Connect with us

Svensk byggbransch

Jessica Löfström, Expandera Mera: ”sluta köpa kriminella underentreprenörer!”

Published

on

Jessica Löfström Expandera Mera

En sund byggsektor är Jessicas Löfströms största utmaning och hon lägger mycket kraft på att få politiker, Sveriges byggindustrier och Svenskt Näringsliv att försvåra för oseriösa och kriminella aktörer på marknaden. Hur tycker “Sveriges bråkigaste kvinna” att arbetet går? Och vad tycker hon att ett digitalt verktyg för byggbolag ska innehålla? Vi frågade!

”Sveriges bråkigaste kvinna” bemannar svensk byggbransch

Jessica Löfström är en röst nog ingen i svensk byggbransch har missat. Som vd och grundare av bygg- och installationsbemanningsföretaget Expandera Mera, med en omsättning närmare 100 miljoner kronor, förser hon byggarbetsplatser runtom i landet med personal. Träarbetare är största yrkeskategorin men även många tjänstemän får jobb genom bemanningsföretaget.

Utan tidigare erfarenhet av byggbranschen startade Jessica Expandera Mera för arton år sedan. Varför bemanningsföretag lyste med sin frånvaro i branschen kunde hon inte förstå. Det skulle hon däremot snart bli varse och en konflikt med Byggnads lät inte vänta på sig. Jessicas inställning – att varaktiga bemanningsanställningar med kollektivavtal trumfar tillfälliga bygganställningar med kollektivavtal – delades inte av Byggnads. Den långvariga konflikten dem emellan tillhör nu det förflutna och en kompromiss har nåtts.

Nu är Sveriges Byggindustrier och politiker – i synnerhet Allianspartierna, i Jessicas fokus.

”Alliansen fäller alla förslag för att få en sund byggsektor idag i Riksdagen. Sveriges Byggindustrier har en bit kvar innan de kommer tillrätta med sina medlemsföretag, i alla fall vissa. Att köpa kriminella underentreprenörer i parti och minut måste få ett slut.”

För två år sedan mottog Jessica årets Affärsbragd av Svenska Dagbladet med motiveringen att hon ”trots hårt och långvarigt motstånd vågat utmana en av Sveriges mest trögrörliga branscher, och förnyat den.” I våras fick hon Kungliga Patriotiska Sällskapets näringslivsmedalj för sitt arbete. 2010 utsågs hon till ”Sveriges bråkigaste kvinna” av affärstidskriften Passion for Business, en titel hon stolt bär.

”Urvattnad” lag om entreprenörsansvar

Häromdagen röstades lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen igenom. Jessica kallar den version som gick igenom ”urvattnad”.

”Företag som är bundna av kollektivavtal kommer undan lättare. Det som är bra med lagen är att vi nu även kommer åt de bolag som inte omfattas av kollektivavtalet. Det blir konkurrensneutralt mellan kollektivavtalsbundna bolag och de som saknar avtal i den här frågan.”

Van vid att lobba för sina kunders bästa, har Jessica erfarenhet – och tydliga åsikter om – såväl arbetsgivarsidans företrädare som arbetstagarnas representanter.

”Det är ett väldigt knepigt parlamentariskt läge som stökar till mycket. Jag tror att den sittande regeringen har fingrarna i myllan via LO och fackföreningarna som varje dag ser den enorma explosion vi fått av kriminella underentreprenörer. Alliansen har mest fingrarna i myllan hos Svenskt Näringsliv.”

Svenskt Näringsliv, menar Jessica, har en politisk agenda som handlar om att ”krossa fackföreningarna och sänka arbetarnas löner”. En förändring hon menar inleddes under Alliansens åtta år i regeringsställning.

”De (Alliansen) är en stor anledning till att vi har en så massiv kriminell verksamhet i många branscher idag i t.ex. assistansföretag, Arbetsförmedlingens lotsar för nyanlända, bygg, skogsnäringen och transport. De avreglerade marknader och öppnade för utländsk konkurrens. Till skillnad från våra grannländer satte de inte in kontrollsystem och lagar för att förhindra kriminalitet.”

Om du får önska en sak av byggbolagsägare; vad skulle det vara, och varför?

