Connect with us

Svensk byggbransch

Fredrik Friblick: ”Många chefer inom bygg har gjort karriär utan att jobba med produktivitet”

För att öka produktiviteten i byggsektorn krävs ett modigt ledarskap. Mod och förmåga att stanna upp, utvärdera och förbättra. Det är en utmaning i en bransch präglad av action och handlingskraft. Men Fredrik Friblick saknar inte råd till byggföretagare som vill jobba mer effektivt.

Published

on

Fredrik Friblick_Prolog

I centrala Malmö, i en fastighet med rötterna i förra sekelskiftet, huserar Prologs Malmökontor. Här arbetar bland andra vd och grundare Fredrik Friblick, en man som ofta och gärna talar om effektivitet och produktivitet i byggsektorn. Modigt ledarskap är ett begrepp han ofta återkommer till. För att göra verklighet av snack om ökad produktivitet, effektivare arbetssätt och digitalisering, är det nämligen precis vad som behövs. Mod och förmåga att stanna upp, utvärdera och förbättra. En utmaning i en bransch dominerad av män som hellre startar ett nytt projekt än analyserar vad som gick dåligt i det förra. Digitala Byggindustrin tar ett samtal med Fredrik om effektivitet, Lean och konkreta tips på hur byggföretag kan komma igång med effektiviseringsarbetet.

En bransch av ”doers” – med låg produktivitet

För sjutton år sedan, 2001, startade Fredrik Prolog, bygglogistikföretaget vars medarbetare är experter på att effektivisera samhällsbyggandet. Fredrik undervisar också studenter och forskar i bygglogistik vid Lunds tekniska högskola. För att förstå den låga produktivitetsutvecklingen i bygg menar han att vi bör titta på några fenomen som utmärker branschen.

Byggbranschen, menar Fredrik, består av många ”doers”, människor som tycker om att starta igång och göra saker. Men trots det präglas branschen av låg produktivitetsutveckling. Insatser för att öka effektiviteten leder generellt sett inte till att kunderna får mer för pengarna.

”Det finns ingen entydig och klar produktivitetsutveckling. Effektivitetsarbetet tar sig inte uttryck i att kunderna får mer för pengarna. Det är ett faktum. Om vi tittar på anläggningsjobb, installationsjobb, nyproduktion och renovering så är där är ingen produktivitetsutveckling. Det är nästintill unikt för näringslivet och det är väldigt oroande.”

En lokal marknad med brist på global konkurrens är ett annat fenomen.

”Marknaden är i flera avseenden lokal eller regional. Den är inte globaliserad på samma sätt som många andra industrier. Ska det byggas en skola i Eslöv eller i Borlänge, så är det inte global konkurrens där. Även om företagen jobbar på många marknader så tenderar de att anpassa sig till den lokala situationen.”

Ledare saknar tillräcklig erfarenhet av produktivitet

Vad är det mer som bromsar byggbranschens utveckling i produktiv riktning? Ovana och okunskap att jobba koncentrerat med produktivitet bland ledarna i byggbolagen, menar Fredrik.

”Min bild är att många av företagsledarna som sitter och nu funderar på de här frågorna (om förbättrad produktivitet) har gjort en framgångsrik karriär i företag som inte har jobbat med produktivitet. Så nu är det utmanande för dem att ta krafttag i de frågorna för de har inte erfarenhet och kunskap om att jobba med det.”

Man har inte behövt jobba med produktivitetsfrågor menar du?

”Man har upplevt det så. Men vad man ser är att flera företag nu försöker stärka sig genom att ta in kompetens från Scania, Electrolux, och andra. Tillverkningsindustrin har jobbat med dessa frågor sedan andra världskriget. Utmaningen för de kompetenserna är att komma in i de här byggkulturen och göra det framgångsrikt.”

Den som jobbar Lean-inspirerat vet hur viktigt det är att rensa bort aktiviteter och uppgifter som man betecknar som slöseri, det vill säga sådana som inte tillför något värde. Planering med lean-metoder, menar Fredrik, är ett område med stor utvecklingspotential.

