Connect with us

Experterna

Du gamla du fria…hur blir vi fler i samhällsbyggnad?

Published

on

Jimmy Dahlström Regionchef Prolog

Jag firar alltid vår nationaldag och firade så klart även i onsdags, den 6 juni. Jag är stolt över vårt land.

Vi har ett väldigt vackert land och det finns mycket att vara stolt över.

Norrlands spektakulära natur, en huvudstad med ovanligt mycket vatten i de centrala delarna, Värmlands vackra skogar, det kala och karga landskapet på västkusten, Österlens harmoni.

Eller varför inte förmånlig föräldraledighet, bra arbetsvillkor, goda semesterförhållanden, sunt starta-eget klimat. En byggbransch som faktiskt håller hög kvalitet. Måhända att det är dyrt att bygga men vi är duktiga.

Jag vill att alla som bor i Sverige ska känna sig stolta över sitt Sverige, vårt Sverige.

Vi har dock en utmaning.

Hur ska vi ta tillvara på den arbetskraft som invandrar till Sverige? Problemet är inte invandringen i sig, problemet är enligt mig att vi inte tar tillvara på all den kompetens som finns hos de nya svenskarna.

Hur ska vi få dem att känna sig stolta över vårt Sverige?

Ur ett samhällsbyggarperspektiv så är behovet av arbetskraft väldigt högt just nu. Samtidigt upplever många en brist på just arbetskraft.

Enligt mig finns en av de långsiktiga lösningarna på en nutida och framtida arbetskraftsbrist i lyckad integration och tillvaratagande på kompetens från nya svenskar.

Det hela handlar om involvering, för att lära sig våra svenska byggnormer, nomenklatur osv., måste man få chansen att involveras.

Det finns många fina exempel där arbetsträning sedermera lett till framgångsrik integrering och förändrade liv. För det finns något elementärt i att kunna jobba och försörja sig, det ligger djupt inom oss människor.

Ett sådant exempel är Stiftelsen Botildenborg.

Botildenborg är ett gammalt hus beläget mitt i Rosengård i Malmö som stiftelsen nu har återskapat. Detta har gjorts med arbetsplatsförberedande nya svenskar med målet att de ska få användning för sina tidigare kunskaper inom samhällsbyggnad, sedan praktik på partnerföretag. På sikt är målet att de ska integreras i vår vackra bransch, och förändra liv.

Jag ser gärna fler liknande initiativ i samhällsbyggnad. Låt oss göra någonting tillsammans!

Alla ska känna sig stolta över du gamla du fria, över Sverige, världens finaste land.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Experterna

Viktor Davidov, BIMobject: Vad kostar du per timme?

Published

on

Viktor Davidov header-2

Bill Gates påstår sig bara anställa lata människor till att lösa svåra uppgifter. Varför då? Jo, för de hittar ett snabbt och effektivt sätt att lösa uppgifterna på.

I takt med att fler och fler arbetsuppgifter effektiviseras och automatiseras med hjälp av datorer – AI, ML, MM – men framförallt genom att scripta arbetsuppgifter – behöver vi ifrågasätta affärsmodellerna och på vilka grunder vi tar – och får – betalt. Om du som kund har ett behov som behöver lösas eller täckas, är inte frågan “hur många timmar krävs?” relevant för priset. Det är vilket värde uppgiften som ska lösas har för dig som är det relevanta.

Om jag som leverantör kan lösa ditt behov på en timme eller tio ska inte spela någon roll för min ersättning. Var finns i så fall incitamenten för mig att göra vad jag gör idag, fast bättre och effektivare, om jag får betalt per timme? Ett jobb, till exempel att producera ritningar, som förut kunde ta tio timmar, tar nu kanske en timme, eller en minut. Men det faktureras fortfarande tio timmar.

Jag är övertygad om att vi mer och mer går mot fasta arvoden för det värde leverantören levererar till kund. Eller, jag tror att vi måste göra det. Utmaningarna är såklart mentaliteten och “mindset” hos både kund och leverantör. Att se och budgetera för timkostnad är enkelt. Att se värdekostnaden, eller värdeinvesteringen, kan vara svårare, ur bådas perspektiv.

BIM är ett utmärkt exempel från byggbranschen. Mer och mer av arbetet scriptas och automatiseras och tar därmed väldigt lite, eller ingen tid alls, från en fysisk person. Istället kan den tiden läggas på mer värdeskapande uppgifter som att hjälpa kunden få exakt den lösning eller produkt som önskas. Men, hur prissätts det?

Ta en funderare kring vad Bill Gates menade var viktiga egenskaper vid anställning. Hur påverkar det sättet vi gör affärer på idag och framöver? Och hur det kommer påverka det du gör idag?

Continue Reading

Experterna

På isen lär man sig åka skridskor: dags för byggbranschen att ge sig ut!

Den bistra sanningen är att alltför många av oss åker inte skridskor. Flera aktörer har inte ens brytt sig om att byta om och försöka ta sina första skär. Utan helt lugnt suttit på läktaren och iakttagit, det är trots allt rätt så mysigt på läktaren och man får ju korv och glass i periodpaus ändå.

Published

on

Jimmy Dahlström Regionchef Prolog

Nu stundar mörkare tider, termometern visar allt lägre temperaturer, men denna årstid är på många sätt varmare också. Vi tenderar att spendera mer tid tillsammans framför brasor, åker på skidresor, dricker varm choklad. Vi är närmare varandra. Under dessa tider får jag ibland chansen att följa med ett av mina syskonbarn på ishockeyträningar, morbror var ju en gång i tiden (preskriberat för längesen) en ganska lovande hockeyspelare, så han ska allt lära ut hur man åker skridskor.

