därför skulle byggherrarnas kompetens behöva stärkas.

De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader och kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59–73 miljarder kronor per år. Tar man även hänsyn till indirekta följdeffekter bedömer Boverket att de totala fastighetsekonomiska kostnaderna skulle kunna uppgå till så mycket som mellan 83 och 111 miljarder kronor om året.

Här kan du läsa mer: Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, Boverket

Continue Reading

Svensk byggbransch

“Viktigt få med sig underentreprenörer tidigt” – Jakob Ljunggren, Midroc Construction

Byggföretag som är för dåliga på forskning och utveckling och konstruktion och teknik som outsourcas till underkonsulter. Det menar Jakob Ljunggren, affärschef Entreprenad på Midroc Construction, är några av orsakerna till att byggbranschen hamnat på efterkälken när det kommer till digitalisering.

Published

on

Jakob Ljunggren-Midroc Construction-Digitala Byggindustrin

Vad tror Jakob Ljunggren ligger bakom den låga digitaliseringsgraden i byggsektorn?

– Vi är för dåliga på forskning och utveckling. Det finns bara i undantagsfall hos materialleverantörerna, men det pågår i princip ingen utveckling kring hur man ska bygga hus. Dessutom har vi som branschstandard outsourcat det mesta av konstruktion och teknik till underkonsulter, så även där missar vi massor av utveckling och erfarenhetsåterföring tror jag.

Midroc, menar Jakob, ligger långt fram när det gäller att arbeta digitalt. Medarbetare har stor frihet att driva egna förbättringar när det kommer till digitala arbetssätt, menar han. Utrymme för förbättring ser han främst inom produktionen.

– När det gäller vilka verktyg som skulle hjälpa oss är det bättre ekonomiska prognosverktyg för produktionen. Där arbetar vi på att hitta ett sätt att jobba.

Informationsflöden och brister i kommunikationen mellan projektorganisation, arbetsledning och yrkesarbetare är vanligt förekommande dilemman i byggbranschen. Hur hanterar Midroc Construction behovet av information, kommunikation och dokumentation mellan “kontoret” och “fältet”?

– Det är en extremt stor utmaning. Varje arbetsplats är unik, men generellt är det viktigt att få med sig alla underentreprenörer tidigt och att få ihop ett gäng som arbetar mot samma mål. Vi ser tyvärr brister i hur mycket kunskap projektledare och arbetsledare får ta del av och själva väljer att ta del av.

Pressade tidsramar leder till att kunder och projekt behandlas på samma sätt, även när det ibland finns stora skillnader i sätt att arbeta. Det är, menar Jakob, en konsekvens av en hård konkurrenssituation och en fragmentarisk bransch där många jobbar med mindre delar av leverans- och produktionskedjan.

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne, förutspår att digitaliseringen inom bygg kommer få upp farten under 2019. Hennes företag gör bl.a. skyddsronder digitalt och arbetar mycket med digitala checklistor, m.m. Hur jobbar Midroc Construction med sådana funktioner?

– Midroc deläger ett mycket intressant företag, Checkproof, som arbetar med – enligt oss – den bästa appen för digitaliserade checklistor och egenkontroller. Vi är mitt inne i implementering och förbättring av deras verktyg, där vi får ge förslag på förbättringar men ibland också tvingas ändra vårt sätt att tänka.

Att få användare att använda digitala verktyg och systemstöd är lika viktigt som att ha ambitionen att använda dem. Hur tror Jakob Ljunggren att man får medarbetare engagerade i digitala arbetsverktyg? Han tror att det delvis är en generationsfråga.

– Vissa vill inte men andelen som inte vill minskar för varje år. Det handlar om att tillföra nytta. Man kan inte tvinga på verktyg som inte upplevs hjälpa medarbetarna. Sen är jag också en stark förespråkare för att förbättringsförslag och utveckling ska ligga så ”långt ut i pilen” som möjligt som vi säger på Midroc, dvs så nära vår kund som möjligt.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Byggindustrin 2019 – vad kommer vi att prata om?

Published

on

Byggindustrin 2019-Digitala Byggindustrin-Fieldly

Byggåret 2018 har varit händelserikt. Med 2019 för dörren blickar vi tillbaka på året som gått, men framför allt spanar vi in i det nya året. Vilka frågor kommer prägla byggbranschen kommande tolv månader? Vad kommer vi prata om? Vad får vi se mer av? Digitala Byggindustrins prognos innehåller digitalisering, BIM och jämställdhet. Bland annat.