”I byggandet finns det fysiska exempel – som många duktiga byggare är väldigt medvetna om – som t.ex. att gå och hämta saker, leta efter saker och stå och vänta på dem. Det upptar en ganska stor del av arbetsdagen.”

Är detta en lägesbeskrivning man som läsare känner till är risken stor att man inte ser det som ett stort problem. Man har troligtvis accepterat slöseriet som en del av normalt byggande, resonerar Fredrik. Men han är likväl hoppfull.

”Jag tror att många vill göra något åt det nu. Men jag tror som sagt också att många företagsledare har gjort en karriär – och gjort det bra och tjänat mycket pengar och byggt fantastiska samhällsbyggnadsverk – utan att ha jobbat med produktivitet.”

Kortsiktiga projektorganisationer gör förbättringar svåra

När Lean diskuteras i relation till byggbranschen kan det vara lägligt att påminna sig om vissa bitar. Arbetet i ett genomsnittligt svenskt byggbolag är väldigt decentraliserat. I en industriell byggprocess är företaget istället i centrum. I ett traditionellt svenskt byggprojekt skapar man nya team inför varje projekt och kompetens och kunskap byggs upp för att klara det aktuella projektet. I ett Lean-inspirerat och mer industrialiserat byggande står produkten och konceptet i fokus och man eftersträvar ständiga repetitioner.

Många byggföretag har också ändrat sina affärsmodeller en del, utan att det egentligen är en uttalad strategi. Nu köper man in betydligt fler varor och tjänster än förr.

”Istället för att ha egna medarbetare som är med och bygger så köper man in underentreprenörer eller andra entreprenörer och det innebär ju att man delvis avsäger sig förmågan att genomföra och driva förändringsprojekt. Man jobbar inte länge med samma organisationer.”

Som Leanförespråkare ser Fredrik en risk att som byggföretag handla upp nya aktörer från projekt till projekt. Just nu, menar han, att många företag ser projektets ekonomiska resultat som dess främsta framgångsindikator.

”Om man köper in samma material som andra företag, man jobbar på samma marknad som andra företag, man har samma kunder som de andra företagen och man jobbar på samma sätt som de andra företagen; vad är det då man konkurrerar med? Min bild är att det som återstår är priset.”

Istället förespråkar Fredrik att byggföretagare betraktar medarbetare inom alla led; från design till projektering och produktion – både tjänstemän och hantverkare – som experter och bjuder in dem till förändringsarbete. Gör man det, och har uthållighet, kommer resultaten.

Manlig kultur kamouflerar hellre misstag än lär av dem

Som samhällsbyggnadskonsulter jobbar Fredrik och hans medarbetare på Prolog mycket med just förändringsarbete. Målet är oftast att företaget de hjälper ska få mer effektiva processer och jobba mer systematiskt med kunskapsöverföring och ständiga förbättringar. Fredrik menar att sammansättningen av medarbetare skapar en kultur som gör ständiga förbättringar utmanande att åstadkomma.

”Det finns en kultur som jag tror beror på väldigt mycket män och väldigt många som tänker lika. Man kamouflerar hellre sina misstag än lyfter fram dem och analyserar dem och tar det med sig till nästa projekt.”

När mångfalden bland anställda i byggföretag ökar tror Fredrik vi kommer se en förändrad inställning till att lära av misstag. Han menar att ett projekts ekonomiska resultat är dess främsta kvalitetsindikator.

”Gör man till exempel ett dåligt ekonomiskt resultat så vill man hellre starta upp ett nytt projekt än att verkligen stanna upp och reflektera: varför gick det som det gick? Vad kan vi lära av det?”

Blir det ekonomiska utfallet däremot gott så säger man gärna att projektet var bra.

”Ett projekt där man kan ha jobbat fantastiskt bra kan ändå få ett svagt ekonomiskt utfall beroende på att man kanske kom in i en hård konkurrenssituation eller att förutsättningarna inte var så enkla. I andra projekt kan man ha goda förutsättningar med låg konkurrens och fördelaktigt pris men ändå ha jobbat på ett sätt som har stor förbättringspotential.”

Ad hoc kultur med många actionmänniskor

Kulturen där analys och reflektion är bristvaror kallar Fredrik för ”ad hoc kultur.”