”Sluta köpa kriminella underentreprenörer! Om ingen anlitade kriminella underentreprenörer så skulle vi inte ha en så stor kriminell sektor som vi har idag. Våra skattepengar skulle gå till vård, skola och omsorg istället för till kriminella underentreprenörer via skattefinansierade byggprojekt.”

Blockchain kan skapa magi på byggarbetsplatsen

Jordbruk och jakt är den enda samhällsbransch som bedöms vara mindre digitaliserad än byggbranschen.

Om Jessica får önska ska ett digitalt verktyg för byggbolag innehålla funktioner och stöd för arbetsplanering, arbetsflöden, planering av inköp, arbetsmiljö och egenkontroller.

Möjligheterna med blockchaintekniken tycker hon är väldigt intressanta.

”Den skulle kunna användas för att spåra vem som är på arbetsplatsen och arbetar, var den är anställd och om skatter och rätt löner betalas. Det skulle vara som magi!”

Hur långt uppfattar du att byggbranschen kommit när det gäller användning av digital teknik i arbetet?

”Den ligger väldigt efter, men min erfarenhet är att när byggbranschen väl ändrar något så går det väldigt snabbt. Snabbare än i andra branscher faktiskt. Och alla hakar på.”

Foto: Denny Lorentzen, Expandera Mera

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Digitalisering

Digitalisering gör klimatdeklaration för byggprojekt lättare

Published

on

Det branschgemensamma verktyget för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram förra året ska nu digitaliseras. Detta kommer göra verktyget enklare att använda och mer kvalitetssäkert.

Hittills har klimatberäkningar gjorts manuellt, vilket är tidskrävande och därmed kostsamt. Nu förenklas denna process genom att de kostnadskalkyler som redan görs i byggprocesser kan överföras digitalt till miljöberäkningsverktyget.

– Det här är ett viktigt steg. En manuell beräkning är inget realistiskt alternativ om Boverkets förslag om obligatorisk klimatdeklaration för byggnader ska kunna realiseras. Vi är stolta över att kunna gå före i denna utveckling och att de kommuner som är med i projektet redan har börjat, eller nu kommer att börja, ställa krav på klimatdeklarationer i byggprojekt, säger Martin Erlandsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Martin Erlandsson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt.

– Den nya exportfunktionen i verktyget gör det möjligt för alla våra användare att göra en klimatkalkyl på ett betydligt effektivare sätt än den manuella hantering som varit praxis hittills. Det innebär att de i framtiden, utöver själva byggkostnadskalkylen, även får en klimatdeklaration på köpet, då den baseras på samma resurssammanställning, säger Daniel Manoraj på NVBS Business IT som levererar och säljer UNIT4 MAP.

IVL är redan igång med nästa digitaliseringssteg för att underlätta beräkningen av en byggnads klimatdeklaration. Detta utvecklingssteg kommer göra det möjligt att byta ut generella miljödata för olika byggprodukter mot företagsspecifika kvalitetssäkrade uppgifter, så kallade miljövarudeklarationer eller EPD-data från olika leverantörer.

– Tanken är att det ska stimulera till förbättringar, genom att man kan se hur klimatpåverkan för den specifika byggnaden kan minska genom ändrade materialval och produktionssätt, säger Martin Erlandsson.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg har finansierats av Energimyndigheten och deras program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende och Smart Built Environment Livscykelperspektiv som finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Läs mer om projektet här

Continue Reading

Digitalisering

Företrädare i byggbranschen delar erfarenhet av digitalisering

Published

on

Syftet med eventet “Connecting the Dots” är att ge aktörer i byggbranschen chans att utbyta erfarenheter kring digitalisering och att nätverka.

Eventet, som arrangeras av Fieldly, BIM Object och Unicorn Titans den 16 maj, kommer inte innehålla några direkta företagspresentationer utan fokuserar på hur man kan koppla ihop de många olika delar och perspektiv som finns att med hjälp av digital teknik lösa viktiga delar av ett företags verksamhet .

