Connect with us

Svensk byggbransch

Fredrik Friblick: ”Många chefer inom bygg har gjort karriär utan att jobba med produktivitet”

För att öka produktiviteten i byggsektorn krävs ett modigt ledarskap. Mod och förmåga att stanna upp, utvärdera och förbättra. Det är en utmaning i en bransch präglad av action och handlingskraft. Men Fredrik Friblick saknar inte råd till byggföretagare som vill jobba mer effektivt.

Published

on

Fredrik Friblick_Prolog

I centrala Malmö, i en fastighet med rötterna i förra sekelskiftet, huserar Prologs Malmökontor. Här arbetar bland andra vd och grundare Fredrik Friblick, en man som ofta och gärna talar om effektivitet och produktivitet i byggsektorn. Modigt ledarskap är ett begrepp han ofta återkommer till. För att göra verklighet av snack om ökad produktivitet, effektivare arbetssätt och digitalisering, är det nämligen precis vad som behövs. Mod och förmåga att stanna upp, utvärdera och förbättra. En utmaning i en bransch dominerad av män som hellre startar ett nytt projekt än analyserar vad som gick dåligt i det förra. Digitala Byggindustrin tar ett samtal med Fredrik om effektivitet, Lean och konkreta tips på hur byggföretag kan komma igång med effektiviseringsarbetet.

En bransch av ”doers” – med låg produktivitet

För sjutton år sedan, 2001, startade Fredrik Prolog, bygglogistikföretaget vars medarbetare är experter på att effektivisera samhällsbyggandet. Fredrik undervisar också studenter och forskar i bygglogistik vid Lunds tekniska högskola. För att förstå den låga produktivitetsutvecklingen i bygg menar han att vi bör titta på några fenomen som utmärker branschen.

Byggbranschen, menar Fredrik, består av många ”doers”, människor som tycker om att starta igång och göra saker. Men trots det präglas branschen av låg produktivitetsutveckling. Insatser för att öka effektiviteten leder generellt sett inte till att kunderna får mer för pengarna.

”Det finns ingen entydig och klar produktivitetsutveckling. Effektivitetsarbetet tar sig inte uttryck i att kunderna får mer för pengarna. Det är ett faktum. Om vi tittar på anläggningsjobb, installationsjobb, nyproduktion och renovering så är där är ingen produktivitetsutveckling. Det är nästintill unikt för näringslivet och det är väldigt oroande.”

En lokal marknad med brist på global konkurrens är ett annat fenomen.

”Marknaden är i flera avseenden lokal eller regional. Den är inte globaliserad på samma sätt som många andra industrier. Ska det byggas en skola i Eslöv eller i Borlänge, så är det inte global konkurrens där. Även om företagen jobbar på många marknader så tenderar de att anpassa sig till den lokala situationen.”

Ledare saknar tillräcklig erfarenhet av produktivitet

Vad är det mer som bromsar byggbranschens utveckling i produktiv riktning? Ovana och okunskap att jobba koncentrerat med produktivitet bland ledarna i byggbolagen, menar Fredrik.

”Min bild är att många av företagsledarna som sitter och nu funderar på de här frågorna (om förbättrad produktivitet) har gjort en framgångsrik karriär i företag som inte har jobbat med produktivitet. Så nu är det utmanande för dem att ta krafttag i de frågorna för de har inte erfarenhet och kunskap om att jobba med det.”

Man har inte behövt jobba med produktivitetsfrågor menar du?

”Man har upplevt det så. Men vad man ser är att flera företag nu försöker stärka sig genom att ta in kompetens från Scania, Electrolux, och andra. Tillverkningsindustrin har jobbat med dessa frågor sedan andra världskriget. Utmaningen för de kompetenserna är att komma in i de här byggkulturen och göra det framgångsrikt.”

Den som jobbar Lean-inspirerat vet hur viktigt det är att rensa bort aktiviteter och uppgifter som man betecknar som slöseri, det vill säga sådana som inte tillför något värde. Planering med lean-metoder, menar Fredrik, är ett område med stor utvecklingspotential.

