Connect with us

Svensk byggbransch

Johan, projekteringsledare, JM: ”Det borde gå fortare att bygga”

Published

on

Johan Fägerlind-JM-Fieldly

Han ledsnade på att söka sommarjobb och startade byggfirma istället. Idag är han projekteringsledare på JM i Malmö. Johan Fägerlind är Törebodasonen som trivs bäst när han får vara ute där det händer och som tycker att det borde kunna gå betydligt fortare att bygga.

En grå vinterdag får Digitala Byggindustrin besök av Edla, tio månader, och hennes pappa Johan. Johan berättar om sin resa från egen byggföretagare till vardagen som projekteringsledare på Sveriges fjärde största byggföretag.

Självlärd snickare byggde sommarstuga med sjöutsikt

För 7-8 år sedan såg FAGA Bygg dagens ljus.

“Det var så tråkigt att söka sommarjobb så jag bestämde mig för att dra igång ett bolag”, berättar Johan om beslutet att starta företaget vars namn var en akronym av efternamnen på grundarna.

För någon som hållit på att snickra sedan barnsben var det inte så långsökt att starta bolag inom just bygg. Johan berättar att han är självlärd snickare och att uppväxten på den egna familjegården starkt bidragit till att han lärt sig hantverket.

“Jag hade en egen gård där jag fick härja fritt. Vi hade ofta snickare på gården så jag kunde se hur de gjorde och testa själv.”

En sommarstuga på 96 kvadratmeter, byggd på ett berg med utsikt över sjön Viken, hör till projekten han är mest stolt över att ha åstadkommit.

Lång produktionstid trots betalningsvilja

När Johan återvänder efter föräldraledigheten väntar en ny roll hos JM på honom. Platsingenjör kommer att vara titeln och innebära att fokus riktas mot produktion. Platsingenjören arbetar med ekonomisk rapportering och administration som till exempel tidplaner, prognoser och byggmötesprotokoll på byggarbetsplatsen.

På frågan om hur det är att jobba i byggbranschen har Johan en del synpunkter. Han tycker det finns få branscher som har utvecklats så lite.

”Man kan fråga sig varför arbetskostnaden är så hög inom bygg. Ett starkt fack spelar säkert roll. Betalningsviljan finns.”

Johan menar också att det borde gå fortare att bygga.

”Det finns såklart saker man inte kan styra över, uttorkningstider för betong sätter t.ex. sina krav för när det går att fortsätta i processen. Men man kan exempelvis gå över till trä som är både billigare och går snabbare att bygga med”

Idag är många hus som byggs så kallade prefab eller modulhus. Det innebär att man sätter ihop komponenter såsom takkassetter, råspont och väggar inomhus innan man transporterar dem till byggarbetsplatsen. Trots att detta tillvägagångssätt vunnit mark på senare år tar byggandet fortfarande förhållandevis lång tid och kostar mycket. I Sverige har vi t.ex. högst byggkostnader i hela EU.

”Se fördelarna med fler kvinnor istället för allt negativt tjafs”

Byggbranschen har alltid haft underskott på kvinnor. Att fysisk styrka skulle göra det omöjligt för kvinnor att jobba inom bygg ger inte Johan så mycket för.

”Många tunga moment skulle kunna göras med hjälp av maskiner. Man kan titta på svetsbranschen; där görs nästan ingenting för hand idag utan allt går på automatik. Samma utveckling borde ske inom bygg.”

Att rekrytera kvinnor till branschen är svårt inte minst då det är mycket få som söker sig till utbildningar som ger ingångar i byggvärlden. JM har t.ex. som målvision att ha minst 20 procent kvinnliga hantverkare år 2030.

”Vilka riktar sig byggymnasium till egentligen?” frågar Johan och menar att utbildningarna skulle gynnas av att tänka över sin profilering.

Till byggbranschen har han också en uppmaning:

”Sluta vara så bakåtsträvande! Se fördelarna med att få in fler kvinnor i branschen istället för allt negativt tjafs.”

