Connect with us

Digitalisering

Jerker Lessing: “på BoKlok tänker vi annorlunda”

Vad tror Jerker Lessing orsakar byggbranschens låga produktivitet? Är digitalisering lösningen på branschens problem och hur kan standardisering leda till mer flexibilitet och produktivitet?

Published

on

Jerker Lessing-Digitala Byggindustrin

I Hyllie i sydöstra Malmö, ligger byggarbetsplatserna på rad. Digitala Byggindustrin är här för att träffa Jerker Lessing, forsknings- och utvecklingschef på BoKlok och expert på industriellt byggande. Vi får hans bästa tips till byggföretag som vill börja öka produktiviteten.

I nästan tjugo år har Jerker Lessing arbetat med industrialiseringsfrågor, först som konsult och sedan som forskare, men också som båda parallellt. Det var under tiden som forskare i industriellt byggande som han kom i kontakt med BoKlok, boendekonceptet utvecklat i samarbete mellan Skanska och Ikea. Utöver rollen på BoKlok är Jerker även adjungerad professor vid Stanford University, där han undervisar i industriellt byggande.

Kalifornien är området han har bäst koll på i USA. Där finns åtminstone tio lovande företag som uppstått de senaste åren, säger han. Men generellt är den amerikanska byggbranschen långt efter den svenska vad gäller industrialisering inom bygg och industriellt byggande.

– Det finns de som verkligen har satsat på digitalisering och har blivit digitala byggföretag. Det som skiljer oss åt är nog den amerikanska mentaliteten där man ska utvecklas fort och bli världsledande. En hel del av de nya byggföretagen är riskkapitalfinansierade och har alltså mycket pengar att röra sig med. Då ställs det också krav på att de ska utvecklas snabbt.

Sedan tre år tillbaka är rollen som BoKloks forsknings- och utvecklingschef Jerkers huvudfokus. Mycket tid har ägnats åt att vidareutveckla den egna fabriken och byggarbetsplatserna och – genom att jobba med Lean Production – ändra hur saker och ting ska röra sig för att få till bättre logistik och flöden.

Vad är han mest nöjd över att ha åstadkommit under den tiden?

– Jag är absolut inte färdig, och det blir jag nog aldrig har jag en känsla av, men jag har påverkat en del. Vi har tagit steg för att utveckla vår fabrik och våra byggarbetsplatser, det är jag glad och stolt över. Vi har också tagit beslut och steg mot att utveckla en produktplattform för att ytterligare vässa vårt kunderbjudande och samtidigt skapa effektivare processer. Och så har vi bestämt oss för att installera solceller på alla nya flerfamiljshus, det är jag väldigt glad för!

Just produktplattform är ett nyckelord när det gäller att öka produktiviteten, men det återkommer vi till snart. Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen har i princip stått stilla i femtio år, enligt Jerker Lessing och den bilden är han inte ensam om. Att förstå de bakomliggande orsakerna gör det lättare att navigera bland komplexa förändringar som måste till för att en förändring ska ske.

– Jag tror att en förklaring till att byggbranschen inte genomgått en mer omfattande industrialisering och produktivitetsutveckling är att den är väldigt gammal. Byggbranschen har alltid funnits på ett sätt. Den är i grunden hantverksbaserad och den har anor och länkar tillbaka till skråväsendet. Det har skapats företag som är strukturerade efter det och inte minst efter att varje byggprojekt är en unik företeelse.

Industriellt byggande, och ett ökat inslag av industriella byggmetoder i ett mer traditionellt byggande, bör förstås som ett sätt att effektivare utnyttja resurser och kompetens med tekniska plattformar och förtillverkning – prefab – av byggelement. Digitalisering, och digitala arbetsmetoder, är en viktig del av industriellt byggande. Även om det just nu pratas mycket om digitalisering i byggbranschen tror inte Jerker att man har sett den stora potentialen riktigt ännu. Branschens projektorienterade karaktär gör den särskilt trög och komplex att förändra, tror han.

– Eftersom kopplingen mellan de unika projekten är svag blir också nyttan med industrialisering eller digitalisering lite svagare. Alltså ser man inte nyttan eftersom man tittar in i sin box så som den är. Om man tillåter sig att ändra lite på den boxen, då ser man förmodligen nyttan tydligare.