”I byggandet finns det fysiska exempel – som många duktiga byggare är väldigt medvetna om – som t.ex. att gå och hämta saker, leta efter saker och stå och vänta på dem. Det upptar en ganska stor del av arbetsdagen.”

Är detta en lägesbeskrivning man som läsare känner till är risken stor att man inte ser det som ett stort problem. Man har troligtvis accepterat slöseriet som en del av normalt byggande, resonerar Fredrik. Men han är likväl hoppfull.

”Jag tror att många vill göra något åt det nu. Men jag tror som sagt också att många företagsledare har gjort en karriär – och gjort det bra och tjänat mycket pengar och byggt fantastiska samhällsbyggnadsverk – utan att ha jobbat med produktivitet.”

Kortsiktiga projektorganisationer gör förbättringar svåra

När Lean diskuteras i relation till byggbranschen kan det vara lägligt att påminna sig om vissa bitar. Arbetet i ett genomsnittligt svenskt byggbolag är väldigt decentraliserat. I en industriell byggprocess är företaget istället i centrum. I ett traditionellt svenskt byggprojekt skapar man nya team inför varje projekt och kompetens och kunskap byggs upp för att klara det aktuella projektet. I ett Lean-inspirerat och mer industrialiserat byggande står produkten och konceptet i fokus och man eftersträvar ständiga repetitioner.

Många byggföretag har också ändrat sina affärsmodeller en del, utan att det egentligen är en uttalad strategi. Nu köper man in betydligt fler varor och tjänster än förr.

”Istället för att ha egna medarbetare som är med och bygger så köper man in underentreprenörer eller andra entreprenörer och det innebär ju att man delvis avsäger sig förmågan att genomföra och driva förändringsprojekt. Man jobbar inte länge med samma organisationer.”

Som Leanförespråkare ser Fredrik en risk att som byggföretag handla upp nya aktörer från projekt till projekt. Just nu, menar han, att många företag ser projektets ekonomiska resultat som dess främsta framgångsindikator.

”Om man köper in samma material som andra företag, man jobbar på samma marknad som andra företag, man har samma kunder som de andra företagen och man jobbar på samma sätt som de andra företagen; vad är det då man konkurrerar med? Min bild är att det som återstår är priset.”

Istället förespråkar Fredrik att byggföretagare betraktar medarbetare inom alla led; från design till projektering och produktion – både tjänstemän och hantverkare – som experter och bjuder in dem till förändringsarbete. Gör man det, och har uthållighet, kommer resultaten.

Manlig kultur kamouflerar hellre misstag än lär av dem

Som samhällsbyggnadskonsulter jobbar Fredrik och hans medarbetare på Prolog mycket med just förändringsarbete. Målet är oftast att företaget de hjälper ska få mer effektiva processer och jobba mer systematiskt med kunskapsöverföring och ständiga förbättringar. Fredrik menar att sammansättningen av medarbetare skapar en kultur som gör ständiga förbättringar utmanande att åstadkomma.

”Det finns en kultur som jag tror beror på väldigt mycket män och väldigt många som tänker lika. Man kamouflerar hellre sina misstag än lyfter fram dem och analyserar dem och tar det med sig till nästa projekt.”

När mångfalden bland anställda i byggföretag ökar tror Fredrik vi kommer se en förändrad inställning till att lära av misstag. Han menar att ett projekts ekonomiska resultat är dess främsta kvalitetsindikator.

”Gör man till exempel ett dåligt ekonomiskt resultat så vill man hellre starta upp ett nytt projekt än att verkligen stanna upp och reflektera: varför gick det som det gick? Vad kan vi lära av det?”

Blir det ekonomiska utfallet däremot gott så säger man gärna att projektet var bra.

”Ett projekt där man kan ha jobbat fantastiskt bra kan ändå få ett svagt ekonomiskt utfall beroende på att man kanske kom in i en hård konkurrenssituation eller att förutsättningarna inte var så enkla. I andra projekt kan man ha goda förutsättningar med låg konkurrens och fördelaktigt pris men ändå ha jobbat på ett sätt som har stor förbättringspotential.”

