Connect with us

Svensk byggbransch

Carin Stoeckmann, Byggmästar’n i Skåne: ”vi måste ha världens roligaste bransch”

Sveriges största kvinnliga företagare, Carin Stoeckmann, menar att digitalisering spelar en mycket viktig roll på vägen mot en sund och säker byggbransch. Vi tog ett snack med vd:n för Byggmästar’n i Skåne om hennes roll i världens roligaste bransch.

Published

on

Carin Stoeckmann Kungliga Patriotiska Sällskapet diplom

Konkurrens, nya krav, ny teknik och digitaliseringen. Ingen av dessa utmaningar skrämmer Byggmästar’n i Skåne, om man får tro dem själva. Digitala Byggindustrin slog sig ner med vd Carin Stoeckmann för ett samtal om sund konkurrens och världens roligaste bransch.

Bygg inte självklar bransch för byggmästardotter

Byggmästar’n i Skåne, Sveriges Byggindustrier, Svenskt Näringsliv. Alla tre är organisationer där Carin Stoeckmann gjort – och gör – avtryck. Den första leder hon, den andra är hon vice ordförande i, och den sistnämnda sitter hon i styrelsen för. Efter tio år i olika roller i familjeföretaget Byggmästar’n i Skåne gick hon, 32 år gammal, in som vd. Och byggbranschen, menar hon, har bara blivit roligare ju mer hon lärt sig.

Vägen till bygg var inte självklar, ens för en dotter till föräldrar som ägnat sina yrkesliv åt branschen. Innan hon lärde känna branschen hade hon en del fördomar.

– Den bild jag hade av byggbranschen är inte den bild jag har idag. Idag tycker jag att vi måste ha den absolut roligaste branschen.

Den som har ett intresse för samhällsfrågor i stort bör finna byggbranschen intressant och omväxlande. Det menar Carin som själv alltid haft ett stort samhällsintresse.

– Vad behöver en livsmedelsaffär ha i sin produktion? Hur funkar ett lager för dem? Vad behöver man tänka på när man bygger ett LSS-boende? Det finns så mycket man kan lära sig av andras branscher och andras utmaningar genom att befinna sig i byggbranschen, och det tycker jag är så jäkla roligt.

Driver på för en sund byggbransch

När Carin gick in som vd omsatte Byggmästar’n i Skåne omkring 200 miljoner. Idag uppgår omsättningen till en miljard kronor. Hon säger sig vara tacksam för att ha haft förmånen att göra tillväxtresan tillsammans med bolaget. Att det rör sig om ett lagarbete understryker hon. På vilket sätt tror Carin att hon präglar bolaget som ledare?

– Det är väl trendspaningen och omvärldsbevakningen som jag kommer med och försöker stoppa in i företaget. Hur ska vi förvalta det vi vet nu om de trender som faktiskt är på väg? Sen måste man hitta hur just Byggmästar’n ska förhålla sig till dem och hur vi ska bygga upp våra rutiner; det måste man göra tillsammans. Men jag initierar den typen av frågor, det gör jag definitivt.

En byggbransch som är sund är också en säker byggbransch menar Carin. För bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier är också just en sund byggbransch ett viktigt fokusområde. Det ska aldrig ska löna sig att syssla med svartarbete eller fuska med regler, menar organisationen. Företag som är medlemmar i Sveriges Byggindustrier har en uppförandekod att förhålla sig till. Koden säger bland annat att företagen ska arbeta mot mutor, karteller och annan otillåten påverkan på marknaden.

Ett företag som är nybliven medlem i Sveriges Byggindustrier har sex månader på sig att låta ledningen genomgå en utbildning om sund konkurrens, kollektivavtal och en säker arbetsplats. Sveriges Byggindustrier vill att ett medlemskap i organisationen ska betraktas som en kvalitetsstämpel.

– Sund konkurrens är komplext. Det är kopplat till affärsjuridik, det är kopplat till skatt, det är kopplat till arbetsrätt. Det finns ganska många frågor som går in i varandra, säger Carin.

Att frågan är mångbottnad gör att flera personer med olika funktioner i bolaget måste vara involverade för att arbetet för en sund konkurrens ska bli framgångsrikt. Carin betonar också att arbetsmiljö är en del av sund konkurrens.

– Råder det en schysst arbetsmiljö på byggarbetsplatsen så är den nog också kopplat till mycket annat som är schysst.

Att minska antalet mutor är en viktig del av arbetet för en sund konkurrens. För att göra det på ett effektivt sätt gäller det att alla i bolaget har klart för sig vad som avses med en muta och vad som räknas som korrupt beteende. Det här är ett område Carin inte sällan blir inbjuden att tala om, något hon senast gjorde under Almedalsveckan.

