Connect with us

Svensk byggbransch

Fredrik Friblick: ”Många chefer inom bygg har gjort karriär utan att jobba med produktivitet”

För att öka produktiviteten i byggsektorn krävs ett modigt ledarskap. Mod och förmåga att stanna upp, utvärdera och förbättra. Det är en utmaning i en bransch präglad av action och handlingskraft. Men Fredrik Friblick saknar inte råd till byggföretagare som vill jobba mer effektivt.

Published

on

Fredrik Friblick_Prolog

I centrala Malmö, i en fastighet med rötterna i förra sekelskiftet, huserar Prologs Malmökontor. Här arbetar bland andra vd och grundare Fredrik Friblick, en man som ofta och gärna talar om effektivitet och produktivitet i byggsektorn. Modigt ledarskap är ett begrepp han ofta återkommer till. För att göra verklighet av snack om ökad produktivitet, effektivare arbetssätt och digitalisering, är det nämligen precis vad som behövs. Mod och förmåga att stanna upp, utvärdera och förbättra. En utmaning i en bransch dominerad av män som hellre startar ett nytt projekt än analyserar vad som gick dåligt i det förra. Digitala Byggindustrin tar ett samtal med Fredrik om effektivitet, Lean och konkreta tips på hur byggföretag kan komma igång med effektiviseringsarbetet.

En bransch av ”doers” – med låg produktivitet

För sjutton år sedan, 2001, startade Fredrik Prolog, bygglogistikföretaget vars medarbetare är experter på att effektivisera samhällsbyggandet. Fredrik undervisar också studenter och forskar i bygglogistik vid Lunds tekniska högskola. För att förstå den låga produktivitetsutvecklingen i bygg menar han att vi bör titta på några fenomen som utmärker branschen.

Byggbranschen, menar Fredrik, består av många ”doers”, människor som tycker om att starta igång och göra saker. Men trots det präglas branschen av låg produktivitetsutveckling. Insatser för att öka effektiviteten leder generellt sett inte till att kunderna får mer för pengarna.

”Det finns ingen entydig och klar produktivitetsutveckling. Effektivitetsarbetet tar sig inte uttryck i att kunderna får mer för pengarna. Det är ett faktum. Om vi tittar på anläggningsjobb, installationsjobb, nyproduktion och renovering så är där är ingen produktivitetsutveckling. Det är nästintill unikt för näringslivet och det är väldigt oroande.”

En lokal marknad med brist på global konkurrens är ett annat fenomen.

”Marknaden är i flera avseenden lokal eller regional. Den är inte globaliserad på samma sätt som många andra industrier. Ska det byggas en skola i Eslöv eller i Borlänge, så är det inte global konkurrens där. Även om företagen jobbar på många marknader så tenderar de att anpassa sig till den lokala situationen.”

Ledare saknar tillräcklig erfarenhet av produktivitet

Vad är det mer som bromsar byggbranschens utveckling i produktiv riktning? Ovana och okunskap att jobba koncentrerat med produktivitet bland ledarna i byggbolagen, menar Fredrik.

”Min bild är att många av företagsledarna som sitter och nu funderar på de här frågorna (om förbättrad produktivitet) har gjort en framgångsrik karriär i företag som inte har jobbat med produktivitet. Så nu är det utmanande för dem att ta krafttag i de frågorna för de har inte erfarenhet och kunskap om att jobba med det.”

Man har inte behövt jobba med produktivitetsfrågor menar du?

”Man har upplevt det så. Men vad man ser är att flera företag nu försöker stärka sig genom att ta in kompetens från Scania, Electrolux, och andra. Tillverkningsindustrin har jobbat med dessa frågor sedan andra världskriget. Utmaningen för de kompetenserna är att komma in i de här byggkulturen och göra det framgångsrikt.”

Den som jobbar Lean-inspirerat vet hur viktigt det är att rensa bort aktiviteter och uppgifter som man betecknar som slöseri, det vill säga sådana som inte tillför något värde. Planering med lean-metoder, menar Fredrik, är ett område med stor utvecklingspotential.

”I byggandet finns det fysiska exempel – som många duktiga byggare är väldigt medvetna om – som t.ex. att gå och hämta saker, leta efter saker och stå och vänta på dem. Det upptar en ganska stor del av arbetsdagen.”

