Connect with us

Svensk byggbransch

Fredrik Friblick: “Många chefer inom bygg har gjort karriär utan att jobba med produktivitet”

För att öka produktiviteten i byggsektorn krävs ett modigt ledarskap. Mod och förmåga att stanna upp, utvärdera och förbättra. Det är en utmaning i en bransch präglad av action och handlingskraft. Men Fredrik Friblick saknar inte råd till byggföretagare som vill jobba mer effektivt.

Published

on

Fredrik Friblick_Prolog

I centrala Malmö, i en fastighet med rötterna i förra sekelskiftet, huserar Prologs Malmökontor. Här arbetar bland andra vd och grundare Fredrik Friblick, en man som ofta och gärna talar om effektivitet och produktivitet i byggsektorn. Modigt ledarskap är ett begrepp han ofta återkommer till. För att göra verklighet av snack om ökad produktivitet, effektivare arbetssätt och digitalisering, är det nämligen precis vad som behövs. Mod och förmåga att stanna upp, utvärdera och förbättra. En utmaning i en bransch dominerad av män som hellre startar ett nytt projekt än analyserar vad som gick dåligt i det förra. Digitala Byggindustrin tar ett samtal med Fredrik om effektivitet, Lean och konkreta tips på hur byggföretag kan komma igång med effektiviseringsarbetet.

En bransch av ”doers” – med låg produktivitet

För sjutton år sedan, 2001, startade Fredrik Prolog, bygglogistikföretaget vars medarbetare är experter på att effektivisera samhällsbyggandet. Fredrik undervisar också studenter och forskar i bygglogistik vid Lunds tekniska högskola. För att förstå den låga produktivitetsutvecklingen i bygg menar han att vi bör titta på några fenomen som utmärker branschen.

Byggbranschen, menar Fredrik, består av många ”doers”, människor som tycker om att starta igång och göra saker. Men trots det präglas branschen av låg produktivitetsutveckling. Insatser för att öka effektiviteten leder generellt sett inte till att kunderna får mer för pengarna.

”Det finns ingen entydig och klar produktivitetsutveckling. Effektivitetsarbetet tar sig inte uttryck i att kunderna får mer för pengarna. Det är ett faktum. Om vi tittar på anläggningsjobb, installationsjobb, nyproduktion och renovering så är där är ingen produktivitetsutveckling. Det är nästintill unikt för näringslivet och det är väldigt oroande.”

En lokal marknad med brist på global konkurrens är ett annat fenomen.

”Marknaden är i flera avseenden lokal eller regional. Den är inte globaliserad på samma sätt som många andra industrier. Ska det byggas en skola i Eslöv eller i Borlänge, så är det inte global konkurrens där. Även om företagen jobbar på många marknader så tenderar de att anpassa sig till den lokala situationen.”

Ledare saknar tillräcklig erfarenhet av produktivitet

Vad är det mer som bromsar byggbranschens utveckling i produktiv riktning? Ovana och okunskap att jobba koncentrerat med produktivitet bland ledarna i byggbolagen, menar Fredrik.

”Min bild är att många av företagsledarna som sitter och nu funderar på de här frågorna (om förbättrad produktivitet) har gjort en framgångsrik karriär i företag som inte har jobbat med produktivitet. Så nu är det utmanande för dem att ta krafttag i de frågorna för de har inte erfarenhet och kunskap om att jobba med det.”

Man har inte behövt jobba med produktivitetsfrågor menar du?

”Man har upplevt det så. Men vad man ser är att flera företag nu försöker stärka sig genom att ta in kompetens från Scania, Electrolux, och andra. Tillverkningsindustrin har jobbat med dessa frågor sedan andra världskriget. Utmaningen för de kompetenserna är att komma in i de här byggkulturen och göra det framgångsrikt.”

Den som jobbar Lean-inspirerat vet hur viktigt det är att rensa bort aktiviteter och uppgifter som man betecknar som slöseri, det vill säga sådana som inte tillför något värde. Planering med lean-metoder, menar Fredrik, är ett område med stor utvecklingspotential.