  • Emile Hamon, verksamhetsutvecklare på Veidekke Sverige, delar med sig av deras digitala resa
  • Oscar Berg berättar om hur du skapar en digital målbild för din verksamhet
  • Björn Lahti, digitaliseringschef på LKF Fastigheter delar deras digitala resa
  • Mikael Hägerström från Spotscale berättar om verktyg för APD-planering

Mer om Connecting the Dots hittar du här.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Målgruppen sätter prislappen i unikt bostadsprojekt i Malmö

Utrustade med en tydlig bild av hur unga människor vill bo, pågår arbetet nu för fullt för att ta fram 1000 nya bostäder åt Malmös unga. Hur har det gått? Hur långt har man kommit? Vi har frågat Katrin Stjernfeldt Jammeh, Anna Heide på Trianon och Kenneth Gustavsson på Hyresgästföreningen.

Published

on

Ungdomsbostäder Malmö

För ganska exakt ett år sedan, i maj 2018, gick sex aktörer ihop för att hjälpa Malmös unga in på bostadsmarknaden. Utrustade med en tydlig bild av hur unga människor vill bo, pågår arbetet nu för fullt för att ta fram 1000 nya bostäder åt Malmös unga. Hur har det gått? Hur långt har man kommit? Vi har frågat Katrin Stjernfeldt Jammeh, Anna Heide på Trianon och Kenneth Gustavsson på Hyresgästföreningen.

Sveriges tredje största stad utmärker sig på många sätt. Ett kännetecken är att 40 procent av befolkningen är under 29 år. Det gör Malmö till en anmärkningsvärt ung stad. Totalt 87 000 personer stod förra året i kö till en hyresrätt enligt siffror från Boplats Syd. Många av dem är unga som i början av liv och karriär har begränsade resurser att betala hyra med.

I maj förra året bestämde sig Hyresgästföreningen Region Södra Sverige för att det var dags att ta initiativ för att skynda på byggandet av bostäder som unga har råd att efterfråga. Till projektet kopplade man konsultföretaget Prolog, White Arkitekter, Byggnadsfirman Otto Magnusson, samt bostadsbolagen Lifra och Trianon, och styrde stegen mot kommunledningen. Där fick man gehör.

– Det tog lite diskussion i början kring hur formaliserar vi det, vad är det vi vill åt, vilka är våra olika ingångar i det här och vad är rimliga förväntningar? Den senaste uppdateringen jag fick är att man är ordentligt på det nu.

Orden är Katrin Stjernfeldt Jammehs. Som kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö har hon sett till att bevilja medel åt projektledning och koordination av projektet.

– För att unga ska kunna flytta hemifrån behöver vi öka tempot ytterligare kopplat till mer prisvärda hyresbostäder som man har råd att efterfråga på en lägre inkomst, säger hon.

Katrin Stjernfeldt Jammeh är kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö.

Lägenheter med rimlig hyra en bristvara

Anna Heide är affärsutvecklingschef på Trianon, bostadsbolaget med social och miljömässig hållbarhet som en integrerad del av förvaltningen. Målgruppen för bostadsprojektet ligger hennes arbetsgivare varmt om hjärtat. Även om man inte kommer kunna tillgodose alla 1000 lägenheter har man goda förhoppningar om att kunna bidra med några hundra.

– Vi har under lång tid sett att gruppen som har möjlighet att flytta hemifrån har minskat för att det helt enkelt finns färre bostäder att flytta till. Små lägenheter som har rimliga hyror är ganska svåra att få tag på.

Tre år behöver den genomsnittlige bostadssökanden stå i kö för att bli erbjuden ett förstahandskontrakt på en lägenhet i Malmö. För unga bostadssökande med lägre inkomst eller med studiemedel är lägenheter med en låg hyra i många fall det enda alternativet för att kunna flytta hemifrån.

Tar reda på vad som driver kostnaderna

På Hyresgästföreningen har man riktat sökarljuset på vilka parametrar som har störst inverkan på hyresgästerna. Kenneth Gustavsson är självkritisk och menar att man från organisationens sida inte varit tillräckligt proaktiva när det kommer till hyressättandet. Han hoppas och tror att sättet man arbetar på i ungdomsbostadsprojektet kommer användas även när det gäller andra målgrupper än unga vuxna. 

– Vi vill in tidigt i processen när det är dags att förhandla hyran. Med hjälp av våra medlemsundersökningar av hur hyresgäster vill bo kan vi påverka fastighetsägarna så att hyran inte blir hur som helst.