Är detta en lägesbeskrivning man som läsare känner till är risken stor att man inte ser det som ett stort problem. Man har troligtvis accepterat slöseriet som en del av normalt byggande, resonerar Fredrik. Men han är likväl hoppfull.

”Jag tror att många vill göra något åt det nu. Men jag tror som sagt också att många företagsledare har gjort en karriär – och gjort det bra och tjänat mycket pengar och byggt fantastiska samhällsbyggnadsverk – utan att ha jobbat med produktivitet.”

Kortsiktiga projektorganisationer gör förbättringar svåra

När Lean diskuteras i relation till byggbranschen kan det vara lägligt att påminna sig om vissa bitar. Arbetet i ett genomsnittligt svenskt byggbolag är väldigt decentraliserat. I en industriell byggprocess är företaget istället i centrum. I ett traditionellt svenskt byggprojekt skapar man nya team inför varje projekt och kompetens och kunskap byggs upp för att klara det aktuella projektet. I ett Lean-inspirerat och mer industrialiserat byggande står produkten och konceptet i fokus och man eftersträvar ständiga repetitioner.

Många byggföretag har också ändrat sina affärsmodeller en del, utan att det egentligen är en uttalad strategi. Nu köper man in betydligt fler varor och tjänster än förr.

”Istället för att ha egna medarbetare som är med och bygger så köper man in underentreprenörer eller andra entreprenörer och det innebär ju att man delvis avsäger sig förmågan att genomföra och driva förändringsprojekt. Man jobbar inte länge med samma organisationer.”

Som Leanförespråkare ser Fredrik en risk att som byggföretag handla upp nya aktörer från projekt till projekt. Just nu, menar han, att många företag ser projektets ekonomiska resultat som dess främsta framgångsindikator.

”Om man köper in samma material som andra företag, man jobbar på samma marknad som andra företag, man har samma kunder som de andra företagen och man jobbar på samma sätt som de andra företagen; vad är det då man konkurrerar med? Min bild är att det som återstår är priset.”

Istället förespråkar Fredrik att byggföretagare betraktar medarbetare inom alla led; från design till projektering och produktion – både tjänstemän och hantverkare – som experter och bjuder in dem till förändringsarbete. Gör man det, och har uthållighet, kommer resultaten.

Manlig kultur kamouflerar hellre misstag än lär av dem

Som samhällsbyggnadskonsulter jobbar Fredrik och hans medarbetare på Prolog mycket med just förändringsarbete. Målet är oftast att företaget de hjälper ska få mer effektiva processer och jobba mer systematiskt med kunskapsöverföring och ständiga förbättringar. Fredrik menar att sammansättningen av medarbetare skapar en kultur som gör ständiga förbättringar utmanande att åstadkomma.

”Det finns en kultur som jag tror beror på väldigt mycket män och väldigt många som tänker lika. Man kamouflerar hellre sina misstag än lyfter fram dem och analyserar dem och tar det med sig till nästa projekt.”

När mångfalden bland anställda i byggföretag ökar tror Fredrik vi kommer se en förändrad inställning till att lära av misstag. Han menar att ett projekts ekonomiska resultat är dess främsta kvalitetsindikator.

”Gör man till exempel ett dåligt ekonomiskt resultat så vill man hellre starta upp ett nytt projekt än att verkligen stanna upp och reflektera: varför gick det som det gick? Vad kan vi lära av det?”

Blir det ekonomiska utfallet däremot gott så säger man gärna att projektet var bra.

”Ett projekt där man kan ha jobbat fantastiskt bra kan ändå få ett svagt ekonomiskt utfall beroende på att man kanske kom in i en hård konkurrenssituation eller att förutsättningarna inte var så enkla. I andra projekt kan man ha goda förutsättningar med låg konkurrens och fördelaktigt pris men ändå ha jobbat på ett sätt som har stor förbättringspotential.”

Ad hoc kultur med många actionmänniskor

Kulturen där analys och reflektion är bristvaror kallar Fredrik för ”ad hoc kultur.”

”Det gäller från de stora projekten som det skrivs om i tidningarna, där det förloras miljarder eller många hundratals miljoner, till små projekt där man bara kanske har planerat för 6 procent lönsamhet och så blir det 2. Och istället för att göra en gedigen analys – och det man kallar efterkalkyler – så startar man upp ett nytt projekt och sopar det under mattan. Och det vill många bli bättre på, men där är vi fortfarande inte.

Det beteendet, vad beror det på?

