Connect with us

Experterna

Du gamla du fria…hur blir vi fler i samhällsbyggnad?

Published

on

Jimmy Dahlström Regionchef Prolog

Jag firar alltid vår nationaldag och firade så klart även i onsdags, den 6 juni. Jag är stolt över vårt land.

Vi har ett väldigt vackert land och det finns mycket att vara stolt över.

Norrlands spektakulära natur, en huvudstad med ovanligt mycket vatten i de centrala delarna, Värmlands vackra skogar, det kala och karga landskapet på västkusten, Österlens harmoni.

Eller varför inte förmånlig föräldraledighet, bra arbetsvillkor, goda semesterförhållanden, sunt starta-eget klimat. En byggbransch som faktiskt håller hög kvalitet. Måhända att det är dyrt att bygga men vi är duktiga.

Jag vill att alla som bor i Sverige ska känna sig stolta över sitt Sverige, vårt Sverige.

Vi har dock en utmaning.

Hur ska vi ta tillvara på den arbetskraft som invandrar till Sverige? Problemet är inte invandringen i sig, problemet är enligt mig att vi inte tar tillvara på all den kompetens som finns hos de nya svenskarna.

Hur ska vi få dem att känna sig stolta över vårt Sverige?

Ur ett samhällsbyggarperspektiv så är behovet av arbetskraft väldigt högt just nu. Samtidigt upplever många en brist på just arbetskraft.

Enligt mig finns en av de långsiktiga lösningarna på en nutida och framtida arbetskraftsbrist i lyckad integration och tillvaratagande på kompetens från nya svenskar.

Det hela handlar om involvering, för att lära sig våra svenska byggnormer, nomenklatur osv., måste man få chansen att involveras.

Det finns många fina exempel där arbetsträning sedermera lett till framgångsrik integrering och förändrade liv. För det finns något elementärt i att kunna jobba och försörja sig, det ligger djupt inom oss människor.

Ett sådant exempel är Stiftelsen Botildenborg.

Botildenborg är ett gammalt hus beläget mitt i Rosengård i Malmö som stiftelsen nu har återskapat. Detta har gjorts med arbetsplatsförberedande nya svenskar med målet att de ska få användning för sina tidigare kunskaper inom samhällsbyggnad, sedan praktik på partnerföretag. På sikt är målet att de ska integreras i vår vackra bransch, och förändra liv.

Jag ser gärna fler liknande initiativ i samhällsbyggnad. Låt oss göra någonting tillsammans!

Alla ska känna sig stolta över du gamla du fria, över Sverige, världens finaste land.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Experterna

Dystrare tider

De mörkare tiderna kom snabbt, detta året blev jag nästan överraskad.

Published

on

Jag bokade av ren slentrian en golftid, tidpunkten för bokningen var måndag 19:45 precis efter min son somnat. Den tänkta speltiden var söndag morgon 08:00, precis som jag brukar under högsäsong, tidig starttid innebär att jag kommer hem tidigare.

Det var bara ett problem, två dagar senare när jag synade väderprognosen i SMHIs app visade det sig att temperaturen skulle vara runt 0 grader och dessutom relativt mörkt.

De mörkare tiderna kom snabbt, detta året blev jag nästan överraskad.

Vad som däremot inte överraskade mig men som däremot gör mig dyster och nedstämd är den nyhet som kablades ut i flertalet medier om den räd mot byggarbetsplatser som ett flertal instanser genomförde för en tid sedan. I de flesta branscher är detta fenomen ett rundningsmärke då det är så djupt rotat i kulturen att följa de lagar och regler som finns.

Resultatet av ovan nämnda räd?

100 företag

75 arbetsplatser

40 % av arbetsplatserna fick allvarliga varningar

25 % stängdes direkt…

Känn på den. 1 av 4 stängdes direkt.

Och direkt fick de som anser att byggbranschen är eftersatt mer vatten på sin kvarn.

Jag mår bra av vetskapen att jag varje dag genom mitt yrke och min roll och mitt företags erbjudande försöker motverka osäkra och osunda arbetsplatser. Men vi måste på allvar bli fler som tycker att det får vara nog nu, låt oss arbeta konstruktivt, proaktivt och tillsammans för att förbättra både synen av branschen men framförallt arbetsvillkoren och säkerheten, det ska vara en självklarhet att jobba enligt rådande säkerhetsstandards. Att komma hem från jobbet, hälla upp valfri dryck i sitt glas och slökolla på Let’s dance eller annan icke intelligent underhållning är en självklarhet, och för oss som kan påverka är det en skyldighet att göra allt vi kan för att möjliggöra detta.