”I byggandet finns det fysiska exempel – som många duktiga byggare är väldigt medvetna om – som t.ex. att gå och hämta saker, leta efter saker och stå och vänta på dem. Det upptar en ganska stor del av arbetsdagen.”

Är detta en lägesbeskrivning man som läsare känner till är risken stor att man inte ser det som ett stort problem. Man har troligtvis accepterat slöseriet som en del av normalt byggande, resonerar Fredrik. Men han är likväl hoppfull.

”Jag tror att många vill göra något åt det nu. Men jag tror som sagt också att många företagsledare har gjort en karriär – och gjort det bra och tjänat mycket pengar och byggt fantastiska samhällsbyggnadsverk – utan att ha jobbat med produktivitet.”

Kortsiktiga projektorganisationer gör förbättringar svåra

När Lean diskuteras i relation till byggbranschen kan det vara lägligt att påminna sig om vissa bitar. Arbetet i ett genomsnittligt svenskt byggbolag är väldigt decentraliserat. I en industriell byggprocess är företaget istället i centrum. I ett traditionellt svenskt byggprojekt skapar man nya team inför varje projekt och kompetens och kunskap byggs upp för att klara det aktuella projektet. I ett Lean-inspirerat och mer industrialiserat byggande står produkten och konceptet i fokus och man eftersträvar ständiga repetitioner.

Många byggföretag har också ändrat sina affärsmodeller en del, utan att det egentligen är en uttalad strategi. Nu köper man in betydligt fler varor och tjänster än förr.

”Istället för att ha egna medarbetare som är med och bygger så köper man in underentreprenörer eller andra entreprenörer och det innebär ju att man delvis avsäger sig förmågan att genomföra och driva förändringsprojekt. Man jobbar inte länge med samma organisationer.”

Som Leanförespråkare ser Fredrik en risk att som byggföretag handla upp nya aktörer från projekt till projekt. Just nu, menar han, att många företag ser projektets ekonomiska resultat som dess främsta framgångsindikator.

”Om man köper in samma material som andra företag, man jobbar på samma marknad som andra företag, man har samma kunder som de andra företagen och man jobbar på samma sätt som de andra företagen; vad är det då man konkurrerar med? Min bild är att det som återstår är priset.”

Istället förespråkar Fredrik att byggföretagare betraktar medarbetare inom alla led; från design till projektering och produktion – både tjänstemän och hantverkare – som experter och bjuder in dem till förändringsarbete. Gör man det, och har uthållighet, kommer resultaten.

Manlig kultur kamouflerar hellre misstag än lär av dem

Som samhällsbyggnadskonsulter jobbar Fredrik och hans medarbetare på Prolog mycket med just förändringsarbete. Målet är oftast att företaget de hjälper ska få mer effektiva processer och jobba mer systematiskt med kunskapsöverföring och ständiga förbättringar. Fredrik menar att sammansättningen av medarbetare skapar en kultur som gör ständiga förbättringar utmanande att åstadkomma.

”Det finns en kultur som jag tror beror på väldigt mycket män och väldigt många som tänker lika. Man kamouflerar hellre sina misstag än lyfter fram dem och analyserar dem och tar det med sig till nästa projekt.”

När mångfalden bland anställda i byggföretag ökar tror Fredrik vi kommer se en förändrad inställning till att lära av misstag. Han menar att ett projekts ekonomiska resultat är dess främsta kvalitetsindikator.

”Gör man till exempel ett dåligt ekonomiskt resultat så vill man hellre starta upp ett nytt projekt än att verkligen stanna upp och reflektera: varför gick det som det gick? Vad kan vi lära av det?”

Blir det ekonomiska utfallet däremot gott så säger man gärna att projektet var bra.

”Ett projekt där man kan ha jobbat fantastiskt bra kan ändå få ett svagt ekonomiskt utfall beroende på att man kanske kom in i en hård konkurrenssituation eller att förutsättningarna inte var så enkla. I andra projekt kan man ha goda förutsättningar med låg konkurrens och fördelaktigt pris men ändå ha jobbat på ett sätt som har stor förbättringspotential.”

Ad hoc kultur med många actionmänniskor

Kulturen där analys och reflektion är bristvaror kallar Fredrik för ”ad hoc kultur.”