Sverige har många stora tunga företag som har funnits väldigt länge och under årtionden strukturerat sig för att på bästa sätt klara av en projektorienterad struktur, vilket man lyckas med enligt Jerker.

– Det går ju förhållandevis bra. Men tittar man på kurvorna över tid så ser det ju inte så imponerande ut, tyvärr. Då ligger det ganska stilla. Medan tillverkningsindustrin de senaste 50 åren har haft en 250-procentig ökning av produktiviteten. Och det är ju skillnad.

Bristen på global konkurrens tror han är en annan förklaring till den låga produktivitetsutvecklingen.

– Många tillverkningsindustrier är utsatta för global konkurrens och det har tvingat dem att utvecklas och bli effektivare. Det har vi inte sett i byggbranschen och det kanske också har länkar tillbaka till var byggandet kommer ifrån; någonting väldigt lokalt.

Även om det finns byggföretag som verkar på en internationell marknad sker inte erfarenhets- och kunskapsutbyte på samma systematiska och detaljerade sätt som i ett industriföretag där man arbetar med produktfokus och plattformar.

Han understryker att byggnader naturligtvis ska vara unika, men att organisationen och logistiken som omger dem inte behöver vara det. Hög produktivitet är svår att upprätthålla om man tillåter allt att vara unikt.

– Produktivitet har ju väldigt tydliga länkar till kontinuitet, att saker och ting ska göras på samma sätt eller se likadant ut eller bestå av likadana lösningar.

På BoKlok har man koncentrerat alla insatser efter ett tydligt definierat kundsegment. Jerker är nöjd med stegen som tagits mot att utveckla den egna fabriken och att man valt att gå i riktning mot en produktplattform, som kan öka både effektiviteten och kundfokus på samma gång.

– På BoKlok tänker vi annorlunda. Vi har ju ett väldigt, väldigt, tydligt kundsegment som vi fokuserar på. Kundsegment och dess tillhörande betalningsförmåga. Vi har riktat allt vi gör utifrån det. Vi har utgått från det när vi har designat våra produkter, vårt produktionssystem, vårt sätt att sälja; allting.

På liknande sätt menar Jerker att byggföretag kan gå tillväga i arbetet med andra produkter och kunder. Skolor, förskolor, butiker, industrilokaler – till och med sjukhus – skulle kunna byggas med ett ökat inslag av industriella metoder. Det handlar inte om att skapa identiska byggnader, det är Jerker noga med att understryka. Han är medveten om att sjukhus är väldigt komplexa att bygga.

– Det handlar om att skapa processer och tekniska lösningar och få det att funka som ett produktionssystem; effektivt. Och leverera det kunderna vill ha på ett smart och effektivt sätt, till rätt kvalitet, osv, och till rätt kostnad. Det tror jag man kan göra på det mesta.

Nyligen besökte Jerker Scanias fabrik i Oskarshamn. Där tillverkas förarhyttar till lastbilar, och fabriken går i synk med företagets fabrik i Södertälje där motorer och chassin tillverkas. Det som tuffar ut från Oskarshamnsfabriken går i takt med fabriken i Södertälje så att samtidigt som chassit till produkt X tuffar ut i Södertälje, tuffar hytten till samma produkt ut i Oskarshamn och så sammanstrålar de två för slutmontage. Och alla lastbilar är unikt konfigurerade efter kundernas specifikationer. Det har man kunnat uppnå genom en målmedveten utveckling av sin plattform och sitt produktionssystem.

– Det är ganska fantastiskt. Det får vara lite som en vision, kan vi lära oss lite av det så är det rätt häftigt. Det är en helt annan produkt, men där finns helt klart inspiration att hämta.

Att standardisera och öka graden av automatisering i syfte att göra en verksamhet mer flexibel kan låta motsägelsefullt.

– Det känns ju som en paradox – genom att standardisera stenhårt – så skapar man flexibilitet i det man levererar till kunderna. Man måste driva det så långt att den tekniska plattformen, och alla komponenter, är så standardiserade – men med gemensamma gränssnitt – så att man kan kombinera olika ingående prylar unikt.

Slutprodukten, menar Jerker, blir då helt kundspecifik. Bakom produktiviteten hos Scania – och andra företag i tillverkningsindustrin – ligger ett genomgripande arbete med digitalisering.

