Connect with us

Byggtrender

HSB om sitt flyttbara hus: ”Vi vill hitta nycklar till framtidens hållbara boende”

Tillsammans med Chalmers och ytterligare 10 samarbetspartners har HSB byggt ett flyttbart hus med 29 lägenheter som samtidigt är ett laboratorium där dessa samarbetspartners och andra intressenter har möjlighet att prova och forska kring allt vad hållbart boende innebär.

Published

on

emma sarin-hsb-digitala byggindustrin

Tillsammans med Chalmers och ytterligare 10 samarbetspartners har HSB byggt ett flyttbart hus med 29 lägenheter som samtidigt är ett laboratorium där dessa samarbetspartners och andra intressenter har möjlighet att prova och forska kring allt vad hållbart boende innebär. Teknik, material, de boendes beteenden – allt studeras och analyseras.

– Detta är en stor innovationssatsning och en unik öppen arena för forskare. HSB vill hitta konkreta lösningar till framtidens hållbara boende, men vi insåg att vi inte kunde göra detta ensamma. Vi tror att nyckeln är att samverka, säger Emma Sarin, projektchef på HSB Living Lab, till Digitala Byggindustrin.

Projektet är tidsbestämt till 10 år och startade 2016. I dagsläget bor runt 30 personer i huset permanent och de är en del av forskningsmiljön. De boende är vanliga studenter, gästforskare och HSB-medlemmar som alla flyttat in medvetna om att det är ett boende utöver det vanliga.

– Det unika med ett living lab är att forskare och utveklare har en möjlighet att prova ny teknik utan speciellt hög insats. Här finns utrymme att misslyckas och testa på nytt, vilket inte är fallet om man testar i ett befintligt, vanligt boendebestånd, förklarar Emma Sarin.

HSB Living Lab

I HSB Living Lab finns det sammanlagt 29 lägenheter.

Två år in i projektet är egentligen för kort tid för att kunna dra några större slutsatser, men Emma Sarin menar att labbet redan gett intressanta resultat som är viktiga att jobba vidare med.

– Något vi sett är exempelvis hur försök kring delningsekonomi och samverkan ofta fungerar bra initialt men allt eftersom entusiasmen minskar och eldsjälar försvinner så fungerar också samverkan som bygger på frivillighet sämre. Där finns mycket att utforska, det kanske måste till ekonomiska incitament för att upprätthålla projekten, eller så måste det till service utifrån av en neutral part.

Emma Sarin menar att även om 30 personer inte ger några statistiskt säkerställda forskningsresultat så är ett living lab ett viktigt sätt att få insikter kring hur framtidens boende ska utformas.

– Att testa saker live ger en helt annan insikt, det går inte att räkna ut allt på papper.

HSB Living Lab är en forskningsarena där samverkan är nyckeln till framgång.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Byggtrender

Brexit: robotar kan bli lösningen på framtida brist på byggarbetskraft

Redan idag lider brittiska byggföretag brist på kvalificerad arbetskraft, och värre förväntas det bli efter Brexit. Lösningen på problemet kan bli robotar.

Published

on

Robotteknik-Digitala Byggindustrin

Undersökningen Real Estate Development Trends Report genomförd av Altus Group visar att inget annat land har en byggbransch som är så positivt inställd till robotisering som Storbritannien. Rapporten visar att 47 procent av de tillfrågade brittiska byggföretagen tror att robotar kommer medföra ett paradigmskifte i branschen – att jämföra med ett snitt på 34 procent globalt.

Och robotar i byggbranschen kan komma att behövas snart nog i Storbritannien. De många EU-medborgare som under lång tid flyttat till brittiska öarna och jobbat inom byggbranschen blir allt färre och i och med Brexit riskerar byggandet att helt paralyseras, skriver NyTeknik.

De tillverkare som utvecklar murar-robotar hävdar att dessa kan lägga så mycket som 3 000 tegelstenar på samma tid som det tar en människa att mura 300-600 tegelstenar. Inledningsvis fanns egentligen ingen efterfrågan som motiverade utvecklingskostnaderna av murar-robotarna – men med bristen på kunniga murare gav stegrade kostnader för tegelstrukturer, och det har banat väg för robotarna, skriver tidningen.

Continue Reading

Byggtrender

COLIVE öppnar dörren till första delningslägenheten – bo själv men lev tillsammans

Boendeformen “coliving” har vunnit mark i andra delar av världen och nu ska bolaget COLIVE etablera konceptet på den svenska marknaden. Målgruppen är unga vuxna som vill bo själva, men inte ensamma. Något krav på kontantinsats finns inte.