Sina synpunkter till trots tycker Johan väldigt bra om branschen också.

”Om man gillar att vara med och göra avtryck och skapa något som består, då ska man välja byggbranschen.”

Körrapporterna en viktig byggsten

Som gammal byggföretagare vet Johan hur det är att jaga rätt på underlag för att kunna fakturera. Rollen som ekonomiansvarig i byggfirman föll på honom.

“De andra skrev ner vad de körde och sen fick Johan lösa alla problem”, berättar han leende.

I byggfirman fick Johan praktisk erfarenhet av företagsekonomi, ett ämne han senare kom att studera när han läste till civilingenjör med inriktning industriell ekonomi i Lund.

“Det är en lärorik upplevelse om man ska lära sig ekonomi från grunden”, säger han om att driva bolag.

Johan var en av de första personerna någonsin att testa digitala projekthanteringsverktyget Fieldly.

“I början var det lite krångligt. Det var för många steg, men det ändrades och sen blev det mycket bättre”, säger Johan och minns tillbaka på tiden då han var pilotkund.

“Att få med körrapporterna var viktigt”, tillägger han.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

ByggSandra om #Byggbranschenskvinnor – ”Det finns en stor vilja att förändra”

Hon vill förändra bilden av byggbranschen som en plats för män som har svårt för förändring. Lagom till Internationella kvinnodagen tog ByggSandra initiativ till hashtaggen #byggbranschenskvinnor, där kvinnor och företag som jobbar för en modern byggbransch kunde kliva fram och berätta vilka de är och vad de gör.

Published

on

Byggsandra-Digitala Byggindustrin-Byggbranschens kvinnor

Inför Internationella Kvinnodagen tog du initiativ till en kampanj i sociala medier som under hashtaggen #byggbranschenskvinnor riktade ljuset mot de kvinnor som arbetar i eller med byggbranschen. Hur tycker du att responsen blev från de organisationer och kvinnor du kontaktade? Vilka reaktioner har kampanjen fått?

– Responsen var väldigt positiv. Jag insåg att det finns en stor vilja att förändra. Vi har en hel grupp kvinnor som vill presentera sig själva, som vill attrahera flera kvinnor till branschen. Men de har inte fått möjligheten att synas i rampljuset.

Hashtaggen Byggbranschens kvinnor kan ses som en kommentar till förra årets internationella kvinnodag då dåvarande bostadsministern gick ut med målsättningen om att minst 25 procent av branschen ska utgöras av kvinnor år 2030.

– Inte ens under internationella kvinnodagen fick kvinnorna ett forum där de kunde berätta om sitt arbete, ett arbete som de älskar och brinner för. I år fick de chansen och både kvinnor och företag/organisationer tyckte att det var ett fantastiskt bra initiativ och ville vara med på uppropet.

Under torsdagen den 8 mars fick hashtaggen spridning och Sandra blev kontaktad av personer och företag som självmant hade spelat in ett klipp och även ville vara med i hennes Stories (en funktion på Instagram). Kvinnorna och företagen som bidrog med innehåll under hashtaggen #Byggbranschenskvinnor delade med sig av fördelarna med att jobba inom bygg.

– Chefer, kollegor, branschkollegor och kvinnor stöttade varandra och hittade en gemenskap.

#Byggbranschenskvinnor

Under hashtaggen #Byggbranschenskvinnor på Instagram delar kvinnor bilder och innehåll om hur det är att tillhöra byggbranschen.

Hur har reaktionerna på kampanjen varit från övriga i branschen? Vilka kommentarer har kampanjen fått?

– Kampanjen har bara fått positiv respons. Det som blev tydligt för mig, är att vi ofta visar upp den negativa sidan när det kommer till byggbranschen. Det är ett väldigt stort fokus på att den är mansdominerad.

Det har satt sina spår och har gjort, menar Sandra, att kvinnorna i byggbranschen inte riktigt hittat varandra.