– För att alla dessa tusentals komponenter och arbetsmetoder ska funka måste man ha ett seriöst IT-stöd.

Jerker Lessing har argumenterat för att behovet av nya affärsmodeller är överhängande om traditionellt projektbaserat byggande framgångsrikt ska kunna ta till sig fler aspekter av industriellt byggande. I en rapport han och Niclas Andersson presenterat säger såväl leverantörer som entreprenörer sig vilja ha närmare och mer långsiktiga affärsrelationer som sträcker sig utöver enstaka projekt. Vad är det som bromsar utvecklingen?

– Jag tror många kan vara överens om att det behövs, men det är samtidigt väldigt svårt att förändra affärsmodeller. Affärsmodeller ligger ju väldigt nära strategi. Och ett företags strategi speglar ju sig så klart i hur man arbetar, hur man är organiserad, och hur man gör affärer och vilka belöningssystem man har, osv. Det är inget man ändrar supersnabbt.

I en gammal bransch som bygg är det dessutom riktigt tunga strukturer som ska ändras. Och det må vara en sak att förändra sitt eget företag, men ett byggprojekt består ju också till stor del av många andra aktörer.

– Sen tror jag att det går inte att lösa det här på projektnivå utan det måste upp på företagsnivå – och kanske i någon mån – på branschnivå.

Företag som faktiskt lyckas öka produktiviteten kan fungera som triggers och få med sig andra och därmed ekosystemen runtom. Då kanske branschen också börjar ändra sig, tror Jerker.

Avslutningsvis, hur kan ett genomsnittligt svenskt byggföretag börja arbeta för att öka produktiviteten? Det här är Jerker Lessings tips.

  • Börja med att titta på flödet av information. Hitta någon form av digital ryggrad och digitalisera det flödet av information. Stanna inte vid ritningar utan inkludera all relaterad information så att inte vissa saker blir effektiva och vissa supertröga. Försöka skapa ett effektivt och pålitligt informationsflöde.
  • Var kritisk. Digitalisera inte de dåliga och ineffektiva processerna utan passa på att förändra dem. Var inställd på att det inte bara blir ett digitaliseringsprojekt, utan ett förändringsprojekt för företaget.
  • Låt digitaliseringen möjliggöra ständiga förbättringar. Påbörja den resan. Företag ser olika ut; man har olika syfte och affärsidé och affärsmodell. Men att jobba med ständiga förbättringar på ett eller annat sätt; om det är av tekniska lösningar, eller sina processer och metoder och samarbetsformer, produkter (alltså det man bygger), kundrelationer. Börja titta på dessa och hitta det som är långsiktigt och att det ska leva efter tid. Börjar man se det som att det är mer som ska vara kvar än som ska vara unikt, då börjar man kanske också se nyttan av att utsätta det för ständiga förbättringar. Då kan digitalisering vara en katalysator för det.

Bild: Eitvydas Rastutis, Fieldly

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Digitalisering

Digitalisering gör klimatdeklaration för byggprojekt lättare

Published

on

Det branschgemensamma verktyget för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram förra året ska nu digitaliseras. Detta kommer göra verktyget enklare att använda och mer kvalitetssäkert.

Hittills har klimatberäkningar gjorts manuellt, vilket är tidskrävande och därmed kostsamt. Nu förenklas denna process genom att de kostnadskalkyler som redan görs i byggprocesser kan överföras digitalt till miljöberäkningsverktyget.

– Det här är ett viktigt steg. En manuell beräkning är inget realistiskt alternativ om Boverkets förslag om obligatorisk klimatdeklaration för byggnader ska kunna realiseras. Vi är stolta över att kunna gå före i denna utveckling och att de kommuner som är med i projektet redan har börjat, eller nu kommer att börja, ställa krav på klimatdeklarationer i byggprojekt, säger Martin Erlandsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Martin Erlandsson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt.

– Den nya exportfunktionen i verktyget gör det möjligt för alla våra användare att göra en klimatkalkyl på ett betydligt effektivare sätt än den manuella hantering som varit praxis hittills. Det innebär att de i framtiden, utöver själva byggkostnadskalkylen, även får en klimatdeklaration på köpet, då den baseras på samma resurssammanställning, säger Daniel Manoraj på NVBS Business IT som levererar och säljer UNIT4 MAP.