Ad hoc kultur med många actionmänniskor

Kulturen där analys och reflektion är bristvaror kallar Fredrik för ”ad hoc kultur.”

”Det gäller från de stora projekten som det skrivs om i tidningarna, där det förloras miljarder eller många hundratals miljoner, till små projekt där man bara kanske har planerat för 6 procent lönsamhet och så blir det 2. Och istället för att göra en gedigen analys – och det man kallar efterkalkyler – så startar man upp ett nytt projekt och sopar det under mattan. Och det vill många bli bättre på, men där är vi fortfarande inte.

Det beteendet, vad beror det på?

” Om man raljerar så kan säga att det är lite manligt; full fart framåt även om det är klart att många kvinnor har de egenskaperna också. Om vi tittar på personlighetsprofiler i samhällsbyggandet så är det många som blir framgångsrika för att de är handlingsorienterade.”

Fredrik är tydlig med att han inte är ute efter att kritisera, utan bara konstaterar att byggbranschen har många medarbetare som föredrar handling framför analys. Han förklarar:

”Det behövs ju actionmänniskor som får saker gjort. Men det behövs också folk som är bra på att stanna upp och reflektera. Om vi t.ex. tittar på en revisionsfirma, så är det väldigt många som är duktiga på att analysera och reflektera. Men de är inte så bra på att starta saker. I ett normalt byggföretag så är det tvärtom. Där är nästan bara folk som vill starta saker. Men man behöver nu utveckla teamen till att man både driver men också kan stanna upp.”

Känner du igen dig och ditt företag i Fredriks bild så har han en del konkreta tips på hur man får igång en förändring. Han ger ett exempel.

”Om vi bygger ett flerbostadshus, och du efter varje våningsplan stannar upp, samlar alla som arbetar i projektet, tittar på ”vad gjorde vi bra?”, ”vad kunde vi gjort bättre?”. På ett sånt möte – ett fysiskt möte – det behöver inte ta längre än 15-30 minuter, så kan jag lova att du kommer hitta minst tre saker som gör att redan på nästa våningsplan så har du sparat in tiden det tog för att stanna produktionen vid det mötet.”

Digitalisering stor möjlighet för bolag som vill förändra

Digitalisering inom byggsektorn erbjuder, enligt Fredrik, många möjligheter. Möjligheter byggföretagare som inte jobbar med effektivisering och förbättringar ofta har svårt att ta till sig och förstå.

”Här kommer vi in i en spännande period nu. Jag hoppas och tror att vi kommer att få lite genombrott. Nu när jag beskriver läget låter det som att duktiga företag och företagsledare inte vill ut ur nuvarande situation – det tror jag att man vill – men man måste också våga sätta upp mål och jobba med. Man kan inte bara sitta och hoppas att någonting händer.”

Vad beror detta på? Är man inte modig nog? Har byggföretagen inte kunskapen?

”Min bild är att det krävs modiga ledare som vågar driva frågorna. Att exempelvis sätta upp mål och bestämma att ”nu ska vi jobba med detta”. Om vi tar produktiviteten som ett exempel: du vill höja produktiviteten en procent. Det är inget företag som har satt såna mål än. Och det är ju därför man heller inte lyckas.”

Hur kan en medelstor byggföretagare som vill börja jobba mer effektivt bära sig åt? Vi ber Fredrik om ett avslutande, konkret exempel.

  1. Börja med att ta fram lite beslutsunderlag: hur ser nuläget egentligen ut? Går olika känslor eller uppskattningar att belägga med lite fakta?
  2. Skissera, vad är egentligen problemet?
  3. Vilka alternativ ligger till hands? Vad händer om man inte gör någonting?
  4. Vad är en rimlig målbild?
  5. Enas gemensamt hela företaget kring målbilden: är vi beredda att jobba för detta?

Vågar man kan man också fråga sina underentreprenörer och leverantörer av tjänster hur de upplever samarbetet, menar Fredrik. Men för att göra en sådan så krävs det lite mod, men det kommer säkert också upp saker som är jobbiga.

”Allting har redan lösts i den fasta industrin. Nu behövs det anpassningar till den projektorienterade miljön. Målmedveten anpassning. Men man måste veta vart man ska och varför.”

