Connect with us

Experterna

Förvirring, kommunikationsbrister, nästan färdigställda gemensamhetsutrymmen och omarbete

Published

on

Jimmy Dahlström Regionchef Prolog

Jag har nyligen fått det lite tveksamma nöjet att i skala 1:1 uppleva en del i byggprocessen som inte är branschens starkaste. Den del av byggprocessen jag talar om är när tillträde till nyproducerad lägenhet sker av den viktigaste personen i värdekedjan, dvs slutkunden. I detta fallet jag själv.

Många företag kämpar med låga NKI (Nöjd Kund Index) siffror, och i dessa slutskeden äts ofta mycket av den planerade lönsamheten upp pga felkostnader som enligt den alldeles för tidigt bortgångne och framstående forskaren Per-Erik Josephson uppgår till så mycket som 6,5 procent av projektets produktionskostnad.

Inom Lean Management talas det ofta och mycket om den viktigaste komponenten för framgång; slutkunden och vikten av att ha fokus på denna. Ständigt fokus på slutkunden. Inte på byggherren. Utan på mig, en helt vanlig människa.

Det är inte alla som vet att Toyota även bygger hus, Toyota Homes. Deras husproduktion präglas av en väldigt hög grad av prefabricering. Tillverkning av modulerna sker resurs- och yteffektivt, men det som är mest intressant och fascinerande är att inför varje arbetspass så börjar alla yrkesarbetare med att buga inför bilder på slutkunden som sitter annonserad i samband med produktionsplatsen. Bilder på helt vanliga människor som jag. Människor som precis gjort sitt livs största affär. Greppet med bilder på slutkunden kanske inte är helt förenligt med GDPR men ack så tankeväckande.

Jag är tämligen övertygad om att flertalet av de väldigt kostsamma fel som måste åtgärdas när slutkunden redan flyttat in skulle elimineras om de som utför de värdeskapande arbetena visste vem de faktiskt monterar köksfläkten för. Visste de vilken fas i livet vi är i och varför vi köpt just den här lägenheten i det här området skulle en personlig relation uppstå och en ökad noggrannhet infinna sig.

Vidare har jag även fått uppleva hur kommunikation mellan slutkund och projektutvecklarens kundservice fungerar. Och jag har inte tillräckligt med rader i denna krönika för att beskriva allt utvecklingsbart i den interaktionen. Däremot finns det även här inspiration att ta från Lean och andra managementfilosofier och forskning. En välinformerad slutkund är oftast en mycket nöjd slutkund; det finns inget som dödar nöjdhet som desinformation.

Problem, utmaningar, åtgärder och handlingsplaner ska synas tydligt och tidigt. I andra branscher är det numera praxis att slutkunden i ett interaktivt gränssnitt kan följa ett ärende och dess status och slutkunden har givetvis möjlighet att boka insatser från leverantören på tider som passar slutkundens vardag.

Så vad ville jag ha sagt med den här krönikan? Jo…

Allt för många entreprenörer och projektutvecklare saknar fokus på slutkunden och slutkundens upplevelse i samband med tillträde. Och detta står i korrelation med deras lönsamhet. Det är absolut inte hela lösningen på lönsamhetsbesvär i branschen men däremot en väldigt viktig pusselbit till att uppnå högt NKI, och i det längre perspektivet referens- och ambassadörsmarknadsföring och lönsamhet.

Vill ni ha hjälp, då vet ni var ni hittar mig.

/ en inte helt nöjd slutkund

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Experterna

Dystrare tider

De mörkare tiderna kom snabbt, detta året blev jag nästan överraskad.

Published

on

Jag bokade av ren slentrian en golftid, tidpunkten för bokningen var måndag 19:45 precis efter min son somnat. Den tänkta speltiden var söndag morgon 08:00, precis som jag brukar under högsäsong, tidig starttid innebär att jag kommer hem tidigare.

Det var bara ett problem, två dagar senare när jag synade väderprognosen i SMHIs app visade det sig att temperaturen skulle vara runt 0 grader och dessutom relativt mörkt.

De mörkare tiderna kom snabbt, detta året blev jag nästan överraskad.

Vad som däremot inte överraskade mig men som däremot gör mig dyster och nedstämd är den nyhet som kablades ut i flertalet medier om den räd mot byggarbetsplatser som ett flertal instanser genomförde för en tid sedan. I de flesta branscher är detta fenomen ett rundningsmärke då det är så djupt rotat i kulturen att följa de lagar och regler som finns.

Resultatet av ovan nämnda räd?

100 företag

75 arbetsplatser

40 % av arbetsplatserna fick allvarliga varningar

25 % stängdes direkt…

Känn på den. 1 av 4 stängdes direkt.

Och direkt fick de som anser att byggbranschen är eftersatt mer vatten på sin kvarn.