”Det gäller från de stora projekten som det skrivs om i tidningarna, där det förloras miljarder eller många hundratals miljoner, till små projekt där man bara kanske har planerat för 6 procent lönsamhet och så blir det 2. Och istället för att göra en gedigen analys – och det man kallar efterkalkyler – så startar man upp ett nytt projekt och sopar det under mattan. Och det vill många bli bättre på, men där är vi fortfarande inte.

Det beteendet, vad beror det på?

” Om man raljerar så kan säga att det är lite manligt; full fart framåt även om det är klart att många kvinnor har de egenskaperna också. Om vi tittar på personlighetsprofiler i samhällsbyggandet så är det många som blir framgångsrika för att de är handlingsorienterade.”

Fredrik är tydlig med att han inte är ute efter att kritisera, utan bara konstaterar att byggbranschen har många medarbetare som föredrar handling framför analys. Han förklarar:

”Det behövs ju actionmänniskor som får saker gjort. Men det behövs också folk som är bra på att stanna upp och reflektera. Om vi t.ex. tittar på en revisionsfirma, så är det väldigt många som är duktiga på att analysera och reflektera. Men de är inte så bra på att starta saker. I ett normalt byggföretag så är det tvärtom. Där är nästan bara folk som vill starta saker. Men man behöver nu utveckla teamen till att man både driver men också kan stanna upp.”

Känner du igen dig och ditt företag i Fredriks bild så har han en del konkreta tips på hur man får igång en förändring. Han ger ett exempel.

”Om vi bygger ett flerbostadshus, och du efter varje våningsplan stannar upp, samlar alla som arbetar i projektet, tittar på ”vad gjorde vi bra?”, ”vad kunde vi gjort bättre?”. På ett sånt möte – ett fysiskt möte – det behöver inte ta längre än 15-30 minuter, så kan jag lova att du kommer hitta minst tre saker som gör att redan på nästa våningsplan så har du sparat in tiden det tog för att stanna produktionen vid det mötet.”

Digitalisering stor möjlighet för bolag som vill förändra

Digitalisering inom byggsektorn erbjuder, enligt Fredrik, många möjligheter. Möjligheter byggföretagare som inte jobbar med effektivisering och förbättringar ofta har svårt att ta till sig och förstå.

”Här kommer vi in i en spännande period nu. Jag hoppas och tror att vi kommer att få lite genombrott. Nu när jag beskriver läget låter det som att duktiga företag och företagsledare inte vill ut ur nuvarande situation – det tror jag att man vill – men man måste också våga sätta upp mål och jobba med. Man kan inte bara sitta och hoppas att någonting händer.”

Vad beror detta på? Är man inte modig nog? Har byggföretagen inte kunskapen?

”Min bild är att det krävs modiga ledare som vågar driva frågorna. Att exempelvis sätta upp mål och bestämma att ”nu ska vi jobba med detta”. Om vi tar produktiviteten som ett exempel: du vill höja produktiviteten en procent. Det är inget företag som har satt såna mål än. Och det är ju därför man heller inte lyckas.”

Hur kan en medelstor byggföretagare som vill börja jobba mer effektivt bära sig åt? Vi ber Fredrik om ett avslutande, konkret exempel.

  1. Börja med att ta fram lite beslutsunderlag: hur ser nuläget egentligen ut? Går olika känslor eller uppskattningar att belägga med lite fakta?
  2. Skissera, vad är egentligen problemet?
  3. Vilka alternativ ligger till hands? Vad händer om man inte gör någonting?
  4. Vad är en rimlig målbild?
  5. Enas gemensamt hela företaget kring målbilden: är vi beredda att jobba för detta?

Vågar man kan man också fråga sina underentreprenörer och leverantörer av tjänster hur de upplever samarbetet, menar Fredrik. Men för att göra en sådan så krävs det lite mod, men det kommer säkert också upp saker som är jobbiga.

”Allting har redan lösts i den fasta industrin. Nu behövs det anpassningar till den projektorienterade miljön. Målmedveten anpassning. Men man måste veta vart man ska och varför.”

