Connect with us

Svensk byggbransch

Hållbart bygg i fokus på Framtidsbygget 2018 i Helsingborg

Hur bygger vi tillsammans en hållbar framtid? Framtidsbygget 2018 i Helsingborg tog ett brett grepp på hållbarhetsbegreppet.

Published

on

Framtidsbygget-Sveriges Byggindustrier-Carin Stoeckmann

Hur bygger vi tillsammans en hållbar framtid? Framtidsbygget 2018 i Helsingborg tog ett brett grepp om hållbarhet. Gunnar Hagman berättade om Skanskas färdplan mot klimatneutral byggproduktion och entreprenörsansvar, säkerhet, energi och digitalisering stod i fokus på scen såväl som i många och engagerade diskussioner.

20 procent av Sveriges klimatpåverkan kommer från byggbranschen. Den som stannar upp några sekunder och tar in detta faktum förstår snart att hållbart byggande måste upp för diskussion. Och diskussioner och lärorika anföranden blev det gott om under 2018 års upplaga av Framtidsbygget i Helsingborg, i regi av Sveriges Byggindustrier. Carin Stoeckmann, i egenskap av ordförande i Byggföreningen Nordvästra Skåne, och Eva Hammarbäck, chef för Sveriges Byggindustrier Helsingborg, stod för inbjudan.

2045 ska Skanskas produktion vara klimatneutral. Det betyder att all produktion, leveranser till och från byggarbetsplatserna och framtida drift och underhåll inte ska belasta vårt gemensamma klimat och miljö. Det är en ambitiös målsättning som enligt Skanska Sveriges vd Gunnar Hagman, är fullt realistisk.

– Till 2030 kan vi halvera vår klimatpåverkan med teknik som redan är känd. För att nå noll 2045 måste vi tro att innovationer inom bränsle, stål och cement kommer, sa han under sitt anförande.

Gunnar Hagman-Skanska-Framtidsbygget

Skanska Sveriges vd, Gunnar Hagman, önskar upphandlingar som ställer klimatkrav.

Gunnar Hagman tog också upp att kolfritt stål kommer börja testas för att under 2025 kunna vara redo att levereras i industriell skala. Transporter körs redan idag i stor omfattning med andra bränslen än koldioxid-utsläppande.

Gunnar Hagman har flera uppmaningar till politiken. Långsiktiga lagkrav, klimatdeklarationer, och upphandlingar som ställer klimatkrav är några. Fler och mer innovationsupphandlingar och tidigare och bättre dialog mellan beställare och näringsliv diskuterades bland Framtidsbyggets deltagare.

Om minskning av energiförbrukningen i våra hus och byggnader var det vi talade mest om för några år sedan är frågan hur vi bäst minskar utsläppen förknippade med byggproduktion hetast idag. Skanska gör exempelvis klimatkalkyler på alla projekt och har precis avslutat byggandet av fyra klimatneutrala pilothus av radhustyp i Malmö.

Carina Utterström Mace och Gustaf Gedda, båda jurister vid Sveriges Byggindustrier pratade om innebörden av entreprenörsansvar, och hur ny kortstandard för ID06 förbättrar säkerheten kring vem och vilka som faktiskt befinner sig på byggarbetsplatsen.

Charlotta Gottschalk Dieden, arbetsmiljörådgivare vid Sveriges Byggindustrier, påminde om att byggbranschen ofta hamnar högt upp i mätningar över trivsel på arbetsplatsen. Branschen har till exempel mycket låg sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa. I byggbranschen handlar istället ohälsotalen ofta om förslitningsskador.

– Det är mycket varierande arbetsdagar, man har ofta stort handlingsutrymme och stor möjlighet att påverka och hitta olika lösningar på utmaningar.

Den andra sidan av myntet är riskerna med att yrkesarbetare har stort eget handlingsutrymme och förväntas lösa många uppgifter i takt med att de uppstår. Moment som många gånger är riskfyllda och där säkerhetsföreskrifter och riskbedömningar ibland frångås eller rentav saknas.