” Om man raljerar så kan säga att det är lite manligt; full fart framåt även om det är klart att många kvinnor har de egenskaperna också. Om vi tittar på personlighetsprofiler i samhällsbyggandet så är det många som blir framgångsrika för att de är handlingsorienterade.”

Fredrik är tydlig med att han inte är ute efter att kritisera, utan bara konstaterar att byggbranschen har många medarbetare som föredrar handling framför analys. Han förklarar:

”Det behövs ju actionmänniskor som får saker gjort. Men det behövs också folk som är bra på att stanna upp och reflektera. Om vi t.ex. tittar på en revisionsfirma, så är det väldigt många som är duktiga på att analysera och reflektera. Men de är inte så bra på att starta saker. I ett normalt byggföretag så är det tvärtom. Där är nästan bara folk som vill starta saker. Men man behöver nu utveckla teamen till att man både driver men också kan stanna upp.”

Känner du igen dig och ditt företag i Fredriks bild så har han en del konkreta tips på hur man får igång en förändring. Han ger ett exempel.

”Om vi bygger ett flerbostadshus, och du efter varje våningsplan stannar upp, samlar alla som arbetar i projektet, tittar på ”vad gjorde vi bra?”, ”vad kunde vi gjort bättre?”. På ett sånt möte – ett fysiskt möte – det behöver inte ta längre än 15-30 minuter, så kan jag lova att du kommer hitta minst tre saker som gör att redan på nästa våningsplan så har du sparat in tiden det tog för att stanna produktionen vid det mötet.”

Digitalisering stor möjlighet för bolag som vill förändra

Digitalisering inom byggsektorn erbjuder, enligt Fredrik, många möjligheter. Möjligheter byggföretagare som inte jobbar med effektivisering och förbättringar ofta har svårt att ta till sig och förstå.

”Här kommer vi in i en spännande period nu. Jag hoppas och tror att vi kommer att få lite genombrott. Nu när jag beskriver läget låter det som att duktiga företag och företagsledare inte vill ut ur nuvarande situation – det tror jag att man vill – men man måste också våga sätta upp mål och jobba med. Man kan inte bara sitta och hoppas att någonting händer.”

Vad beror detta på? Är man inte modig nog? Har byggföretagen inte kunskapen?

”Min bild är att det krävs modiga ledare som vågar driva frågorna. Att exempelvis sätta upp mål och bestämma att ”nu ska vi jobba med detta”. Om vi tar produktiviteten som ett exempel: du vill höja produktiviteten en procent. Det är inget företag som har satt såna mål än. Och det är ju därför man heller inte lyckas.”

Hur kan en medelstor byggföretagare som vill börja jobba mer effektivt bära sig åt? Vi ber Fredrik om ett avslutande, konkret exempel.

  1. Börja med att ta fram lite beslutsunderlag: hur ser nuläget egentligen ut? Går olika känslor eller uppskattningar att belägga med lite fakta?
  2. Skissera, vad är egentligen problemet?
  3. Vilka alternativ ligger till hands? Vad händer om man inte gör någonting?
  4. Vad är en rimlig målbild?
  5. Enas gemensamt hela företaget kring målbilden: är vi beredda att jobba för detta?

Vågar man kan man också fråga sina underentreprenörer och leverantörer av tjänster hur de upplever samarbetet, menar Fredrik. Men för att göra en sådan så krävs det lite mod, men det kommer säkert också upp saker som är jobbiga.

”Allting har redan lösts i den fasta industrin. Nu behövs det anpassningar till den projektorienterade miljön. Målmedveten anpassning. Men man måste veta vart man ska och varför.”

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Målgruppen sätter prislappen i unikt bostadsprojekt i Malmö

Utrustade med en tydlig bild av hur unga människor vill bo, pågår arbetet nu för fullt för att ta fram 1000 nya bostäder åt Malmös unga. Hur har det gått? Hur långt har man kommit? Vi har frågat Katrin Stjernfeldt Jammeh, Anna Heide på Trianon och Kenneth Gustavsson på Hyresgästföreningen.

Published

on

Ungdomsbostäder Malmö

För ganska exakt ett år sedan, i maj 2018, gick sex aktörer ihop för att hjälpa Malmös unga in på bostadsmarknaden. Utrustade med en tydlig bild av hur unga människor vill bo, pågår arbetet nu för fullt för att ta fram 1000 nya bostäder åt Malmös unga. Hur har det gått? Hur långt har man kommit? Vi har frågat Katrin Stjernfeldt Jammeh, Anna Heide på Trianon och Kenneth Gustavsson på Hyresgästföreningen.