– Vi har inte hittat nätverken eller forumen för att dela erfarenheter och åsikter. Då blir ”den mansdominerade branschen” en verklighet. Temat ”en mansdominerad bransch” är det som ofta lyfts upp i medier. Det kan kännas ensamt som kvinna då. Hur ska unga kvinnor kunna bli intresserade av att arbeta i byggsektorn, när media för det mesta lyfter upp att det är en mansdominerad bransch? Hade jag personligen utgått från det media skrivit så hade jag inte varit intresserad av att arbeta här.

Hur kan byggföretag arbeta för att göra sig attraktiva för fler kvinnliga hantverkare och tjänstemän enligt ByggSandra?

Att lägga upp en bild på en kvinna som är hantverkare räcker inte, menar hon. Det måste vara en medveten ansträngning som genomgående präglar hur företaget väljer att kommunicera. Sandra ger tips på några frågor som företag i byggsektorn kan ställa i arbetet med att rekrytera fler kvinnor.

– Vilka kanaler synas ni i? Hur väljer ni att presentera bolaget? Vilket bildspråk använder ni? Hur jobbar ni i rekryteringen. Jobbar ni t.ex. proaktivt, där ni tar in kvinnliga praktikanter för att de på sikt ska kunna få en anställning i ert bolag?

Byggbranschen har en större uppförsbacke än någon annan bransch när det gäller att locka till sig andra medarbetare än de som traditionellt söker sig dit, enligt Sandra.

– Vi måste inte bara jobba med vårt varumärke som enskilda arbetsgivare. Vi behöver jobba med hela vårt branschvarumärke. Hela branschen behöver göra ett omtag, vi behöver inse att vi inte är relevanta som vi är idag. Samhället och tekniken har utvecklats och vi har halkat efter.

Här kan du se mer av hashtaggen #Byggbranschenskvinnor

Continue Reading

Svensk byggbransch

”Rutiner har börjat sätta sig på byggarbetsplatserna” – färre kontrollavgifter för personalliggare 2018

Sedan starten har Skatteverket genomfört totalt 37 756 kontroller i byggbranschen. I kontrollerna ingår dels kontroller av antalet byggarbetsplatser som motsvarar antalet byggherrar, dels antalet entreprenörer som kontrollerats på respektive byggarbetsplats.

Published

on

Skatteverket personalliggare bygg

För tre år sedan, den 1 januari 2016, trädde lagen om elektronisk personalliggare i byggbranschen i kraft. En sund och säker byggbransch som premierar konkurrens på lika villkor och en bra arbetsmiljö är målet med personalliggarlagen.

2018 gjorde Skatteverket totalt 15 204 kontroller i byggbranschen. I 13 procent av fallen beslutade myndigheten att utdöma kontrollavgifter. 2018 är det år som flest kontroller genomförts totalt sett; 15 204 stycken, vilket är 5000 fler än året innan. Dessa fördelar sig på 6 586 byggarbetsplatser respektive 8 618 entreprenörer. Att Skatteverket gjorde betydligt fler kontroller under 2018 jämfört med 2017 beror på att myndigheten fick extra medel i budgeten för just personalliggarkontroll. 

– Det vanligaste felet är att personer inte är registrerade i personalliggaren, säger Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket.

För 2017 gjordes 10 458 kontroller vilket motsvarar 4 138 byggarbetsplatser. På dessa blev 6 320 entreprenörer kontrollerade. Det vanligaste felet som Skatteverkets kontrollanter upptäcker är att personal inte är registrerad i personalliggaren. Det misstaget kostar byggherren 2500 kronor per person.

– Det finns personer som inte gärna vill skylta med sin närvaro, säger Conny Svensson.

Under 2017 beslutades om kontrollavgifter vid 18 procent av besöken vilket ska jämföras med 2018 då siffran låg på 13 procent.