Charlotta slog ett slag för arbetsmiljöns betydelse i anbudsförfaranden.

– En god arbetsmiljö är en konkurrensfördel.

Hugo Jystrand, VDC-ingenjör vid Veidekke, slog ett slag för digitaliseringens fördelar och berättade om företagets arbete med BIM, robotisering och effektivisering av arbetsprocesser. Kopplingen mellan digitalt arbete och hållbarhet blir tydlig när en byggnads samtliga komponenter och innehåll går att ”besöka” och när fysisk materia kan analyseras digitalt innan den blir praktisk verklighet.

Hugo Jystrand-Veidekke-VDC

Hugo Jystrand, Veidekke, om att byggbranschen har mycket att vinna på att digitaliseras.

För att få upp takten i digitaliseringen av branschen menar Hugo att branschens aktörer måste släppa på prestigen och öppna upp för fler bolagsöverskridande samtal om branschgemensamma utmaningar. Även han efterlyste mer klimatsmarta krav vid upphandlingar.

– Beställare som ställer krav kommer ge andra resultat.

Om Framtidsbygget

Framtidsbygget arrangeras av Sveriges Byggindustrier i syfte att tillhandahålla en mötesplats för verksamma inom samhällsbyggnadssektorn, främja ett ökat byggande i sund kokurrens och skapa en väl fungerande arbetsmarknad.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Målgruppen sätter prislappen i unikt bostadsprojekt i Malmö

Utrustade med en tydlig bild av hur unga människor vill bo, pågår arbetet nu för fullt för att ta fram 1000 nya bostäder åt Malmös unga. Hur har det gått? Hur långt har man kommit? Vi har frågat Katrin Stjernfeldt Jammeh, Anna Heide på Trianon och Kenneth Gustavsson på Hyresgästföreningen.

Published

on

Ungdomsbostäder Malmö

För ganska exakt ett år sedan, i maj 2018, gick sex aktörer ihop för att hjälpa Malmös unga in på bostadsmarknaden. Utrustade med en tydlig bild av hur unga människor vill bo, pågår arbetet nu för fullt för att ta fram 1000 nya bostäder åt Malmös unga. Hur har det gått? Hur långt har man kommit? Vi har frågat Katrin Stjernfeldt Jammeh, Anna Heide på Trianon och Kenneth Gustavsson på Hyresgästföreningen.

Sveriges tredje största stad utmärker sig på många sätt. Ett kännetecken är att 40 procent av befolkningen är under 29 år. Det gör Malmö till en anmärkningsvärt ung stad. Totalt 87 000 personer stod förra året i kö till en hyresrätt enligt siffror från Boplats Syd. Många av dem är unga som i början av liv och karriär har begränsade resurser att betala hyra med.

I maj förra året bestämde sig Hyresgästföreningen Region Södra Sverige för att det var dags att ta initiativ för att skynda på byggandet av bostäder som unga har råd att efterfråga. Till projektet kopplade man konsultföretaget Prolog, White Arkitekter, Byggnadsfirman Otto Magnusson, samt bostadsbolagen Lifra och Trianon, och styrde stegen mot kommunledningen. Där fick man gehör.

– Det tog lite diskussion i början kring hur formaliserar vi det, vad är det vi vill åt, vilka är våra olika ingångar i det här och vad är rimliga förväntningar? Den senaste uppdateringen jag fick är att man är ordentligt på det nu.

Orden är Katrin Stjernfeldt Jammehs. Som kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö har hon sett till att bevilja medel åt projektledning och koordination av projektet.

– För att unga ska kunna flytta hemifrån behöver vi öka tempot ytterligare kopplat till mer prisvärda hyresbostäder som man har råd att efterfråga på en lägre inkomst, säger hon.

Katrin Stjernfeldt Jammeh är kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö.

