Connect with us

Digitalisering

”Det är projekten som gör Skanska” – möt bolaget som drömmer stort

Published

on

Anders Erlandsson-Sofia Skoglösa-Skanska

Det är inga nybörjare på Skanska Sverige som gör mig sällskap i mötesrummet i Köpenhamn. En våning ovanför oss pågår tredje och sista dagen av Dream Big, ett projekt arrangerat av Skanska i syfte att skaka fram idéer och smarta lösningar på framtidens ledningsplattform. Men mer om det senare, för först ska vi prata värderingar och hur de blir praktisk verklighet.

Anders Erlandsson har haft Skanska som arbetsgivare sedan maj 1996, det vill säga i 22 år. Sofia Skoglösa kom till företaget 2001. Idag är de COO, eller operativ chef, respektive utvecklingschef för Operationell Effektivitet. På Skanska är sannolikheten god att du stannar länge.

”Stannar du fem år, då är du ofta på väg mot en livslång anställning. Då har man fått smak för det och man har hittat sin plats.”

Orden är Anders och han får genast bifall av Sofia.

”Skanska är ett förtag som bryr sig om sina medarbetare. Vi är ett värderingsstyrt och väldigt humant bolag tycker jag.”

Skanska är byggt av projekt

Företag som arbetar efter tydliga värderingar är knappast något nytt, men Anders och Sofia menar att man på Skanska gör det ”på riktigt”. En jätteorganisation som Skanska – enbart Skanska Sverige har 9 200 medarbetare (i koncernen är man 40 000) – utgörs av många olika organisationer i en.

”En utmaning för oss, men också en möjlighet, är vår decentralisering. Skanska är ju egentligen en massa projekt,” säger Anders.

Sofia utvecklar:

”Det är projekten som gör vårt bolag. Det är de som är kärnan. Alla vet att det inte är staben eller top management.”

De många olika och geografiskt utspridda projekten gör det särskilt viktigt med gemensamma värderingar. Och detaljstyrning från toppen är inget alternativ, förklarar Anders.

”Vår bransch är en people’s business. Vi är beroende av individuella insatser. Det gäller att förse våra medarbetare med rätt förutsättningar och ge dem möjlighet till stor grad av involvering, för att få saker att hända.”

Anders, som tidigare bland annat arbetat med hälsa och säkerhet på Skanska, berättar hur medarbetare stämmer av arbetsmiljö och medarbetares välmående vid varje månadsmöte. Att göra processer och struktur av värderingarna är nyckeln för att få dem permanenta.

”Det gäller att få in det som en del av det dagliga. Är det inte del av någons arbetsuppgifter så blir det ju inget av det. Så vi är väldigt noga med att det ska vara det.”

Produktionen ska bli effektivare med hjälp av Dream Big

En arbetsuppgift högt upp på agendan hos många av Skanskas medarbetare är digitalisering. Skanska Sveriges projekt Dream Big är ett väldigt konkret exempel på hur man försöker göra digitala arbetsmetoder och verktyg till en naturlig del av vardagen för anställda.

Inför designsprinten har Skanska inventerat problem och utmaningar som medarbetarna upplever i sitt vardagliga arbete. Resultatet av inventeringen ligger till grund för den tre dagar långa så kallade designsprinten där arbetsgrupper arbetat fram förslag till lösningar med utgångspunkt i Skanskas önskemål och förutsättningar. Ett 20-tal innovationsföretag och större teknikleverantörer har bjudits in för att ta sig an uppgifterna.

Dream Big Skanska

Med Dream Big har Skanska bjudit in innovationsföretag att utveckla lösningar för en effektivare produktion.

För Skanska är målet med Dream Big tydligt: produktionen ska bli effektivare. Av de deltagande företagen hoppas Skanska få ny kunskap och idéer. Sofia förklarar:

”Vi inser att vi ju faktiskt inte sitter på den här kunskapen. Och vi kanske inte ska sitta på den heller när det finns andra bolag som gör det. Skanska Dream Big handlar om att öppna upp och ta hjälp.”

Anders instämmer:

”Jag hörde redan igår – dag 2 – att vi fick många intressanta idéer som vi definitivt inte hade fångat upp på vår egen kammare.”

”Vi behöver kanske inte hålla i saker”

Att placera ett papper i en digital enhet tror Anders och Sofia inte kommer att orsaka någon digital revolution. För att nya verktyg och arbetssätt ska bli verklighet krävs lösningar och digitala verktyg som är smartare än dagens metoder. Annars kommer medarbetare helt enkelt inte att använda dem.

”En viktig ingrediens är att hitta smarta arbetssätt så att vi kan jobba lite smartare än vad vi gör idag. Och då tror vi på att göra saker i smarta gränssnitt. Vi behöver till exempel kanske inte hålla i saker, vi behöver inte skriva på papper, utan vi kan ha händerna fria.”