Conny Svensson Skatteverket personalliggare bygg

Conny Svensson är nationell samordnare på Skatteverket. Foto: Jeanette Andersson, Skatteverket

– Anledningen till nedgången är till stor del beroende på att rutiner börjat sätta sig på byggarbetsplatserna. Det är framför allt bland byggherrarna som andelen kontrollavgifter sjunkit mellan åren. Detta är mycket positivt eftersom rutiner med tillgängliga och fungerande personalliggare blivit väsentligt bättre, konstaterar Conny Svensson.

Under det första halvåret med personalliggare i byggbranschen beslutade Skatteverket att inte ta ut några kontrollavgifter. Myndigheten tillämpade istället en mjuk linje för att ge branschen en chans att vänja sig vid systemet och tekniken.

Sedan starten har Skatteverket genomfört totalt 37 756 kontroller i byggbranschen. I kontrollerna ingår dels kontroller av antalet byggarbetsplatser som motsvarar antalet byggherrar, dels antalet entreprenörer som kontrollerats på respektive byggarbetsplats.

– Lagen bygger på synlighet. Det allra viktigaste är att vi kan vara ute och göra kontroller, säger Conny Svensson.

Här kan du läsa mer.

På jakt efter en personalliggare? Fieldly erbjuder en ID06-ackrediterad liggare för företag i byggsektorn.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Breddat ”Nubyggare” ska locka fler till byggbranschen

Ungefär 20 000 nya personer varje år. Så många behöver bygg- och anläggningsbranschen rekrytera. I ett nytt samarbete breddas nu satsningen Nubyggare.

Published

on

Nubyggare Digitala Byggindustrin

Ett nytt samarbete signerat Byggnads, Seko, Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörerna breddar satsningen Nubyggare. Genom Yrkesintroduktionsutbildning och Yrkesintroduktionspraktik bidrar parterna till att öppna nya vägar in i bygg- och anläggningsbranschen för personer utan fullständig gymnasieutbildning och för nyanlända.

– En modern och attraktiv byggbransch behöver vara mer jämlik och inkluderande. Kompetensbrist är en av våra medlemmars största utmaningar när Sverige växer och fler behöver en bostad och bättre infrastruktur. Därför är det viktigt att vi kan välkomna alla, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier.

Sedan Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Seko och Maskinentreprenörerna våren 2017 skrev avtal om Yrkesintroduktionsanställning och Yrkesorienteringspraktik har man tillsammans med samverkansorganisationerna Byggnadsindustrins yrkesnämnd, Galaxen Bygg och Regionala samverkansgrupper arbetat för att få fler i arbete inom byggsektorn.

Under 2019 förstärks samarbetet med nya matchningskoordinatörer i Galaxen Bygg. De ska arbeta som en effektiv länk mellan lokala Arbetsförmedlingar och företag. Redan nu är koordinatörerna på plats i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Luleå och Östersund.

– För oss är det självklart att vara med och ta ansvar för arbetsmarknaden. När samhället förändras ska vi vara en proaktiv kraft och möta upp den förändringen. Vi vill välkomna nya till branschen på ett schysst sätt, säger Valle Karlsson, förbundsordförande Seko.

Johan Lindholm är förbundsordförande på Byggnads, en av parterna bakom Nubyggarna.

–  Att sitta på läktaren är inget alternativ, vi måste öppna upp nya vägar så att vi kan skapa fler jobb med schysta villkor. Med det här samarbetet kan vi ge killar och tjejer som inte gick klart sin gymnasieutbildning och nyanlända lärlingsplatser och en tydlig väg till en fullständig yrkesutbildning, säger han.

Nubyggarna beräknar att det saknas 50 000 byggare de närmsta 5 åren samtidigt som flera stora bygg- och infrastrukturprojekt planeras. Parallellt står stora grupper långt ifrån byggarbetsmarknaden.

Här kan du läsa mer.

Bild: Susanne Lindholm, Sveriges Byggindustrier

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.