Lägenheter med rimlig hyra en bristvara

Anna Heide är affärsutvecklingschef på Trianon, bostadsbolaget med social och miljömässig hållbarhet som en integrerad del av förvaltningen. Målgruppen för bostadsprojektet ligger hennes arbetsgivare varmt om hjärtat. Även om man inte kommer kunna tillgodose alla 1000 lägenheter har man goda förhoppningar om att kunna bidra med några hundra.

– Vi har under lång tid sett att gruppen som har möjlighet att flytta hemifrån har minskat för att det helt enkelt finns färre bostäder att flytta till. Små lägenheter som har rimliga hyror är ganska svåra att få tag på.

Tre år behöver den genomsnittlige bostadssökanden stå i kö för att bli erbjuden ett förstahandskontrakt på en lägenhet i Malmö. För unga bostadssökande med lägre inkomst eller med studiemedel är lägenheter med en låg hyra i många fall det enda alternativet för att kunna flytta hemifrån.

Tar reda på vad som driver kostnaderna

På Hyresgästföreningen har man riktat sökarljuset på vilka parametrar som har störst inverkan på hyresgästerna. Kenneth Gustavsson är självkritisk och menar att man från organisationens sida inte varit tillräckligt proaktiva när det kommer till hyressättandet. Han hoppas och tror att sättet man arbetar på i ungdomsbostadsprojektet kommer användas även när det gäller andra målgrupper än unga vuxna. 

– Vi vill in tidigt i processen när det är dags att förhandla hyran. Med hjälp av våra medlemsundersökningar av hur hyresgäster vill bo kan vi påverka fastighetsägarna så att hyran inte blir hur som helst.

Frågor som hur många resurser man kan tänka sig att dela med andra, hur viktigt ett stort kök egentligen är, med mera, får svar genom olika workshoppar och enkäter. Men inte bara unga själva har engagerats i projektet. Branschaktörer har också bjudits in och fått lämna synpunkter på olika delar av byggprocessen, i syfte att skapa ökad förståelse för vad som driver kostnader och – i slutändan – hyrorna för de boende i planerade bostäder.

– Vi hade nyligen en workshop med installatörsföretaget Assemblin. Då pratade vi med el, VVS och fläkt och kom fram till vad de behövde för att kunna producera till lägre pris och kostnad berättar Kenneth Gustavsson, ordförande i Hyresgästföreningen region södra Skåne.

På Trianon har man till exempel redan tittat på sätt att jobba med byggare och arkitekter för att så tidigt som möjligt sätta förutsättningarna för att en viss målgrupp ska kunna flytta in ett givet datum.

– Det innebär att vi inte behöver rita om speciellt mycket. Vi räknar baklänges, som t.ex. BoKlok gör; att ska någon med minimuminkomsten kunna bo här så ställer det vissa krav. När vi är klara så behöver inte arkitekten visa en visionsbild som sen inte går att genomföra och man får börja om igen.

Anna Heide är affärsutvecklingschef på bostadsbolaget Trianon.

Delade resurser effektivt sätt att hålla nere byggkostnader

Både Hyresgästföreningen och Malmö stad pratar om delade resurser som ett smart sätt att göra höga byggkostnader lägre. Katrin Stjernfeldt Jammeh, som betonar vikten av att bygga en blandad stad med plats för människor i olika faser av livet, säger att hon tror på delade funktioner och service som ett sätt att pressa boendekostnader.

– Jag är helt övertygad om att Hyresgästföreningen kommer få väldigt många olika svar på hur unga vill bo. Då tänker jag att det handlar om att möte både dem som vill bo lite mer socialt och kollektivt och de som vill bo själv men som kanske kan tänka sig att dela några ytor.