”Det gäller från de stora projekten som det skrivs om i tidningarna, där det förloras miljarder eller många hundratals miljoner, till små projekt där man bara kanske har planerat för 6 procent lönsamhet och så blir det 2. Och istället för att göra en gedigen analys – och det man kallar efterkalkyler – så startar man upp ett nytt projekt och sopar det under mattan. Och det vill många bli bättre på, men där är vi fortfarande inte.

Det beteendet, vad beror det på?

” Om man raljerar så kan säga att det är lite manligt; full fart framåt även om det är klart att många kvinnor har de egenskaperna också. Om vi tittar på personlighetsprofiler i samhällsbyggandet så är det många som blir framgångsrika för att de är handlingsorienterade.”

Fredrik är tydlig med att han inte är ute efter att kritisera, utan bara konstaterar att byggbranschen har många medarbetare som föredrar handling framför analys. Han förklarar:

”Det behövs ju actionmänniskor som får saker gjort. Men det behövs också folk som är bra på att stanna upp och reflektera. Om vi t.ex. tittar på en revisionsfirma, så är det väldigt många som är duktiga på att analysera och reflektera. Men de är inte så bra på att starta saker. I ett normalt byggföretag så är det tvärtom. Där är nästan bara folk som vill starta saker. Men man behöver nu utveckla teamen till att man både driver men också kan stanna upp.”

Känner du igen dig och ditt företag i Fredriks bild så har han en del konkreta tips på hur man får igång en förändring. Han ger ett exempel.

”Om vi bygger ett flerbostadshus, och du efter varje våningsplan stannar upp, samlar alla som arbetar i projektet, tittar på ”vad gjorde vi bra?”, ”vad kunde vi gjort bättre?”. På ett sånt möte – ett fysiskt möte – det behöver inte ta längre än 15-30 minuter, så kan jag lova att du kommer hitta minst tre saker som gör att redan på nästa våningsplan så har du sparat in tiden det tog för att stanna produktionen vid det mötet.”

Digitalisering stor möjlighet för bolag som vill förändra

Digitalisering inom byggsektorn erbjuder, enligt Fredrik, många möjligheter. Möjligheter byggföretagare som inte jobbar med effektivisering och förbättringar ofta har svårt att ta till sig och förstå.

”Här kommer vi in i en spännande period nu. Jag hoppas och tror att vi kommer att få lite genombrott. Nu när jag beskriver läget låter det som att duktiga företag och företagsledare inte vill ut ur nuvarande situation – det tror jag att man vill – men man måste också våga sätta upp mål och jobba med. Man kan inte bara sitta och hoppas att någonting händer.”

Vad beror detta på? Är man inte modig nog? Har byggföretagen inte kunskapen?

”Min bild är att det krävs modiga ledare som vågar driva frågorna. Att exempelvis sätta upp mål och bestämma att ”nu ska vi jobba med detta”. Om vi tar produktiviteten som ett exempel: du vill höja produktiviteten en procent. Det är inget företag som har satt såna mål än. Och det är ju därför man heller inte lyckas.”

Hur kan en medelstor byggföretagare som vill börja jobba mer effektivt bära sig åt? Vi ber Fredrik om ett avslutande, konkret exempel.

  1. Börja med att ta fram lite beslutsunderlag: hur ser nuläget egentligen ut? Går olika känslor eller uppskattningar att belägga med lite fakta?
  2. Skissera, vad är egentligen problemet?
  3. Vilka alternativ ligger till hands? Vad händer om man inte gör någonting?
  4. Vad är en rimlig målbild?
  5. Enas gemensamt hela företaget kring målbilden: är vi beredda att jobba för detta?

Vågar man kan man också fråga sina underentreprenörer och leverantörer av tjänster hur de upplever samarbetet, menar Fredrik. Men för att göra en sådan så krävs det lite mod, men det kommer säkert också upp saker som är jobbiga.

”Allting har redan lösts i den fasta industrin. Nu behövs det anpassningar till den projektorienterade miljön. Målmedveten anpassning. Men man måste veta vart man ska och varför.”