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Lindbäcks vinner Hållbarhetspris – gick från 6 till 20 procent kvinnor

Hållbarhet är att se till helheten och det gör verkligen Lindbäcks-koncernen, säger Magnus Edin på SunPine som delade ut priset till Lindbäcks för deras helhetssyn på hållbarhet och framgångsrika fokus på jämställdhet.

Published

on

Lindbacks bygg Linda Rosen SunPine

Lindbäcks Group är det norrländska koncernbolaget där bland annat Lindbäcks Bygg ingår. Nu tilldelas koncernen Hållbarhetspris för sin helhetssyn på hållbarhet och för sitt framgångsrika fokus på jämställdhet. Priset delas ut av SunPine som framställer förnyelsebara drivmedel med hjälp av en restprodukt från pappers- och massatillverkning. Bland ägarna finns Preem, Sveaskog och Södra. Magnus Edin är vd på SunPine. Lindbäcks-koncernen har ett positivt engagemang i samhället i stort, menar han.

– Hållbarhet är att se till helheten och det gör verkligen Lindbäcks-koncernen. Det är ett sjumilakliv att gå från 6 procent till 20 procent, ett jättekliv mot regeringens mål för branschen på 25 procent kvinnor till 2030. Det är konkret och inspirerande.

Utöver att göra framryckningar mot en mer jämställd organisation har Lindbäcks Group etablerat ett hållbart förhållningssätt i hela sin verksamhet. Man bygger t.ex. i trä som är det enda förnybara byggnadsmaterialet. Ett flerfamiljshus i trä släpper ut 50 procent mindre koldioxid under sin totala livscykel jämfört med ett hus med betongstomme. Med en rationell och effektiviserad byggprocess i fabrikerna minimeras också spill och slöseri av material och energi. Dessutom är Lindbäcks nya fabrik självförsörjande på solenergi och fjärrvärme.

 Linda Rosén är vd för Lindbäcks Group.

– Det känns extra bra att det här priset går till hela Lindbäcks, till alla oss som jobbar i företaget. Och att vi får det just för vårat hållbarhetsarbete, då hållbarhet är en grundläggande värdering för oss. Det känns verkligen roligt att vårt arbete uppmärksammas på det viset.

För Magnus Edin är initiativet att dela ut Hållbarhetspriset ett viktigt beslut:

– Med det här priset vill vi lyfta fram andra företag här i regionen som inspirerar och agerar förebilder inom just hållbarhet. Och med hållbarhet så menar vi begreppets hela betydelse, naturligtvis klimatsmarta lösningar som värnar vår miljö, men också social hållbarhet och god långsiktig ekonomi. För oss är jämställdhet en viktig del av detta, därför har vi valt det som årets tema.

Fredagen den 9 november delades Hållbarhetspriset ut för första gången på galan Näringslivets dag på Pite havsbad.

Källa: SunPine

Continue Reading

Svensk byggbransch

Kooperativa Riksbyggen tionde största byggföretaget

Published

on

Emil Flodin-Sveriges Byggindustrier

Iförrgår släpptes Sveriges Byggindustriers sammanställning över Sveriges 30 omsättningsmässigt största byggföretag. Peab, Skanska och NCC tar listans tre pallplatser men ”bubblaren” i listans topp tio är Riksbyggen, bostadsutvecklingsbolaget som ägs av sina medlemmar.

De första nio företagen som toppar listan är samma som förra året. Emil Flodin är analytiker på Sveriges Byggindustrier. Han menar att 2017 var ett bra år för de flesta av listans företag.

– 90 procent av bolagen har ökat omsättningen från 2016 till 2017, säger han.

Att Riksbyggen kommit in på listans tiondeplats innebär att Infranord petats ner till plats nummer elva. Riksbyggens omsättning hade egentligen kvalificerat företaget till en plats på topp-30-listan redan förra året, men i år har Sveriges Byggindustrier breddat den till att innefatta fler bostadsutvecklare.

– Många av de stora byggbolagen sysslar också med projektutveckling, motiverar Emil Flodin beslutet att inkludera fler bostadsutvecklare.