Hyresgästföreningen är inne på samma spår. Workshoparna man nu genomför med målgruppen, branschaktörer och samarbetspartner syftar – utöver att ta reda på hur unga vill bo – till att synliggöra vad som påverkar hyran och vad som är värt att lägga pengar på. Gemensamma ytor och resurser kan i många fall ersätta fler individuella kvadratmeter, resonerar Kenneth Gustavsson.

– Kanske att det finns en större festlokal i huset eller en övernattningslägenhet som du kan hyra om du får gäster? Det ska finnas möjlighet att parkera cyklar, möjlighet till bilpool och cykelpool och andra tjänster som man kan dela på för att hålla kostnaderna i schack. Alla behöver inte köpa allting själv.

Kenneth Gustavsson, ordförande Hyresgästföreningen region södra Skåne, är en av initiativtagarna till satsningen på 1000 bostäder för unga.

Samverkan och dialog mellan parterna i byggprocessen kan uppfattas som slitna ord men är något som såväl Hyresgästföreningen, Trianon och Malmö stad betonar är viktigt för att öka byggtakten och få till ett effektivare byggande. Ett effektivt byggande som kan leda till rimliga hyror för slutanvändaren, det vill säga Malmös unga.

Katrin Stjernfeldt Jammeh menar att byggföretag och bostadsaktörer som har ett lokalt engagemang och är med och utvecklar hela områden är det som leder till bäst resultat. Byggherredialoger är något hon förespråkar. En byggherredialog är ett arbetsforum med kontinuerligt utbyte mellan byggherrar som är aktuella för en markanvisning i ett område å ena sidan och ett kollektiv av allmänna intressen som kommunens olika förvaltningar företräder å andra sidan.

– Det är en framgångsfaktor att man inte bara går in och gör sin grej utan faktiskt deltar i forum och diskussioner kring hur man utvecklar, inte bara specifika fastigheter, utan hela områden. Jag tror att när vi polar våra resurser och hjälps åt i samma områden så blir det bra. När man går in med öppna ögon och är intresserad av att samarbeta.

Nyfiken på att läsa mer om bostadsprojektet? Här kan du läsa avsiktsförklaringen.

Continue Reading

Svensk byggbransch

205 tips om misstänkt brottslighet i byggbranschen

Published

on

Fair Play Bygg

Fair Play Bygg släppte nyligen den tredje årsrapporten om brottslighet i byggbranschen. 2018 mottog organisationen 205 tips om misstänkt pågående brottslighet i byggsektorn. Det motsvarar en ökning om 45 procent jämfört med 2017. FairPlay Bygg kunde också förra året lämna vidare över 82 bearbetade tips till olika myndigheter.

Till Fair Play Bygg inkommer tips om misstänkt brottslighet i byggbranschen. Tipsen undersöks och bearbetas för att sedan lämnas över till ansvarig myndighet. Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsmiljöverket och Polisen hör till de myndigheter som Fair Play Bygg har lämnat tips man bearbetat. Två ärenden har även överlämnats till beställare av byggentreprenader. Ett ärende har lämnats till Säkerhetspolisen (Säpo).

Kristin Andersson, vd på Stockholms Byggmästareförening, menar att Fair Play Byggs arbete är oerhört viktigt för att byggbranschen ska präglas av sund konkurrens med lika villkor för alla.

– Många människor drabbas av farliga arbetsplatser med till exempel hot om våld och uteblivna eller låga löner. Detta måste vi agera kraftfullt mot, säger hon.

Den vanligaste brottsmisstanken, bland de överlämnade ärendena är skattebrott genom att avlöna svart arbetskraft. Detta har också tidigare varit den enskilt vanligaste brottsmisstanken bland de överlämnade ärendena.