Frågor som hur många resurser man kan tänka sig att dela med andra, hur viktigt ett stort kök egentligen är, med mera, får svar genom olika workshoppar och enkäter. Men inte bara unga själva har engagerats i projektet. Branschaktörer har också bjudits in och fått lämna synpunkter på olika delar av byggprocessen, i syfte att skapa ökad förståelse för vad som driver kostnader och – i slutändan – hyrorna för de boende i planerade bostäder.

– Vi hade nyligen en workshop med installatörsföretaget Assemblin. Då pratade vi med el, VVS och fläkt och kom fram till vad de behövde för att kunna producera till lägre pris och kostnad berättar Kenneth Gustavsson, ordförande i Hyresgästföreningen region södra Skåne.

På Trianon har man till exempel redan tittat på sätt att jobba med byggare och arkitekter för att så tidigt som möjligt sätta förutsättningarna för att en viss målgrupp ska kunna flytta in ett givet datum.

– Det innebär att vi inte behöver rita om speciellt mycket. Vi räknar baklänges, som t.ex. BoKlok gör; att ska någon med minimuminkomsten kunna bo här så ställer det vissa krav. När vi är klara så behöver inte arkitekten visa en visionsbild som sen inte går att genomföra och man får börja om igen.

Anna Heide är affärsutvecklingschef på bostadsbolaget Trianon.

Delade resurser effektivt sätt att hålla nere byggkostnader

Både Hyresgästföreningen och Malmö stad pratar om delade resurser som ett smart sätt att göra höga byggkostnader lägre. Katrin Stjernfeldt Jammeh, som betonar vikten av att bygga en blandad stad med plats för människor i olika faser av livet, säger att hon tror på delade funktioner och service som ett sätt att pressa boendekostnader.

– Jag är helt övertygad om att Hyresgästföreningen kommer få väldigt många olika svar på hur unga vill bo. Då tänker jag att det handlar om att möte både dem som vill bo lite mer socialt och kollektivt och de som vill bo själv men som kanske kan tänka sig att dela några ytor.

Hyresgästföreningen är inne på samma spår. Workshoparna man nu genomför med målgruppen, branschaktörer och samarbetspartner syftar – utöver att ta reda på hur unga vill bo – till att synliggöra vad som påverkar hyran och vad som är värt att lägga pengar på. Gemensamma ytor och resurser kan i många fall ersätta fler individuella kvadratmeter, resonerar Kenneth Gustavsson.

– Kanske att det finns en större festlokal i huset eller en övernattningslägenhet som du kan hyra om du får gäster? Det ska finnas möjlighet att parkera cyklar, möjlighet till bilpool och cykelpool och andra tjänster som man kan dela på för att hålla kostnaderna i schack. Alla behöver inte köpa allting själv.

Kenneth Gustavsson, ordförande Hyresgästföreningen region södra Skåne, är en av initiativtagarna till satsningen på 1000 bostäder för unga.

Samverkan och dialog mellan parterna i byggprocessen kan uppfattas som slitna ord men är något som såväl Hyresgästföreningen, Trianon och Malmö stad betonar är viktigt för att öka byggtakten och få till ett effektivare byggande. Ett effektivt byggande som kan leda till rimliga hyror för slutanvändaren, det vill säga Malmös unga.

Katrin Stjernfeldt Jammeh menar att byggföretag och bostadsaktörer som har ett lokalt engagemang och är med och utvecklar hela områden är det som leder till bäst resultat. Byggherredialoger är något hon förespråkar. En byggherredialog är ett arbetsforum med kontinuerligt utbyte mellan byggherrar som är aktuella för en markanvisning i ett område å ena sidan och ett kollektiv av allmänna intressen som kommunens olika förvaltningar företräder å andra sidan.

– Det är en framgångsfaktor att man inte bara går in och gör sin grej utan faktiskt deltar i forum och diskussioner kring hur man utvecklar, inte bara specifika fastigheter, utan hela områden. Jag tror att när vi polar våra resurser och hjälps åt i samma områden så blir det bra. När man går in med öppna ögon och är intresserad av att samarbeta.

Nyfiken på att läsa mer om bostadsprojektet? Här kan du läsa avsiktsförklaringen.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.