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Svensk byggbransch

Modigt ledarskap i bygg- och fastighetsbranschen

Vem har yttersta ansvaret för att samhällsbyggnaden lever upp till både ekologisk och social hållbarhet? Detta diskuterades av branschfolk och kommunala tjänstemän på konferensen ”Modigt ledarskap i bygg- och fastighetsbranschen 2.0”.

Published

on

Våga tänka innovativt, bli mer nyfikna och intresserade, sätt människan i centrum! Uppmaningarna från talarna på konferensen var många och av det peppande slaget. Trots att tunga ämnen som klimatkris och bostadsbrist avhandlades var andan bland deltagarna positiv och stämningen full av tillförsikt och hopp om framtiden.

Konferensen arrangerades av Prolog och Altitude Meetings tillsammans med Hyresgästföreningen, Skanska, Croma Arkitekter, BIMobject, Atrium Ljungberg, Fieldly och Mötesplats Social Innovation. Syftet, att lyfta frågan om hur olika aktörer i bygg- och fastighetsbranschen arbetar med ekologisk och social hållbarhet och vems det yttersta ansvaret är att man tar ansvar för dessa frågor, angreps från olika håll av de olika talarna.

Amela Hodzic från Prolog som är initiativtagare till konferensen poängterade att byggarsektorn har ett stort ansvar för en utveckling mot social hållbarhet.

– Ett modigt ledarskap handlar om att våga tänka innovativt!

 Och för att uppmuntra till detta och uppmärksamma gott ledarskap har Prolog och Altitude instiftat en utmärkelse som heter ”Årets Modigaste Ledare”. De nominerade som presenterades på storbildskärmen var inför denna första utdelning Pether Fredholm, Katarina Pelin, Viktoria Buskqvist, Marléne Engström och Petra Sörling, och av dessa blev det Katarina Pelin, förbundsdirektör på VA Syd, som kammade hem priset.

– Jag är så stolt och glad över det här priset. I mitt ledarskap ställer jag mig alltid samma frågor: “var är vi, vart ska vi och varför?” och utifrån det sätter jag alltid en riktning tillsammans med medarbetarna, sa Katarina Pelin.

Malmös tillträdande stadsbyggnadsdirektör Marcus Horning, som ännu innehar samma titel i Lund, talade om staden som fenomen ur ett historiskt perspektiv. Genom att lyfta fram att strukturen i en stad som Damaskus som anlades 5000 år före vår tideräkning präglar staden än idag argumenterade han övertygande att vi måste tänka på att det vi gör i staden idag kommer ha stor impact långt in i framtiden. Detta historiska perspektiv menar Marcus Horning visar också att staden som fenomen är robust.

– Därför är det där vi ska göra de stora hållbarhetsförändringarna vi måste göra, sa han.

Paneldiskussionen med Kenneth Gustavsson från Hyresgästföreningen och Fredrik Friblick från Prolog rörde sig kring initiativet att få fram 1000 nya bostäder till stadens unga. Kenneth förde fram vikten av att få bostäder som unga har råd att bo i och vikten av att lyssna på medlemmarna vad det är de vill ha i sina hem, exempelvis genom en större enkät bland Hyresgästföreningens medlemmar. Fredrik berättade hur de tidigt samlat aktörer till projektet och gjort en gemensam avsiktsförklaring. Nyckeln till att klara av att bygga hållbara och prisvärda bostäder är att samverka bättre.

– Undviker man dubbelarbete och rent slöseri och om alla kommunicerar tydligt kring vad just de kan bidra med blir resultatet så mycket bättre, menade Fredrik.

Ett par inbjudna ungdomar i publiken fick mikrofonen och chans att uttala sig, och sa bland annat att de var positiva till initiativet och att dagens unga är en rörlig och aktiv grupp som sällan har tid eller möjlighet att stå många år i bostadskö, därför är sådana här initiativ välkomna.

Continue Reading

Digitalisering

Så gjorde vi: digitalisering i byggbranschen i praktiken

Emile Hamon: ”Digitaliseringen kan ge stora ekonomiska besparingar”

Published

on

Den 16 maj arrangerade Fieldly, BIMobject och Unicorn Titans träffen Connecting the Dots, ett event med syfte att ge aktörer i byggbranschen chans att utbyta erfarenheter kring digitalisering och att nätverka med varandra. Att temat för dagen väcker intresse var inte att ta miste på, eventet blev snabbt fullbokat.