Sveriges tredje största stad utmärker sig på många sätt. Ett kännetecken är att 40 procent av befolkningen är under 29 år. Det gör Malmö till en anmärkningsvärt ung stad. Totalt 87 000 personer stod förra året i kö till en hyresrätt enligt siffror från Boplats Syd. Många av dem är unga som i början av liv och karriär har begränsade resurser att betala hyra med.

I maj förra året bestämde sig Hyresgästföreningen Region Södra Sverige för att det var dags att ta initiativ för att skynda på byggandet av bostäder som unga har råd att efterfråga. Till projektet kopplade man konsultföretaget Prolog, White Arkitekter, Byggnadsfirman Otto Magnusson, samt bostadsbolagen Lifra och Trianon, och styrde stegen mot kommunledningen. Där fick man gehör.

– Det tog lite diskussion i början kring hur formaliserar vi det, vad är det vi vill åt, vilka är våra olika ingångar i det här och vad är rimliga förväntningar? Den senaste uppdateringen jag fick är att man är ordentligt på det nu.

Orden är Katrin Stjernfeldt Jammehs. Som kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö har hon sett till att bevilja medel åt projektledning och koordination av projektet.

– För att unga ska kunna flytta hemifrån behöver vi öka tempot ytterligare kopplat till mer prisvärda hyresbostäder som man har råd att efterfråga på en lägre inkomst, säger hon.

Katrin Stjernfeldt Jammeh är kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö.

Lägenheter med rimlig hyra en bristvara

Anna Heide är affärsutvecklingschef på Trianon, bostadsbolaget med social och miljömässig hållbarhet som en integrerad del av förvaltningen. Målgruppen för bostadsprojektet ligger hennes arbetsgivare varmt om hjärtat. Även om man inte kommer kunna tillgodose alla 1000 lägenheter har man goda förhoppningar om att kunna bidra med några hundra.

– Vi har under lång tid sett att gruppen som har möjlighet att flytta hemifrån har minskat för att det helt enkelt finns färre bostäder att flytta till. Små lägenheter som har rimliga hyror är ganska svåra att få tag på.

Tre år behöver den genomsnittlige bostadssökanden stå i kö för att bli erbjuden ett förstahandskontrakt på en lägenhet i Malmö. För unga bostadssökande med lägre inkomst eller med studiemedel är lägenheter med en låg hyra i många fall det enda alternativet för att kunna flytta hemifrån.

Tar reda på vad som driver kostnaderna

På Hyresgästföreningen har man riktat sökarljuset på vilka parametrar som har störst inverkan på hyresgästerna. Kenneth Gustavsson är självkritisk och menar att man från organisationens sida inte varit tillräckligt proaktiva när det kommer till hyressättandet. Han hoppas och tror att sättet man arbetar på i ungdomsbostadsprojektet kommer användas även när det gäller andra målgrupper än unga vuxna. 

– Vi vill in tidigt i processen när det är dags att förhandla hyran. Med hjälp av våra medlemsundersökningar av hur hyresgäster vill bo kan vi påverka fastighetsägarna så att hyran inte blir hur som helst.

Frågor som hur många resurser man kan tänka sig att dela med andra, hur viktigt ett stort kök egentligen är, med mera, får svar genom olika workshoppar och enkäter. Men inte bara unga själva har engagerats i projektet. Branschaktörer har också bjudits in och fått lämna synpunkter på olika delar av byggprocessen, i syfte att skapa ökad förståelse för vad som driver kostnader och – i slutändan – hyrorna för de boende i planerade bostäder.

– Vi hade nyligen en workshop med installatörsföretaget Assemblin. Då pratade vi med el, VVS och fläkt och kom fram till vad de behövde för att kunna producera till lägre pris och kostnad berättar Kenneth Gustavsson, ordförande i Hyresgästföreningen region södra Skåne.

På Trianon har man till exempel redan tittat på sätt att jobba med byggare och arkitekter för att så tidigt som möjligt sätta förutsättningarna för att en viss målgrupp ska kunna flytta in ett givet datum.

– Det innebär att vi inte behöver rita om speciellt mycket. Vi räknar baklänges, som t.ex. BoKlok gör; att ska någon med minimuminkomsten kunna bo här så ställer det vissa krav. När vi är klara så behöver inte arkitekten visa en visionsbild som sen inte går att genomföra och man får börja om igen.