Jag mår bra av vetskapen att jag varje dag genom mitt yrke och min roll och mitt företags erbjudande försöker motverka osäkra och osunda arbetsplatser. Men vi måste på allvar bli fler som tycker att det får vara nog nu, låt oss arbeta konstruktivt, proaktivt och tillsammans för att förbättra både synen av branschen men framförallt arbetsvillkoren och säkerheten, det ska vara en självklarhet att jobba enligt rådande säkerhetsstandards. Att komma hem från jobbet, hälla upp valfri dryck i sitt glas och slökolla på Let’s dance eller annan icke intelligent underhållning är en självklarhet, och för oss som kan påverka är det en skyldighet att göra allt vi kan för att möjliggöra detta.

Kan vi tillsammans se till att de dystra tiderna blir ljusare och bättre?

Continue Reading

Experterna

Vi behöver få lite upprättelse

Den senaste tiden har jag tillsammans med flertalet av mina kollegor i branschen över både formella möten och avslappade luncher reflekterat över den ständiga dialogen som pågår om huruvida samhällsbyggnad är slö, ineffektiv, förändringsobenägen och flertalet andra inte så smickrande adjektiv.

Published

on

Och alla har vi varit överens, vi erkänner. Vi har inte gjort tillräckligt för att skynda på produktivitetsutvecklingen, effektiviteten, digitaliseringen.

Men att helt sonika påstå att samhällsbyggnad är en samling slöa individer som inte driver utveckling och på kvällarna sitter och täljer guld med smörkniv är otroligt missvisande.

Vi känner att debatten behöver nyanseras en aning.

De senaste åren har flera stora aktörer samarbetat för att enas kring digitala arbetssätt, bygg har varit en av de hetaste branscherna inom start up-världen, och flertalet nya affärsstrukturer skapas för att råda bukt med branschens produktivitet, till exempel där jag själv jobbar. Dessutom pågår på samtliga håll i branschen ett intensivt arbete med att förbättra säkerheten och jobba mot noll olyckor.

Bankens räntor och agerande, regleringar i gestaltning från kommuner och stat, hyresregleringar och fackliga motsättningar är några av makroaspekterna som också påverka branschens utveckling.

Med detta sagt så finns mängder med spännande möjligheter för oss i branschen att ta tag i. Men jag tror flera med mig känner att vi behöver få lite upprättelse, jag är den första att erkänna att vi behöver jobba hårt. Men jag vill och är en del av lösningen.

Hur ställer du dig?

Continue Reading

Experterna

Hur hållbart är miljöcertifieringar egentligen?

Jag vill väldigt gärna ha fel i detta fall. Jag vill väldigt gärna att ni som läser inte delar mina åsikter och erfarenheter, och att ni då tar tillfället i akt och kommenterar, diskuterar och upplyser mig och andra hur det ser ut i dagsläget och hur det fungerar.

Published

on

Viktor Davidov header-2

För min samlade bild av hur byggbranschen fungerar idag är att en (eller flera) miljöcertifieringar ser fint ut på pappret, men när det kommer till kritan är det inte så viktigt ändå. Det jobbas hårt i början av projektet med att få in de krav och förutsättningar som krävs för att uppnå en eller flera miljöcertifieringar. Men ju längre projektet fortlöper desto mindre fokus läggs på uppgiften. Orsakerna till varför är många och varierar från projekt till projekt, och det finns säkert undantagsfall där min bild inte stämmer. En sak är dock helt klar. Idag krävs det extra resurser för att jobba med miljöcertifiering, resurser som inte finns eftersom miljöcertifiering inte står tillräckligt högt upp på allas agendor.

Personligen är jag väldigt angelägen om att branschen behöver höja upp statusen på miljöcertifiering och hållbarhetsfrågor, och att nyckeln till det är att minska den tid som krävs och de kostnader det medför i projekt.

Jag kommer nu i mitt resonemang avgränsa mig till byggprodukter.

Idag pratas det ofta om en loggbok där entreprenören ska fylla i vilka produkter och material som köps in och byggs in i ett projekt. Denna loggbok är precis vad ordet säger, en bok där du loggar dessa uppgifter. Jag har alltid ifrågasatt varför det heter “loggbok” och varför detta görs manuellt och i byggskedet, av entreprenörer och underentreprenörer. Det är dömt att misslyckas eftersom det inte finns tid ute i projektet, och eftersom det görs manuellt. 

Om vi istället i projekteringen projekterar digitalt med de produkter som ska köpas in och byggas in, som innehåller länkar till tillverkarens information om material och kemiska ämnen, produktens BVD, om de är BASTA-godkända med mera så resulterar det i att “loggboken” blir projekteringsmodellen (BIM-modellen). Då går det även i tidigt skede göra LCA analyser och TCO analyser på faktiskt och korrekt data.

Skulle nya produkt- och materialval behöva göras i byggskedet, då hanteras det genom att modellen uppdateras och på så vis hålls levande. Det i sin tur effektiviserar hela relationshandlingsförfarandet.

Tekniken finns idag. Det enda vi behöver göra är att ändra processer och metoder.

Först då blir miljöcertifieringar hållbart.

*BVD = Byggvarubedömning

*LCA = Livscykelanalys

*TCO = Total Cost of Ownership

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.