En av dagens talare var Emile Hamon, verksamhetsutvecklingschef på Veidekke. Han berättade om företagets digitala resa, och delade bland annat en av orsakerna till varför digitalisering varit så viktigt för dem, och varför det är viktigt för hela byggbranschen; med digitaliseringens hjälp kan man åstadkomma stora, ekonomiska besparingar. Ett exempel på det som Emile Hamon tog upp var projektering.

– Har vi inte rätt underlag kostar det oss enorma summor.

Han beskrev också vikten av att utnyttja den information som finns i BIM-modellen för att vara effektiva, och poängterade även att i det allmänna planeringsarbetet och logistiken är digitaliseringen till stor hjälp.

­– Det gäller att få ett bra flyt ute på varje byggarbetsplats.

Även Björn Lahti, digitaliseringschef på LKF Fastigheter, delade företagets digitala resa, och vände fokus mot kunden.

– Vi måste jobba mer mot våra kunder och skapa en bättre digital kundupplevelse. Kunden förväntar sig mer, snabbare.

Oskar Berg, digitalstrateg och verksamhetscoach på Unicorn Titans, hade mycket att säga om hur företag tacklar digitaliseringen.

– Det handlar inte om vad utan hur man angriper digitalisering, sa han bland annat, ett påstående som väl speglar syftet med Connecting the Dots: mindre prat om allt man kan göra, mer prat om ”hur gjorde vi”.

Oskar poängterade också vikten av en gemensam målbild för digitaliseringen, annars blir det ingen samordning, vilket han tydligt illustrerade med en bild på yra höns.

Allt som allt var Connecting the Dots en värdefull chans för branschfolk att dela erfarenheter kring digitalisering, lära av varandras misstag och framsteg, och nätverka.

Continue Reading

Digitalisering

Digitalisering gör klimatdeklaration för byggprojekt lättare

Published

on

Det branschgemensamma verktyget för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram förra året ska nu digitaliseras. Detta kommer göra verktyget enklare att använda och mer kvalitetssäkert.

Hittills har klimatberäkningar gjorts manuellt, vilket är tidskrävande och därmed kostsamt. Nu förenklas denna process genom att de kostnadskalkyler som redan görs i byggprocesser kan överföras digitalt till miljöberäkningsverktyget.

– Det här är ett viktigt steg. En manuell beräkning är inget realistiskt alternativ om Boverkets förslag om obligatorisk klimatdeklaration för byggnader ska kunna realiseras. Vi är stolta över att kunna gå före i denna utveckling och att de kommuner som är med i projektet redan har börjat, eller nu kommer att börja, ställa krav på klimatdeklarationer i byggprojekt, säger Martin Erlandsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Martin Erlandsson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt.

– Den nya exportfunktionen i verktyget gör det möjligt för alla våra användare att göra en klimatkalkyl på ett betydligt effektivare sätt än den manuella hantering som varit praxis hittills. Det innebär att de i framtiden, utöver själva byggkostnadskalkylen, även får en klimatdeklaration på köpet, då den baseras på samma resurssammanställning, säger Daniel Manoraj på NVBS Business IT som levererar och säljer UNIT4 MAP.

IVL är redan igång med nästa digitaliseringssteg för att underlätta beräkningen av en byggnads klimatdeklaration. Detta utvecklingssteg kommer göra det möjligt att byta ut generella miljödata för olika byggprodukter mot företagsspecifika kvalitetssäkrade uppgifter, så kallade miljövarudeklarationer eller EPD-data från olika leverantörer.

– Tanken är att det ska stimulera till förbättringar, genom att man kan se hur klimatpåverkan för den specifika byggnaden kan minska genom ändrade materialval och produktionssätt, säger Martin Erlandsson.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg har finansierats av Energimyndigheten och deras program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende och Smart Built Environment Livscykelperspektiv som finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Läs mer om projektet här

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.