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Mer arbetskraft till byggbranschen med ny överenskommelse

Med en ny överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter får Galaxen Bygg utökat mandat att arbeta med alla målgrupper som står utanför arbetsmarknaden och bidra till att fler personer får arbete i byggsektorn.

Published

on

Byggsektorn överenskommelse Galaxen Bygg Digitala Byggindustrin

– Överenskommelsen ger oss en större möjlighet att utveckla arbetet som vi har påbörjat med nyanlända och långtidsarbetslösa och att göra det i hela landet, säger Per Kågström, VD på Galaxen Bygg, byggsektorns eget företag för arbetsplatsförlagd rehabilitering, arbetsmiljö och hälsa och rekrytering.

Den nya nationella överenskommelsen innebär att samverkan i byggsektorn utökas till att även omfatta nyanlända och långtidsarbetslösa.

Om fem år väntas underskottet på utbildad arbetskraft vara 100 000 personer, enligt Arbetsförmedlingens rapport “Var finns jobben”. Rapporten bygger på intervjuer med över 14 000 arbetsgivare. På topplistan över yrkena med minst konkurrens om jobben 2024 finns såväl civilingenjörer och tekniker som yrkesarbetare inom bygg och anläggning. Det ser ljust ut för till exempel murare, betongarbetare, elektriker och snickare.

I över 30 år har Galaxen Bygg arbetat med arbetsplatsförlagd rehabilitering för personer som har en bakgrund i byggbranschen och någon form av funktionsnedsättning. Galaxen Bygg och Samverkansgruppen, där branschens parter samverkar, har ett etablerat arbetssätt för att bevara kompetensen i byggbranschen genom att hitta anpassat arbete för denna målgrupp.

– Det är en väldig styrka att parterna i byggsektorn tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gör en kraftsamling och tecknar den här överenskommelsen. På Galaxen Bygg är vi stolta över att få förtroendet att arbeta med alla målgrupper som står utanför arbetsmarknaden och att bidra till att fler personer får arbete i byggsektorn, säger Per Kågström, VD på Galaxen Bygg.

De organisationer som undertecknat överenskommelsen är på arbetsgivarsidan Sveriges Byggindustrier, Måleriföretagen, Plåt och Ventföretagen, Glasbranschföreningen, Installatörsföretagen och Maskinentreprenörerna, samt på arbetstagarsidan Byggnads, Seko, Målareförbundet och Elektrikerförbundet. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är de myndigheter som är med och undertecknar överenskommelsen.

Läs mer: Nationell överenskommelse inom byggsektorn

Continue Reading

Svensk byggbransch

Håll koll på dina underentreprenörer – Sveriges Byggindustrier släpper ny guide

Huvudentreprenörsansvaret kan innebära mycket pengar för löner som inte betalas och man kan även åka på att betala skatter och avgifter. Man kan även få skadeståndsanspråk från beställare om produkten inte håller måttet, säger Sofie Wilhelmsson, skatteexpert på Sveriges Byggindustrier.

Published

on

Smarta byggbolag Fieldly

Byggföretag som anlitar underentreprenörer vet hur viktigt det är att hålla koll på att man anlitar företag som gör rätt för sig. Det är däremot inte alltid helt enkelt. Sveriges Byggindustrier arbetar aktivt för en sund bransch utan svartarbete och oseriösa aktörer.

Nu släpper arbetsgivarorganisationen en broschyr med konkreta och tydliga tips för hur man kontrollerar företag på en rad punkter såsom huruvida man är godkänd för F-skatt, registrerad för moms, har om det finns kollektivavtal för aktuellt arbete, att företaget inte har några förfallna fordringar från arbetstagare för lön eller andra ersättningar och om företaget är anslutet till ID06-systemet.

Andra saker som kan vara viktigt att kontrollera är att företaget ”finns på riktigt” och har en “verklig huvudman” och att bolaget har lämnat in årsredovisning. Att se vilka som sitter i bolagets styrelse och om den nyligen har bytts ut samt om företaget har verksamhet inom en rad olika verksamheter. Detta kan vilket kan vara indikationer på att allt inte går rätt till.