Bland andra bostadsutvecklare som kommit in på listan finns Oscar Properties på plats 14 och Alm Equity på plats 15. Bostadsutecklingsföretagen har stått för de största omsättningsökningarna 2017, medan t.ex. anläggningsbolagen haft en något svagare utveckling, vilket överensstämmer med den konjunktur som varit där bostadsbyggandet gått på högvarv.

Hur nästa års lista, över 2018 års 30 största byggföretag, kommer se ut är svårt att sia om. Antalet byggstarter har för de flesta bostadsutvecklare varit betydligt färre i år. Samtidigt är många projekt fortfarande igång, säger Emil Flodin.

Sveriges Byggindustrier noterar också att bolagens omsättningsökningar lett till ökat antal anställda.

– Vi har inte sett någon trend att bolagen skulle gå mer mot en ”Construction Management”-struktur, med färre egna anställda, säger Emil Flodin.

Byggföretag med tyngdpunkten i Sveriges västra delar går fram med besked. Serneke, Wästbygg och Erlandsson Bygg visar starka omsättningsökningar. Ännu lite längre västerut hittar man nu två nya norska aktörer som tagit sig in på listan. Consto och AF Gruppen är båda bolag som har vuxit i Sverige, främst genom förvärv av andra byggföretag.

Sveriges 10 största byggföretag

  1. Peab
  2. Skanska
  3. NCC
  4. JM
  5. Veidekke
  6. SVEVIA
  7. Erlandsson Bygg
  8. Bonava
  9. SERNEKE Group
  10. Riksbyggen

Listan i sin helhet.

Källa: ”Här är branschens 30 största bolag”, Sveriges Byggindustrier
Bild: Emil Flodin, Sveriges Byggindustrier

Continue Reading

Svensk byggbransch

Viktor Klingberg, Lewéns Totalentreprenör: ”Nästan inga byggföretag gör sitt jobb väldigt bra”

Viktor Klingberg är arbetschef på Lewéns Totalentreprenör. Att jobba digitalt är en självklarhet för bolaget som tror på att hela tiden göra saker lite bättre än konkurrenterna.

Published

on

Viktor Klingberg-Lewens Totalentreprenör

Redan på högstadiet visste Viktor Klingberg att bygg var branschen för honom. Idag är han arbetschef på Lewéns Totalentreprenör, det växande Täbyföretaget med en mix av entreprenad- och byggservice-uppdrag. Att jobba digitalt är en självklarhet för bolaget som tror på att hela tiden göra saker lite bättre än konkurrenterna.

I Arninge, i Täby kommun, har Lewéns Totalentreprenör huvudkontor. Här arbetar tre projektledare, en kalkylator, en ekonomiassistent och vd Håkan Lewén. Och så arbetschef Viktor Klingberg.

– Mitt jobb består mycket av att vara spindeln i nätet. Man försöker se till att projektledarna gör det de ska, och att de får den hjälp och de verktyg de behöver för att kunna göra rätt.

Lewéns uppför nya Väsby kvarn på samma plats där den tidigare väderkvarnen låg tills dess att den brann ner i mars 2008.

Kalkylator frigör tid för projektledare

Lewéns eftersträvar en jämn fördelning mellan entreprenad- och byggserviceuppdrag. Sedan fyra år tillbaka är man certifierade enligt BF9K och för ett år sedan såg man över organisationen i bolaget och genomförde en del förändringar. Innan översynen menar Viktor att det var svårt att veta om företaget faktiskt rörde sig i rätt riktning.

– I byggbranschen är det väldigt konkret vad man gör; man vet vart man har kommit i projektet och man kan se när man är klar och om man gjort ett bra eller dåligt jobb. I kontorsvärlden är det svårare att ha samma känsla. Man skickar lite mail och man har ingen aning om man går framåt eller bakåt.

Certifieringen och omorganisationen har rustat Lewéns för expansion. Att anställa en kalkylator som på heltid räknar på projekten och kommunicerar direkt med kunderna har frigjort tid för projektledarna. Tid som de kan lägga på att driva projekten så effektivt som möjligt.