Published

on

Tusentals bostäder i nyproducerade moderna delningslägenheter i svenska storstadsområden är målet. Boendeformen “coliving” har vunnit mark i andra delar av världen och nu ska bolaget COLIVE etablera konceptet på den svenska marknaden. Målgruppen är unga vuxna som vill bo själva, men inte ensamma. Något krav på kontantinsats finns inte.

– Efterfrågan på delade bostäder bland unga vuxna är stort. Nästan en tredjedel av alla som vill flytta har inte möjlighet att göra det, säger Jonas Häggqvist, vd för COLIVE.

Jonas Häggqvist menar också att näringslivet uppger att var femte anställning uteblir till följd av brist på boendelösning. Genom samarbetet med Rikshem hoppas COLIVE öppna upp för en etablering av co-living som boendeform i en omfattning som krävs för att snabbt kunna göra stor skillnad.

Den första co-living-lägenheten slår upp dörren för inflyttande redan under våren 2019. COLIVE LAB har centralt läge i en vindsvåning invid Nytorget på Södermalm i Stockholm. I den nyrenoverade delningslägenheten kommer 11-12 personer att bo tillsammans. Var och en har sitt eget privata rum, men delar på umgängesytor och kök samt två takterrasser som hör till våningen. De gemensamma utrymmena inreds och möbleras av COLIVE och städning och internet ingår i hyran.

– Vi kallar delningslägenheten på Södermalm för COLIVE LAB, för det är just vad det är. Utöver ett bra läge i ett socialt och modernt boende så kommer hyresgästerna i “labbet” att vara en del i vårt arbete med att utveckla och skapa en riktigt bra boendeupplevelse med hög livskvalitet som vi tar lärdom av i våra storskaliga projekt, säger Katarina Liljestam-Beyer, COO och medgrundare på Colive.

Tillsammans har Rikshem och COLIVE för avsikt att skapa fler bostäder för unga, och de börjar med de orter där behovet är som störst. De höga priserna för såväl mark som byggande gör det svårt att bygga billigare hyresrätter men när gemensamhetsytor delas öppnas möjligheter för fler unga att få en bostad till en lägre kostnad.

Petter Jurdell är chef för affärs- och hållbarhetsutveckling på Rikshem. Han ser samboende som en boendeform som kan bidra till ökad flexibilitet i samhället när unga kan flytta till jobben.

– Idag saknas den här typen av boende på marknaden. Vi vill möjliggöra utvecklingen av nya boendeformer för att tillgodose de olika behov som finns genom livet. Just nu tittar vi på vilka projekt som kan passa för konceptet och Uppsala är en av de städer som kan vara aktuell i första skedet.

Vad är Coliving?

Coliving innefattar ett boende där hyresgästerna delar på vissa ytor och funktioner i en bostad. Typiskt är att sociala ytor som kök, matplats, vardagsrum och arbetsytor delas medan sovutrymmen är privata. Boende får tillgång till sociala och rymliga gemensamhetsutrymmen och samtidigt egna utrymmen för säng och förvaring. I de bostäder företaget COLIVE vill etablera delar 6-10 personer lägenheten.

Nyfiken på mer? Här kan du läsa vidare om satsningen.

I bild: Jonas Häggqvist, vd COLIVE och Katarina Liljestam-Beyer, COO och medgrundare, COLIVE

Continue Reading

Byggtrender

Boverket ger 135 miljoner till grönare städer

Boverket har beviljat bidrag på totalt 135 miljoner kronor till sammanlagt 50 stycken olika projekt som alla handlar om att göra städer grönare.

Published

on

Boverket_Digitala Byggindustrin-Fieldly

Bidraget kan sökas av kommuner som planerar åtgärder för att öka eller utveckla stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. De 135 beviljade miljonerna är resultatet av en första sökomgång. En andra omgång avslutades i september, och bedömningen av de inkomna ansökningarna pågår nu.

Spridningen på projekten som beviljats pengar är stor, både geografiskt och storleksmässigt. Det handlar exempelvis om att plantera träd, både för att ge invånare i staden möjlighet att uppleva grönska, men också för att reglera mikroklimat, rena luften, ta hand om dagvatten och reducera buller. Något annat som dyker upp i många projekt är att anlägga dagvattendammar, diken och nedsänkta ytor för skyfallshantering.

Men gemensamt för de flesta ansökningarna är att man vill utveckla de kulturella ekosystemtjänsterna, som exempelvis upplevelsevärden, ökad fysisk aktivitet, stressreduktion, psykisk återhämtning, avslappning och ökade sociala interaktioner.

Bild: Boverket/Franz Feldmanis

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.