Den nya lagen om entreprenörsansvar som trädde i kraft vid årsskiftet gör det särskilt viktigt att hålla koll på vilka underentreprenörer man anlitar. En entreprenör kan bli ansvarig för att betala lön till en arbetstagare i ett annat företag om denne inte får betalt av sin egen arbetsgivare.

– Huvudentreprenörsansvaret kan kan innebära mycket pengar för löner som inte betalas och man kan även åka på att betala skatter och avgifter. Man kan även få skadeståndsanspråk från beställare om produkten inte håller måttet, säger Sofie Wilhelmsson, skatteexpert på Sveriges Byggindustrier.

Oseriösa företag är beroende av de seriösa bolagen. Den svarta ekonomin kan inte existera utan den vita.

Företag som blir medlemmar i Sveriges Byggindustrier har till exempel sex månader på sig att låta ledningen genomgå en utbildning om sund konkurrens, kollektivavtal och en säker arbetsplats. Sveriges Byggindustrier vill att ett medlemskap i organisationen ska betraktas som en kvalitetsstämpel. Som medlemsföretag  har man också en uppförandekod att förhålla sig genom vilken man bland annat förbinder sig att arbeta mot mutor, karteller och annan otillåten påverkan på marknaden.

– Sund konkurrens är komplext. Det är kopplat till affärsjuridik, det är kopplat till skatt, det är kopplat till arbetsrätt. Det finns ganska många frågor som går in i varandra, säger Carin Stoeckmann, vice ordförande i Sveriges Byggindustrier.

Andra aktörer som jobbar mot osund konkurrens och oseriösa aktörer i byggbranschen är bland annat Skatteverket och FairPlay Bygg.

– Alla har ett ansvar. Det är inte bara de stora bolaget, inte bara de små. Alla måste hjälpas åt. Om vi inte beblandar oss med den svarta ekonomin så kommer den krympa, säger Sofie Wilhelmsson.

Läs mer: Så kan du kontrollera dina underentreprenörer, Sveriges Byggindustrier

Continue Reading

Svensk byggbransch

”Oerhört glädjande att fler kvinnor söker till byggprogrammen” – förändring på gång

Kvinnor är underrepresenterade i bygg- och anläggningsbranschen, färre än en av tio anställda är kvinna. Nu kommer initiativ från många håll för att förändra siffrorna.

Published

on

Fler kvinnor i bygg-Byggnads-Digitala Byggindustrin

Byggbranschen är ständigt växande och i behov av fler utbildade medarbetare. Regeringen satsar på att få in fler kvinnor i branschen och deras mål är att minst 25 % av de som nyanställs år 2030 är just kvinnor.

– Situationen i bygg- och anläggningsbranschen är problematisk. Vittnesmål visar att kvinnor i branschen fortfarande möter trakasserier, övergrepp, machokultur och destruktiva maktstrukturer. Att komma till rätta med den osunda arbetsplatskulturen är dessutom en nyckelfråga för branschen, som har stora problem med att attrahera tillräckligt mycket arbetskraft, sa Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister, i ett pressmeddelande förra året.

Att det satsas på att utbilda fler inom bygg- och anläggning märks också av i antalet beviljade yrkeshögskoleutbildningar.

– Vi på Per Jacobsson tycker att branschen behöver fler kvinnor. I alla branscher behöver man en mix av olika individer och byggbranschen är inget undantag, säger representanter från Per Jacobsson Byggnads AB, som även sitter med i ledningsgruppen för Teknikhögskolans yrkeshögskoleutbildning Bygg- och anläggningsledare i Uddevalla, i ett pressmeddelande.

Och en förändring verkar så sakteliga vara på gång. Antalet kvinnliga sökanden till Bygg- och Anläggningsprogrammet steg 2018 för tredje året i rad. 600 kvinnor sökte BA-programmet vilket är en märkbar uppgång från 2017 då 533 valde bygg. Det innebär en uppgång på 12,7 procent, enligt siffror från Byggnads.

– Det är oerhört glädjande att fler tjejer nu söker till byggprogrammen, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm till sajten Branschaktuellt.se

Bild: Byggnads

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.