Växande byggbolag med kvalitet i fokus

Lewéns röda och gula logotyp kan den som rör sig från Storstockholm och ungefär upp till Grisslehamn upptäcka lite här och var. I och med ett samarbete med Moelven är Lewéns just nu också representerade söder om huvudstaden. Tillväxtambitioner har man, men inte på bekostnad av att göra ett bra jobb.

– Just nu är vi väldigt sugna på att landa runt 100 miljoner i omsättning. Vi vill inte bli mer än 40 anställda. Däremot ska vi göra detta väldigt bra. Det finns nästan inga byggföretag som gör sitt jobb väldigt bra. Det tror jag ska vara skillnaden med oss.

Känslan av att inte ha koll på hur arbetet egentligen går menar Viktor också går att avhjälpa genom att digitalisera sitt arbete. Själv har han använt någon form av digitalt verktyg i arbetet de senaste 6,5 åren. Att automatiskt få in timmar och material är den största fördelen han ser med digitala hjälpmedel.

– Ingenting glöms bort för fakturering. Att få in allt på samma ställe är också väldigt bra. All kundkommunikation, alla dokument, alla timrapporter och leverantörsfakturor hamnar på ett ställe. Kommunikationen med yrkesarbetarna hamnar på ett ställe. Det blir väldigt enkelt att man rör ihop det annars; man har lite på mailen, lite i ett system och lite i Visma eller vilket bokföringssystem man nu använder.

Många byggföretagare saknar koll på kostnaderna

Byggbranschen, menar Viktor, är konservativ när det gäller att ta till sig nya metoder och arbetssätt. Man använder exempelvis gärna verktyg från ett visst märke och kläderna man har ska gärna också vara från ett speciellt märke. Att prova något nytt gör man helst inte, enligt Viktor.

– Man är inte supernöjd med förändring. Det är lite jobbigt och obekvämt och man vet inte vad det handlar om.

Många som startar byggföretag har en bakgrund som snickare och startar eget för att man gillar att snickra och vill vara sin egen. Företagsekonomi har man ofta inte så god koll på, säger Viktor. Han tror att många saknar koll på grundläggande saker som prissättning och egentligen inte tar betalt för sina faktiska kostnader. I sådana lägen kan ett digitalt system hjälpa till att hålla reda på kostnader, resurser och intäkter. Men han har också en uppmaning till gymnasieskolor som utbildar framtidens byggare.

– Datorkunskap, företagskunskap, bokföring och ekonomi borde utgöra halva byggprogrammet. Utbilda oss i dessa ämnen och skicka ut oss på praktik så kommer det bli fantastiskt mycket bättre byggare som förstår vad saker kostar, varför de kostar och hur vi kan göra för att det ska kosta mindre och bli mer effektivt.

Arbeta digitalt ett sätt att framtidssäkra bolaget

Att arbeta digitalt går hand i hand med att ha koll på sitt företagande. Många byggföretagare har kvar tänket från starten då man var ett enmansföretag även när antalet anställda börjar öka. Själva använder Lewéns Fieldly för att hantera och administrera sina projekt digitalt.

– Jag tror det är först när man är runt vår storlek som man börjar räkna ordentligt på sina kostnader. Om företaget växt fram ur småföretagare så tror jag inte att någon egentligen har tänkt på vad exakt en timme kostar och vad det egentligen innebär att man måste ta betalt. Det finns nästan inga byggföretag som gör sitt jobb väldigt bra idag.

För att klara en framtid där byggtakten bromsar in menar Viktor att många byggföretagare kommer behöva se över sin organisation. Att vara mån om kunden, kommunicera och informera tydligt och alltid hålla snyggt efter sig menar Viktor är nycklar till framgång.

– Vi måste bli väldigt mycket bättre i framtiden om vi vill finnas kvar. Det kommer finnas de som fattar sånt här. Vissa tänker ungefär: ”Jag kan svara kunden på torsdag. Hon får vara nöjd”. De företagen kommer gå under.

Bilder: Lewéns Totalentreprenör, Viktor Klingberg

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.