Med Dream Big hoppas Skanska kunna kombinera sin gedigna kunskap om byggprojekt och dess utmaningar med innovationsbolagens nytänkande, tekniska kompetens och kreativitet.

”Vi har en ganska god idé om vad som är framgång i projekt. Vi vet vilka de basala bitarna är. Jag tror inte det kommer ändras jättemycket efter de här dagarna utan det är mer HUR vi gör det och hur vi nu ansluter till ny teknik.”

Mix av större och mindre bolag blev klockren

Till projektet Dream Bigs designsprint bjöd Skanska in riktigt stora bolag som Apple, Google och Microsoft för att generera idéer. Också mindre innovationsföretag fanns på gästlistan, däribland Fieldly. Sofia berättar att mixen av inbjudna inte var helt okontroversiell.

”Vi var ärligt talat lite nervösa. Kan vi sätta två stora leverantörer som Apple och Microsoft bredvid varandra? Det blev klockrent.”

Anders instämmer:

Att jobba i en designsprint som Skanska Dream Big tycker både Sofia och Anders har fungerat bra och varit givande. Men så är å andra sidan inte Skanska främmande för utveckling och innovation heller. Anders förklarar:

”Historiskt har utveckling varit en viktig överlevnadsfaktor i Skanska, det här att hela tiden röra sig. Nu pratar vi om den fjärde industriella revolutionen – och vi är en del av den. Vi betraktar det inte som att det är någon annan som gör den utan vi är med i det. Och vi försöker fånga det nu.”

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Digitalisering

”Digitaliseringen ger stora möjligheter att stärka tillit och gemenskap”: Rikshems nya hållbarhetschef

Rikshem, ett av Sveriges största privata fastighetsbolag, har rekryterat Malin Bosaeus som kommer bli Rikshems hållbarhetschef och leda Rikshems hållbarhetsteam.

Published

on

Malin Bosaeus-Digitala Byggindustrin

Rikshem, ett av Sveriges största privata fastighetsbolag, har rekryterat Malin Bosaeus som kommer bli Rikshems hållbarhetschef och leda Rikshems hållbarhetsteam. Malin Bosaeus har tidigare arbetat på RISE (Research Institutes of Sweden), där hon jobbat inom utveckling- och forskningsprojekt kopplat till innovation och social hållbarhet inom stadsutveckling. Hon tycker att några av fastighetsägares största framtida utmaningar är att arbeta för att motverka segregation, samhällsklyftor och framväxt av parallella samhällen, och hon menar att som fastighetsägare har man möjlighet att påverka detta bland annat genom att skapa trygga och hållbara livsmiljöer för de som bor och verkar i området.

– Det är framförallt de sociala aspekterna som vi kommer att sätta fokus på, även om vi absolut inte ska tappa helhetstänk och övriga aspekter.

Även när det kommer till den stora utmaningen att förändra samhället till att bli klimatneutralt så är en stor del av omställningen att förändra våra beteenden och hur vi kan underlätta den omställningen, menar Malin Bosaeus.

– Det är inte alltid tekniken som är det nya, ibland är det viktiga hur det förpackas för att öka användbarheten och motivera ett nytt sätt att agera. Det har jag sett många exempel på bland annat när jag jobbat med EU-projekt om smarta städer.

Just nu har Rikshem fullt fokus på områdesutveckling. De vill skapa miljöer som gör det möjligt för boende att bo kvar i området även när bostadsbehovet förändras. Det pågår redan flera satsningar, som exempelvis trygghetsanalyser, samverkan för att få in fler unga i arbete i områdena, samarbeten med konstnärer för att skapa trygga och unika miljöer och mycket mer.

– Jag ser fram emot att växla upp detta arbete tillsammans med mitt team och hela organisationen. Vi kommer självklart också att använda oss av digitaliseringens möjligheter. Bland annat genom analyser i GIS, pedagogiska visualiseringar via Gapminder, digitala verktyg som skapar möjligheter för bättre kunddialog, system för ökad säkerhet och trygghet samt digitala boskolor för att nämna några.

Vilken roll har en ökad digitalisering i fastighetsbranschens hållbarhetsarbete enligt dig? 

– För hyresgäster är det kanske frågor som trygghet, komfort och ekonomiska besparingar som är drivkrafter för smarta digitala hem. Samtidigt kan integritet och säkerhetsfrågor få en ökad betydelse beroende på hur samhället utvecklas i övrigt, säger Malin Bosaeus.