IVL är redan igång med nästa digitaliseringssteg för att underlätta beräkningen av en byggnads klimatdeklaration. Detta utvecklingssteg kommer göra det möjligt att byta ut generella miljödata för olika byggprodukter mot företagsspecifika kvalitetssäkrade uppgifter, så kallade miljövarudeklarationer eller EPD-data från olika leverantörer.

– Tanken är att det ska stimulera till förbättringar, genom att man kan se hur klimatpåverkan för den specifika byggnaden kan minska genom ändrade materialval och produktionssätt, säger Martin Erlandsson.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg har finansierats av Energimyndigheten och deras program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende och Smart Built Environment Livscykelperspektiv som finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Läs mer om projektet här

Continue Reading

Digitalisering

”Många tror att steget att digitalisera sin verksamhet är mycket större än det faktiskt är”

Published

on

Christer Carlsson, projektledare på Byggnads, leder ett kompetensutvecklingsprojekt där digitalisering är en viktig del. Europeiska socialfonden har beviljat 35 miljoner kronor för projektet där små och medelstora byggföretag i Stockholmsregionen ska få stöd, inspiration och nykunskap.

– Vårt uppdrag i projektet är att stå på tre ben: yrkesutbildningsfrågor, likabehandling och icke-diskriminering samt digitalisering, förklarar Christer.

Trettiosex bolag deltar i projektet och Christer ser att många av deltagarna har gemensamma utmaningar. Datorvanan är inte så stor och intresset för att ta till sig nya tekniska lösningar behöver öka.

– De som driver de här företagen är ofta hantverkare i grunden. Man tar sig aldrig riktigt tid att lära sig datorer och hankar sig fram. Många tror också att steget att digitalisera sin verksamhet är mycket större än det faktiskt är.

Christer menar att det är vanligt att mindre och medelstora byggföretagare underskattar sin förmåga. Alla verktyg som kommer ut på marknaden blir lättare och lättare att hantera, säger han.

– Man tror ofta att det kommer vara dyrt att digitalisera och att startsträckan är lång. Men utvecklingen ser inte ut så.

Företagen som Byggnads och Christer är i kontakt med har flera behov som skulle kunna lösas av bra tekniska verktyg. Kommunikation med medarbetare, avvikelserapportering och delning av information är viktiga komponenter i ett byggföretags vardag. 

Att ta ett steg i taget och inte digitalisera hela verksamheten på en gång är Christers rekommendation till byggföretagaren som är i startgroparna på sin digitaliseringsresa. Själv är han övertygad om att digitaliseringen kommer förändra byggbranschens yrken radikalt de kommande tio åren.  

Tidigare har han studerat vad som händer med hantverkare när man för in ny teknik i deras vardag. Han tycker sig se två tänkbara framtidsscenarion. Antingen dräneras byggyrkena på kunskapsinnehåll och blir ganska innehållslösa yrken som folk bara stannar i en kortare tid. Eller så fyller man yrkesarbetares vardag med innehåll såsom exempelvis planering och projektledning istället, menar han. Det senare gör man effektivt med ett smart digitalt verktyg.

– Man kan utveckla yrkena och den möjligheten finns för byggbranschen också, men det beror helt hur företagen hanterar utvecklingen.

Continue Reading

Digitalisering

Företrädare i byggbranschen delar erfarenhet av digitalisering

Published

on

Syftet med eventet “Connecting the Dots” är att ge aktörer i byggbranschen chans att utbyta erfarenheter kring digitalisering och att nätverka.

Eventet, som arrangeras av Fieldly, BIM Object och Unicorn Titans den 16 maj, kommer inte innehålla några direkta företagspresentationer utan fokuserar på hur man kan koppla ihop de många olika delar och perspektiv som finns att med hjälp av digital teknik lösa viktiga delar av ett företags verksamhet .

  • Emile Hamon, verksamhetsutvecklare på Veidekke Sverige, delar med sig av deras digitala resa
  • Oscar Berg berättar om hur du skapar en digital målbild för din verksamhet
  • Björn Lahti, digitaliseringschef på LKF Fastigheter delar deras digitala resa
  • Mikael Hägerström från Spotscale berättar om verktyg för APD-planering

Mer om Connecting the Dots hittar du här.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.