Anna Heide är affärsutvecklingschef på bostadsbolaget Trianon.

Delade resurser effektivt sätt att hålla nere byggkostnader

Både Hyresgästföreningen och Malmö stad pratar om delade resurser som ett smart sätt att göra höga byggkostnader lägre. Katrin Stjernfeldt Jammeh, som betonar vikten av att bygga en blandad stad med plats för människor i olika faser av livet, säger att hon tror på delade funktioner och service som ett sätt att pressa boendekostnader.

– Jag är helt övertygad om att Hyresgästföreningen kommer få väldigt många olika svar på hur unga vill bo. Då tänker jag att det handlar om att möte både dem som vill bo lite mer socialt och kollektivt och de som vill bo själv men som kanske kan tänka sig att dela några ytor.

Hyresgästföreningen är inne på samma spår. Workshoparna man nu genomför med målgruppen, branschaktörer och samarbetspartner syftar – utöver att ta reda på hur unga vill bo – till att synliggöra vad som påverkar hyran och vad som är värt att lägga pengar på. Gemensamma ytor och resurser kan i många fall ersätta fler individuella kvadratmeter, resonerar Kenneth Gustavsson.

– Kanske att det finns en större festlokal i huset eller en övernattningslägenhet som du kan hyra om du får gäster? Det ska finnas möjlighet att parkera cyklar, möjlighet till bilpool och cykelpool och andra tjänster som man kan dela på för att hålla kostnaderna i schack. Alla behöver inte köpa allting själv.

Kenneth Gustavsson, ordförande Hyresgästföreningen region södra Skåne, är en av initiativtagarna till satsningen på 1000 bostäder för unga.

Samverkan och dialog mellan parterna i byggprocessen kan uppfattas som slitna ord men är något som såväl Hyresgästföreningen, Trianon och Malmö stad betonar är viktigt för att öka byggtakten och få till ett effektivare byggande. Ett effektivt byggande som kan leda till rimliga hyror för slutanvändaren, det vill säga Malmös unga.

Katrin Stjernfeldt Jammeh menar att byggföretag och bostadsaktörer som har ett lokalt engagemang och är med och utvecklar hela områden är det som leder till bäst resultat. Byggherredialoger är något hon förespråkar. En byggherredialog är ett arbetsforum med kontinuerligt utbyte mellan byggherrar som är aktuella för en markanvisning i ett område å ena sidan och ett kollektiv av allmänna intressen som kommunens olika förvaltningar företräder å andra sidan.

– Det är en framgångsfaktor att man inte bara går in och gör sin grej utan faktiskt deltar i forum och diskussioner kring hur man utvecklar, inte bara specifika fastigheter, utan hela områden. Jag tror att när vi polar våra resurser och hjälps åt i samma områden så blir det bra. När man går in med öppna ögon och är intresserad av att samarbeta.

Nyfiken på att läsa mer om bostadsprojektet? Här kan du läsa avsiktsförklaringen.

Continue Reading

Svensk byggbransch

205 tips om misstänkt brottslighet i byggbranschen

Published

on

Fair Play Bygg

Fair Play Bygg släppte nyligen den tredje årsrapporten om brottslighet i byggbranschen. 2018 mottog organisationen 205 tips om misstänkt pågående brottslighet i byggsektorn. Det motsvarar en ökning om 45 procent jämfört med 2017. FairPlay Bygg kunde också förra året lämna vidare över 82 bearbetade tips till olika myndigheter.

Till Fair Play Bygg inkommer tips om misstänkt brottslighet i byggbranschen. Tipsen undersöks och bearbetas för att sedan lämnas över till ansvarig myndighet. Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsmiljöverket och Polisen hör till de myndigheter som Fair Play Bygg har lämnat tips man bearbetat. Två ärenden har även överlämnats till beställare av byggentreprenader. Ett ärende har lämnats till Säkerhetspolisen (Säpo).

Kristin Andersson, vd på Stockholms Byggmästareförening, menar att Fair Play Byggs arbete är oerhört viktigt för att byggbranschen ska präglas av sund konkurrens med lika villkor för alla.

– Många människor drabbas av farliga arbetsplatser med till exempel hot om våld och uteblivna eller låga löner. Detta måste vi agera kraftfullt mot, säger hon.