Hon menar att potentialen i effektiviserings- och miljövinster genom digitala stöd är stor, och förändringar i branschen kan göra skillnad. Hyresgäster har också i större utsträckning börjat ställa högre krav på miljökvaliteter i sitt boende. Att exempelvis kunna följa sin egen förbrukningsstatistik för el och vatten kan göra boende mer medvetna om sin egen användning, vilket kan leda till en ändring av vanor och beteenden, berättar hon.

– Detta tillsammans med andra tjänster för en mer hållbar livsstil, både digitala och fysiska, kommer ta oss steg närmare de globala hållbarhetsmålen.

Hur kan en ökad och utvecklad digitalisering av fastigheter och fastighetsbolag påverka den sociala hållbarheten? 

– Digitaliseringen ger stora möjligheter att stärka tillit och gemenskap, övervinna sociala och miljömässiga utmaningar och vi ska ta till vara på den outnyttjade potentialen i den snabbt föränderliga digitala utvecklingen, säger Malin Bosaeus.

Det finns redan idag exempel på appar och andra digitala verktyg som kan stödja arbetet med social hållbarhet, både när det kommer till trygghet, hälsa, integration och delaktighet. Exempelvis har Rikshem påbörjat ett samarbete, med Colive för att göra det enklare för fler unga att hitta en bostad genom samboende. Colives app matchar hyresgäster efter deras preferenser.

– Men det är också viktigt att tänka på att digitaliseringen är ett verktyg för att komma dit vi vill, det är inte målet i sig och ibland kan tekniken imponera på oss så mycket att den styr utvecklingen. Först när tekniken blir ett stöd utifrån vårt mänskliga behov och beteende så ökar potentialen för vi ska nå våra hållbarhetsmål.

Continue Reading

Digitalisering

Skanskas digitala coach: “Användarvänligheten är a och o”

Yrkesroll:  Digital coach. Uppgift: digitalisera byggbranschen. Vi tog ett snack med digitala coachen Linn Areno på Skanska om den generellt låga produktiviteten inom bygg och hur man bör tänka för att implementera digitala arbetsmetoder.

Published

on

Linn Areno-DigitalaByggindustrin

Låg digitaliseringsgrad och låg eller negativ produktivitetsutveckling. Byggsektorn har länge legat parkerad i botten av de flesta mätningar av digitaliseringens genomslag, men saker håller på att hända. Allt fler säger sig jobba med digitalisering av byggbranschen och på Skanska har sex personer titeln digital coach. Linn Areno är en av dem. Hennes arbete handlar om att stötta införandet av digitala arbetsmetoder bland yrkesgrupper som är betydligt mer vana vid papper och penna och fysiska verktyg än digitala. Varför tror hon att produktiviteten är så låg inom bygg?

– Jag skulle säga att vi generellt sett är dåliga på att planera och förutse, samt jobba proaktivt. Det leder till att det blir en del ställtid där man väntar på något annat.

Sedan början av 2017 har Linn Areno fungerat som en mellanhand mellan projektteam, leverantörer av mjukvara och Skanskas IT-avdelning. Hon stöttar i alla projektfaser, från upphandling och design till produktion och överlämning till slutkund när det gäller införandet av digitala arbetsmetoder.

Linn Areno är en av Skanskas sex digitala coacher.

Planering, förutsägbarhet och involvering är nyckelord när man frågar Linn vad hon tror skulle göra det lättare för projektmedlemmarna att arbeta mer effektivt i vardagen.

– Delaktighet behövs. Sen kan man diskutera ökad produktivitet. Vi kan inte effektivisera allt på ett ställe i en silo. Det påverkar nästa silo negativt. Det är också viktigt att produktiviteten inte går ut över säkerhet och arbetsmiljö. Linn ser också att nya affärsmodeller har potential att stärka incitamenten för att arbeta digitalt. I konsultledet tar man ofta betalt per timme vilket gör incitamenten att förbättra produktiviteten är ganska låga.

– I branschen handlar det väldigt mycket om timmar. Det behöver finnas något annat incitament som ger mervärde för såväl leverantören som entreprenören, underentreprenören och beställaren. Här finns en hel del intressanta tankar i delningsekonomi som vi inte riktigt har tagit till oss i branschen.

Det händer att byggföretag köper in system med avsikten att utveckla en process till att  jobba digitalt. Ändå blir många digitaliseringsinitiativ inte mer än just initiativ. Vad, tror Linn, är de vanligaste orsakerna till att det blir så?

– Användarvänligheten är inte vad den borde vara, den är A och O. På jobbet gör många inte som de gör privat då man ofta lär sig genom att söka upp svar. I det privata blir man också ofta tipsad om “den och den grymma lösningen”. Tipskulturen är mer en privat kultur.