– Bakom ökningen av anmälningar finns människor av kött och blod, våra medlemmar. Vi kan inte ha dessa oseriösa företag på den svenska marknaden. Därför är Fair Play Bygg så viktigt säger Fredrik Sirberg, regionsekreterare på Byggnads Stockholm-Gotland

Vem som helst kan, och det går bra att vara fullständigt anonym, lämna tips till Fair Play Bygg på www.fairplaybygg.se. Upplysningar om kriminellt upplägg i bolaget, eventuell kontanthantering i samband med löneutbetalningar, uppgifter om vilka bilar företaget använder och var eventuell svart arbetskraft bor kan vara viktiga för Fair Play Byggs utredare. Fair Play Bygg är ett projekt som till hälften ägs av Stockholms Byggmästareförening och till hälften av Byggnads Stockholm-Gotland.

Läs Fair Play Bygg – årsrapport 2018 på www.stockholmsbf.se/fairplaybygg

Bild: Peringvar Östblom, Sussie Paredes Illum och Peter Leander, Fair Play Bygg

Continue Reading

Svensk byggbransch

Platschefen påverkar säkerheten på bygget – ny forskningsstudie

Hur bra ledare platschefen är har stor betydelse för hur säker byggarbetsplatsen är. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Published

on

Byggarbetsplats - Martin Grill - Digitala Byggindustrin

Varje år sker mer än 3500 allvarliga arbetsplatsolyckor inom bygg- och anläggning i Europa. I en studie där 37 byggarbetsledare intervjuats har Martin Grill, forskare i psykologi, tillsammans med Kent Nielsen från Regionhospitalet i Herning, Danmark, undersökt vilka ledarskapsbeteenden som påverkar säkerheten.

– Syftet med studien var att hitta vilka ledarbeteende som främjar säkerheten för att i nästa steg kunna utveckla ledarskapet hos byggplatschefer, säger Martin Grill.

Resultaten visar att platschefernas ledarskap är av stor vikt för hur säkerheten hanteras på byggarbetsplatser. Både direkta och indirekta ledarskapsbeteenden påverkar kulturen och kan antingen öka eller hämma säkerheten.

Direkta ledarbeteenden är sådana som platschefen använder sig av när han eller hon interagerar med andra, till exempel medarbetare och underentreprenörer. Indirekta ledarbeteenden är beteenden som platschefen använder sig av för att organisera, koordinera och strukturera arbetet.

Indirekta ledarbeteenden som att samordna arbetet genom att få på plats en frekvent mötesstruktur och att strukturera arbetet genom att upprätta och hålla sig till regler, riktlinjer och planer påverkade säkerheten positivt. Likaså direkta ledarbeteenden som att proaktivt övervaka och korrigera säkerhetsrisker och att agera förebild för yrkesarbetare och underentreprenörer.

Martin Grill-Digitala Byggindustrin

Martin Grill, leg psykolog och doktor i medicinsk vetenskap, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Minskad arbetssäkerhet uppstod när platschefer inte tog aktivt ledaransvar, kommunicerade otydligt, och avstod från att göra riskanalyser.

– Säkerheten på byggarbetsplatser skulle kunna förbättras genom att byggplatschefer erbjuds ledarutvecklingsinsatser som fokuserar på att kommunicera tydliga förväntningar, att genomföra kollektiva riskanalyser, samt att proaktivt följa upp och ge feedback på säkerhetsbeteenden, säger Martin Grill.

Martin Grill har fått ytterligare forskningsanslag för att undersöka hur man kan utveckla säkerhetsledarskapet hos nyanställda platschefer i bygg- och anläggningsindustrin. Tillsammans med representanter från branschen ska han ta fram ett ledarskapsprogram för byggplatschefer i syfte att öka deras förutsättningar att leda en säker, hälsosam och produktiv arbetsmiljö både för sig själva och för yrkesarbetare och underentreprenörer på byggarbetsplatserna.

Här kan du läsa mer.

Nyfiken på hur du kan öka säkerheten med digitala skyddsronder m.m.? Fieldly har ett lättanvänt verktyg för platschefer och arbetsledare som vill bidra till säkra byggarbetsplatser. Emma Ljungberg på Byggmästar’n i Skåne är en av användarna.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.