Den vanligaste brottsmisstanken, bland de överlämnade ärendena är skattebrott genom att avlöna svart arbetskraft. Detta har också tidigare varit den enskilt vanligaste brottsmisstanken bland de överlämnade ärendena.

– Bakom ökningen av anmälningar finns människor av kött och blod, våra medlemmar. Vi kan inte ha dessa oseriösa företag på den svenska marknaden. Därför är Fair Play Bygg så viktigt säger Fredrik Sirberg, regionsekreterare på Byggnads Stockholm-Gotland

Vem som helst kan, och det går bra att vara fullständigt anonym, lämna tips till Fair Play Bygg på www.fairplaybygg.se. Upplysningar om kriminellt upplägg i bolaget, eventuell kontanthantering i samband med löneutbetalningar, uppgifter om vilka bilar företaget använder och var eventuell svart arbetskraft bor kan vara viktiga för Fair Play Byggs utredare. Fair Play Bygg är ett projekt som till hälften ägs av Stockholms Byggmästareförening och till hälften av Byggnads Stockholm-Gotland.

Läs Fair Play Bygg – årsrapport 2018 på www.stockholmsbf.se/fairplaybygg

Bild: Peringvar Östblom, Sussie Paredes Illum och Peter Leander, Fair Play Bygg

Continue Reading

Svensk byggbransch

Platschefen påverkar säkerheten på bygget – ny forskningsstudie

Hur bra ledare platschefen är har stor betydelse för hur säker byggarbetsplatsen är. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Published

on

Byggarbetsplats - Martin Grill - Digitala Byggindustrin

Varje år sker mer än 3500 allvarliga arbetsplatsolyckor inom bygg- och anläggning i Europa. I en studie där 37 byggarbetsledare intervjuats har Martin Grill, forskare i psykologi, tillsammans med Kent Nielsen från Regionhospitalet i Herning, Danmark, undersökt vilka ledarskapsbeteenden som påverkar säkerheten.

– Syftet med studien var att hitta vilka ledarbeteende som främjar säkerheten för att i nästa steg kunna utveckla ledarskapet hos byggplatschefer, säger Martin Grill.

Resultaten visar att platschefernas ledarskap är av stor vikt för hur säkerheten hanteras på byggarbetsplatser. Både direkta och indirekta ledarskapsbeteenden påverkar kulturen och kan antingen öka eller hämma säkerheten.

Direkta ledarbeteenden är sådana som platschefen använder sig av när han eller hon interagerar med andra, till exempel medarbetare och underentreprenörer. Indirekta ledarbeteenden är beteenden som platschefen använder sig av för att organisera, koordinera och strukturera arbetet.

Indirekta ledarbeteenden som att samordna arbetet genom att få på plats en frekvent mötesstruktur och att strukturera arbetet genom att upprätta och hålla sig till regler, riktlinjer och planer påverkade säkerheten positivt. Likaså direkta ledarbeteenden som att proaktivt övervaka och korrigera säkerhetsrisker och att agera förebild för yrkesarbetare och underentreprenörer.

Martin Grill-Digitala Byggindustrin

Martin Grill, leg psykolog och doktor i medicinsk vetenskap, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Minskad arbetssäkerhet uppstod när platschefer inte tog aktivt ledaransvar, kommunicerade otydligt, och avstod från att göra riskanalyser.

– Säkerheten på byggarbetsplatser skulle kunna förbättras genom att byggplatschefer erbjuds ledarutvecklingsinsatser som fokuserar på att kommunicera tydliga förväntningar, att genomföra kollektiva riskanalyser, samt att proaktivt följa upp och ge feedback på säkerhetsbeteenden, säger Martin Grill.

Martin Grill har fått ytterligare forskningsanslag för att undersöka hur man kan utveckla säkerhetsledarskapet hos nyanställda platschefer i bygg- och anläggningsindustrin. Tillsammans med representanter från branschen ska han ta fram ett ledarskapsprogram för byggplatschefer i syfte att öka deras förutsättningar att leda en säker, hälsosam och produktiv arbetsmiljö både för sig själva och för yrkesarbetare och underentreprenörer på byggarbetsplatserna.

Här kan du läsa mer.

Nyfiken på hur du kan öka säkerheten med digitala skyddsronder m.m.? Fieldly har ett lättanvänt verktyg för platschefer och arbetsledare som vill bidra till säkra byggarbetsplatser. Emma Ljungberg på Byggmästar’n i Skåne är en av användarna.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.