Linn drar en parallell till Swish, som hon menar är ett föredöme i enkelhet, och som också slagit igenom via en tipskultur. I sin vardag jobbar hon mycket med att lära ut och inspirera. Hon understryker vikten av de som ska använda tekniken måste förstå fördelarna. Kan användare dessutom själva relatera till nyttan med användandet blir det lättare att ta till sig. Det kan t.ex. handla om att man med ett verktyg kan minimera risken för halk- och fallolyckor.

– Du behöver någon som kan hålla dig i handen och som finns där så att du känner trygghet när du ska ta till dig något nytt. Samtidigt behöver du förstå nyttan, för din egen del såväl som någon annans nytta med det du skapar eller tar del av.Den kultur som råder inom bolaget är ett annat viktigt område som många gånger kan avgöra om ett digitaliseringsarbete lyckas eller inte. Linn menar att hon ser störst potential i en kultur som inbjuder och uppmuntrar till utveckling.

– En kultur som bygger på att man vågar prova, vågar göra fel för att lära sig och sedan dela med sig så att alla kan bli bättre. Sedan vill jag också att man ska ha i åtanke att det inte finns ett egenvärde i att digitalisera. Det är ju bara ett steg i utvecklingen och att det blir digitalt skapar flera och nya nyttor.

Att gå från ord till handling i digitaliseringsarbetet är något hon tycker att fler borde göra. BIM’s potential att förändra hur byggbranschen arbetar har t.ex. länge diskuterats, men tillräckligt mycket har inte hänt i praktiken, menar Linn.

– Det har varit mycket snack och lite genomförande. Tänk om vi hade flyttat kraften från att snacka och vända och vrida på saker till att förverkliga!

Att enskilda medarbetare har tillgång till material, information och dokumentation som han eller hon behöver digitalt menar Linn är en självklarhet. En sådan självklarhet att det på Skanska också arbetas mycket kring en gemensam digital plattform. Plattformen som kommer testas med pilotprojekt under början av 2019 skapar bland annat förutsättningar för att medarbetare får rätt information i rätt tid. Man kommer även att koppla på komponenter för att hålla reda på verktyg, maskiner och material.

Linn nämner också vikten av att jobba mot gemensamma mål för att lyckas digitalisera arbetet.

– Vi måste börja prata om “vårt projekt” så att alla jobbar mot samma mål. Det finns stor potential i att sluta se projekten som ”mitt projekt”, oavsett vem man är i kedjan – konsult, leverantör, entreprenör eller beställare.

För att medarbetare ska använda en teknisk lösning bör den vara användarvänlig, självinstruerande och “personifierad”, menar hon.

– Inget verktyg kommer lösa våra problem. Verktyg kommer bara funka om människan bakom gillar och vill använda det. Det är alltid människan som kommer vara den viktiga.

Nyfiken på fler av Skanskas digitala satsningar?
Läs om Dream Big.

Continue Reading

Digitalisering

Anna Mellström, Einar Mattsson: ”störst förbättringspotential finns i planering och samordning av produktionen”

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring?

Published

on

Anna Mellstrom Einar Mattsson Byggnads

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Hon lämnar då rollen som affärsområdeschef för byggproduktion. Efter sju år i bolaget är hon välbekant med organisationens styrkor och utmaningar. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring? Vi frågade.

Jimmy Bengtsson, vd för Veidekke Sverige, har sagt att han uppskattar en genomsnittlig hantverkares värdeskapande tid till ca 40 procent av arbetsdagen. Vad tänker du kring det? Delar du denna bild?

– Det är svårt att säga hur många procent som det blir, men jag tror att det finns mycket tid som kan bli mer värdeskapande – både bland hantverkare och tjänstemän. Vi kommer att ta ett helhetsgrepp och har t.ex. börjat med tidsstudier på tjänstemän.

Vad tror du skulle göra det lättare för yrkesarbetare att arbeta mer effektivt?

– Vi i ledningsgruppen måste skapa förutsättningar för medarbetarna att jobba värdeskapande, att hitta nya metoder och material. Man måste se till att vi alltid gör rätt saker, till rätt kostnad och kvalitet.

Ser du att det finns några särskilda arbetsuppgifter eller delar av arbetsflödena där du ser särskilt stor utvecklings- och förbättringspotential?

– Jag tror att den största förbättringspotentialen finns i planering och samordning av produktionen. Idag står den tillfälliga fabriken still i cirka 16 timmar per dag på vardagar och oftast 24 timmar varje helg. Det kan bli mycket effektivare.

Vilken typ av tekniska lösningar tror du kommer att bidra till att medarbetare i byggproduktionen kan arbeta mer effektivt?

– Planeringsverktyg som exempelvis BIM tror jag är en av nycklarna. En annan nyckel är att i högre utsträckning använda dagens digitala hjälpmedel som paddor och telefoner för till exempel ritningar och dokumentation.

Bild: Åke Gunnarsson /VUE AB

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.