Kan vi tillsammans se till att de dystra tiderna blir ljusare och bättre?

Continue Reading

Experterna

Vi behöver få lite upprättelse

Den senaste tiden har jag tillsammans med flertalet av mina kollegor i branschen över både formella möten och avslappade luncher reflekterat över den ständiga dialogen som pågår om huruvida samhällsbyggnad är slö, ineffektiv, förändringsobenägen och flertalet andra inte så smickrande adjektiv.

Published

on

Och alla har vi varit överens, vi erkänner. Vi har inte gjort tillräckligt för att skynda på produktivitetsutvecklingen, effektiviteten, digitaliseringen.

Men att helt sonika påstå att samhällsbyggnad är en samling slöa individer som inte driver utveckling och på kvällarna sitter och täljer guld med smörkniv är otroligt missvisande.

Vi känner att debatten behöver nyanseras en aning.

De senaste åren har flera stora aktörer samarbetat för att enas kring digitala arbetssätt, bygg har varit en av de hetaste branscherna inom start up-världen, och flertalet nya affärsstrukturer skapas för att råda bukt med branschens produktivitet, till exempel där jag själv jobbar. Dessutom pågår på samtliga håll i branschen ett intensivt arbete med att förbättra säkerheten och jobba mot noll olyckor.

Bankens räntor och agerande, regleringar i gestaltning från kommuner och stat, hyresregleringar och fackliga motsättningar är några av makroaspekterna som också påverka branschens utveckling.

Med detta sagt så finns mängder med spännande möjligheter för oss i branschen att ta tag i. Men jag tror flera med mig känner att vi behöver få lite upprättelse, jag är den första att erkänna att vi behöver jobba hårt. Men jag vill och är en del av lösningen.

Hur ställer du dig?

Continue Reading

Experterna

Hur hållbart är miljöcertifieringar egentligen?

Jag vill väldigt gärna ha fel i detta fall. Jag vill väldigt gärna att ni som läser inte delar mina åsikter och erfarenheter, och att ni då tar tillfället i akt och kommenterar, diskuterar och upplyser mig och andra hur det ser ut i dagsläget och hur det fungerar.

Published

on

Viktor Davidov header-2

För min samlade bild av hur byggbranschen fungerar idag är att en (eller flera) miljöcertifieringar ser fint ut på pappret, men när det kommer till kritan är det inte så viktigt ändå. Det jobbas hårt i början av projektet med att få in de krav och förutsättningar som krävs för att uppnå en eller flera miljöcertifieringar. Men ju längre projektet fortlöper desto mindre fokus läggs på uppgiften. Orsakerna till varför är många och varierar från projekt till projekt, och det finns säkert undantagsfall där min bild inte stämmer. En sak är dock helt klar. Idag krävs det extra resurser för att jobba med miljöcertifiering, resurser som inte finns eftersom miljöcertifiering inte står tillräckligt högt upp på allas agendor.

Personligen är jag väldigt angelägen om att branschen behöver höja upp statusen på miljöcertifiering och hållbarhetsfrågor, och att nyckeln till det är att minska den tid som krävs och de kostnader det medför i projekt.

Jag kommer nu i mitt resonemang avgränsa mig till byggprodukter.

Idag pratas det ofta om en loggbok där entreprenören ska fylla i vilka produkter och material som köps in och byggs in i ett projekt. Denna loggbok är precis vad ordet säger, en bok där du loggar dessa uppgifter. Jag har alltid ifrågasatt varför det heter “loggbok” och varför detta görs manuellt och i byggskedet, av entreprenörer och underentreprenörer. Det är dömt att misslyckas eftersom det inte finns tid ute i projektet, och eftersom det görs manuellt. 

Om vi istället i projekteringen projekterar digitalt med de produkter som ska köpas in och byggas in, som innehåller länkar till tillverkarens information om material och kemiska ämnen, produktens BVD, om de är BASTA-godkända med mera så resulterar det i att “loggboken” blir projekteringsmodellen (BIM-modellen). Då går det även i tidigt skede göra LCA analyser och TCO analyser på faktiskt och korrekt data.

Skulle nya produkt- och materialval behöva göras i byggskedet, då hanteras det genom att modellen uppdateras och på så vis hålls levande. Det i sin tur effektiviserar hela relationshandlingsförfarandet.

Tekniken finns idag. Det enda vi behöver göra är att ändra processer och metoder.

Först då blir miljöcertifieringar hållbart.

*BVD = Byggvarubedömning

*LCA = Livscykelanalys

*TCO = Total Cost of Ownership

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.