Jag brukar berätta för min syster och hennes barn att skridskor, det lär man sig att åka på isen. Inte i böcker, eller på kurser. Skridskor lär man sig åka när man försöker, man ramlar, man kanske slår sig, men man lär sig av sina misstag. Ändrar på något och försöker igen.

Det har väl knappast undgått någon att produktivitet är branschens just nu hetaste buzzword. Alla pratar om det, några gör något åt saken, men de flesta sitter fortfarande på läktaren och iakttar de andra som åker skridskor, de andra som försöker, de andra som lär sig.

Det finns studier genomförda av McKinsey som visar att den bransch som haft störst produktivitetsutveckling sedan 1947 är jordbruket. Jordbruket har utvecklats något enormt under den givna tidsperioden. En av de allra största faktorerna för just den branschen har varit digitaliseringen, och den ökade graden av just av digitala processer.

Från att så grödor och annat med häst och plog till att ha storskaliga effektiva digitaliserade maskiner har deras effektivitet ökat radikalt. Byggbranschen däremot har om man raljerar lite grann stått stilla; vi bygger ett hus till stor del likadant som vi gjorde 1947.

Detta är såklart inte helt sant, en hel del har ändrats. Men den bistra sanningen är att alltför många av oss åker inte skridskor. Under flertalet år har till och med flera aktörer inte ens brytt sig om att byta om och försöka ta sina första skär. Utan helt lugnt suttit på läktaren och iakttagit, det är trots allt rätt så mysigt på läktaren och man få ju korv och glass i periodpaus ändå.

I förra veckan deltog jag på ett mycket spännande initiativ, ett event som heter Nordic Contech. Där fick jag möjligheten att se en positiv sida och en lite mindre smickrande sida från vår bransch. Den positiva sidan är att det finns massor med spännande krafter, start ups och företag som erbjuder digitala lösningar på många av våra utmaningar i branschen. Den lite mindre smickrande sidan är att det fortfarande är väldigt många aktörer som inte byter om och ger sig ut på isen.

Jag är optimist, förr eller senare kommer vi alla åka skridskor tillsammans i en hejdundrande fart, dem som inte byter om, svettas, ramlar, försöker och lär sig, kommer så småningom att få ägna sin tid till något annat än att åka skridskor.

Continue Reading

Experterna

Förvirring, kommunikationsbrister, nästan färdigställda gemensamhetsutrymmen och omarbete

Published

on

Jimmy Dahlström Regionchef Prolog

Jag har nyligen fått det lite tveksamma nöjet att i skala 1:1 uppleva en del i byggprocessen som inte är branschens starkaste. Den del av byggprocessen jag talar om är när tillträde till nyproducerad lägenhet sker av den viktigaste personen i värdekedjan, dvs slutkunden. I detta fallet jag själv.

Många företag kämpar med låga NKI (Nöjd Kund Index) siffror, och i dessa slutskeden äts ofta mycket av den planerade lönsamheten upp pga felkostnader som enligt den alldeles för tidigt bortgångne och framstående forskaren Per-Erik Josephson uppgår till så mycket som 6,5 procent av projektets produktionskostnad.

Inom Lean Management talas det ofta och mycket om den viktigaste komponenten för framgång; slutkunden och vikten av att ha fokus på denna. Ständigt fokus på slutkunden. Inte på byggherren. Utan på mig, en helt vanlig människa.

Det är inte alla som vet att Toyota även bygger hus, Toyota Homes. Deras husproduktion präglas av en väldigt hög grad av prefabricering. Tillverkning av modulerna sker resurs- och yteffektivt, men det som är mest intressant och fascinerande är att inför varje arbetspass så börjar alla yrkesarbetare med att buga inför bilder på slutkunden som sitter annonserad i samband med produktionsplatsen. Bilder på helt vanliga människor som jag. Människor som precis gjort sitt livs största affär. Greppet med bilder på slutkunden kanske inte är helt förenligt med GDPR men ack så tankeväckande.

Jag är tämligen övertygad om att flertalet av de väldigt kostsamma fel som måste åtgärdas när slutkunden redan flyttat in skulle elimineras om de som utför de värdeskapande arbetena visste vem de faktiskt monterar köksfläkten för. Visste de vilken fas i livet vi är i och varför vi köpt just den här lägenheten i det här området skulle en personlig relation uppstå och en ökad noggrannhet infinna sig.

Vidare har jag även fått uppleva hur kommunikation mellan slutkund och projektutvecklarens kundservice fungerar. Och jag har inte tillräckligt med rader i denna krönika för att beskriva allt utvecklingsbart i den interaktionen. Däremot finns det även här inspiration att ta från Lean och andra managementfilosofier och forskning. En välinformerad slutkund är oftast en mycket nöjd slutkund; det finns inget som dödar nöjdhet som desinformation.

Problem, utmaningar, åtgärder och handlingsplaner ska synas tydligt och tidigt. I andra branscher är det numera praxis att slutkunden i ett interaktivt gränssnitt kan följa ett ärende och dess status och slutkunden har givetvis möjlighet att boka insatser från leverantören på tider som passar slutkundens vardag.

Så vad ville jag ha sagt med den här krönikan? Jo…

Allt för många entreprenörer och projektutvecklare saknar fokus på slutkunden och slutkundens upplevelse i samband med tillträde. Och detta står i korrelation med deras lönsamhet. Det är absolut inte hela lösningen på lönsamhetsbesvär i branschen men däremot en väldigt viktig pusselbit till att uppnå högt NKI, och i det längre perspektivet referens- och ambassadörsmarknadsföring och lönsamhet.

Vill ni ha hjälp, då vet ni var ni hittar mig.

/ en inte helt nöjd slutkund

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.