Digitalisering – tiden har hunnit ikapp byggbranschen

Byggsektorn har länge hållit hårt i penna och papper som arbetsverktyg men tiderna håller på att förändras, det är inte minst de många aktörer som erbjuder digitala alternativ till analoga arbetssätt ett bevis på.

Av de 300 byggföretag som förra året intervjuades* om sin digitala kunskap och utveckling uppgav 62 procent att de var väl införstådda med vad digitalisering innebär. Bara 6 procent av bolagen ansåg sig ha låg kännedom om begreppet.

Förvisso uppger över 60 procent av de tillfrågade att de är väl införstådda med begreppet digitalisering, vilket innebär att kvaliteten på svaren bör vara på en god nivå. Men den interna utbildningsnivån bedöms som relativt låg och flera företag bedömer att de inte har den interna kunskapen för att veta riktigt var de står i digitaliseringsfrågan.

Bara 35 procent anger att de idag arbetar aktivt med digitalisering i verksamhets- och affärsplaner. Nyligen arrangerade till exempel Fieldly och Hilti utbildningen Växa utan växtvärk, där deltagande bygg- och installationsföretag diskuterade utmaningar på vägen mot ökad tillväxt. Digitalisering seglade upp som ett av områdena med stor potential att effektivisera och automatisera viktiga delar av verksamheterna.

BIM – förkortningen på allas läppar

BIM är tre bokstäver nog ingen kan ha missat. BIM, kort för Building Information Modeling, handlar om att skapa en digital tvilling i en byggprocess för att under projektering och visualisering samla informationen om den fysiska tillgång man planerar att uppföra.

BIM gör det lättare att förstå hur olika aspekter påverkar den fysiska byggnaden man planerar innan den har blivit fysisk verklighet.

Potentialen med BIM är enorm, inte minst när det kommer till att minska osäkerheten kring hur olika förhållanden och komponenter påverkar varandra. Ännu kraftfullare blir det när underentreprenör från olika områden kan bidra med kritisk information i BIM-modellen innan byggandet påbörjas. Möjligheterna att göra ännu mer prefabricerat eller konstruera vissa delar utanför byggarbetsplatsen ökar. Så kallad waste – ett begrepp lånat från Lean – på byggarbetsplatsen kan också minska och logistiken förbättras avsevärt när leveranser sker i exakt rätt tid, istället för att staplas på plats innan de behövs.

Jämställdhet och mångfald – bra för affärerna

I början av 2018 hade #sistaspikenikistan, byggbranschens upprop mot sexuella trakasserier, övergrepp och andra former av sexism, några få månader på nacken. Snickaren Emmelie Renlund och arkitekten Cajsa Winge som drog igång uppropet riktade inte minst uppmärksamheten mot den sneda fördelningen mellan könen som präglar vår bransch. Det är inte långsökt att koppla förekomsten av trakasserier som #sistaspikenikistan satte fokus på till det faktum att endast en procent av alla hantverkare i Sverige är kvinnor. På tjänstemannasidan är situationen lite annorlunda med 20 procent kvinnliga medarbetare, men ändå finns en bit kvar att vandra mot en mer representativ fördelning.

Insikterna om varför såväl fler kvinnor som fler personer med annan bakgrund än svensk är en tillgång för byggföretag har också vädrats på flera håll i branschen. Ett bolag med en jämn fördelning mellan män, kvinnor och olika bakgrunder skapar affärsnytta och lönsamhet. Fler perspektiv i bolaget minskar risken att alla tycker lika, samtidigt som man på ett bättre sätt efterliknar samhället i stort och därmed torde komma närmare kunderna.

Lindbäck Group, i vilken Lindbäcks Bygg ingår, tilldelades till exempel i höstas Hållbarhetspriset av företaget Sunpine. I motiveringen tog man fasta på faktumet på Lindbäck-gruppens helhetsgrepp om hållbarhet som bland annat mynnat ut i att man gått från 6 till 20 procent kvinnor. 

Vad som kommer prägla 2019 vet vi inte ännu men att digitalisering, BIM, jämställdhet och mångfald kommer fortsätta spela en viktig roll under kommande år tror vi oss med säkerhet kunna säga. Vilka frågor tror du kommer spela roll under kommande år? Tveka inte att dela med dig till oss på Digitala Byggindustrin.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.