Digitalisering viktigt hjälpmedel på vägen mot en sund bransch

Hur digitalt ett byggföretag arbetar kan också ha betydelse för hur framgångsrikt man lyckas motverka svartarbete och andra oegentligheter. ID06, som lanserades 2006 av Sveriges Byggindustrier i syfte att skärpa kontrollen av vilka som vistas på byggarbetsplatsen, har effektivt försvårat för obehöriga personer att vistas där.

– Vi är förberedda för framtiden och jobbar just nu med bl.a. digitaliseringen och försöker hänga med. I vissa avseenden är vi nog i framkanten; det hör jag när jag pratar med andra aktörer och det tycker jag att vi ska känna stolthet över.

På Byggmästar’n i Skåne har man kommit förhållandevis långt med att digitalisera sitt dagliga arbete. Man var exempelvis väldigt tidigt ute med att använda sig av digitala leverantörsfakturor. Idag har man bra koll på vilka individer som vistas på byggarbetsplatserna genom obligatorisk elektronisk registrering av alla som vistas där.

– Hur ser jag till att jag vet vem som är på min arbetsplats? Den frågan har jag drivit och jobbar fortfarande med. Det är en jätteviktig fråga. Och tack vare digitaliseringen så går det så mycket lättare idag.

Man använder till exempel projekthanteringsverktyget Fieldly för att bland annat administrera sina projekt, rapportera tider, resor och arbeta med checklistor (ett slags digitala formulär) och hantera och överblicka underentreprenörer.

– Vi har våra skyddsronder digitala. Och hela regelverket ligger tillgängligt för våra hantverkare i samma app. Och mycket annat, tips och råd, arbetsberedningar, särskilt farliga riskmoment har vi också gjort tillgängligt.

Bild: Christer Dahlén

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Svensk byggbransch

Modigt ledarskap i bygg- och fastighetsbranschen

Vem har yttersta ansvaret för att samhällsbyggnaden lever upp till både ekologisk och social hållbarhet? Detta diskuterades av branschfolk och kommunala tjänstemän på konferensen ”Modigt ledarskap i bygg- och fastighetsbranschen 2.0”.

Published

on

Våga tänka innovativt, bli mer nyfikna och intresserade, sätt människan i centrum! Uppmaningarna från talarna på konferensen var många och av det peppande slaget. Trots att tunga ämnen som klimatkris och bostadsbrist avhandlades var andan bland deltagarna positiv och stämningen full av tillförsikt och hopp om framtiden.

Konferensen arrangerades av Prolog och Altitude Meetings tillsammans med Hyresgästföreningen, Skanska, Croma Arkitekter, BIMobject, Atrium Ljungberg, Fieldly och Mötesplats Social Innovation. Syftet, att lyfta frågan om hur olika aktörer i bygg- och fastighetsbranschen arbetar med ekologisk och social hållbarhet och vems det yttersta ansvaret är att man tar ansvar för dessa frågor, angreps från olika håll av de olika talarna.

Amela Hodzic från Prolog som är initiativtagare till konferensen poängterade att byggarsektorn har ett stort ansvar för en utveckling mot social hållbarhet.

– Ett modigt ledarskap handlar om att våga tänka innovativt!

 Och för att uppmuntra till detta och uppmärksamma gott ledarskap har Prolog och Altitude instiftat en utmärkelse som heter ”Årets Modigaste Ledare”. De nominerade som presenterades på storbildskärmen var inför denna första utdelning Pether Fredholm, Katarina Pelin, Viktoria Buskqvist, Marléne Engström och Petra Sörling, och av dessa blev det Katarina Pelin, förbundsdirektör på VA Syd, som kammade hem priset.

– Jag är så stolt och glad över det här priset. I mitt ledarskap ställer jag mig alltid samma frågor: “var är vi, vart ska vi och varför?” och utifrån det sätter jag alltid en riktning tillsammans med medarbetarna, sa Katarina Pelin.

Malmös tillträdande stadsbyggnadsdirektör Marcus Horning, som ännu innehar samma titel i Lund, talade om staden som fenomen ur ett historiskt perspektiv. Genom att lyfta fram att strukturen i en stad som Damaskus som anlades 5000 år före vår tideräkning präglar staden än idag argumenterade han övertygande att vi måste tänka på att det vi gör i staden idag kommer ha stor impact långt in i framtiden. Detta historiska perspektiv menar Marcus Horning visar också att staden som fenomen är robust.

– Därför är det där vi ska göra de stora hållbarhetsförändringarna vi måste göra, sa han.

Paneldiskussionen med Kenneth Gustavsson från Hyresgästföreningen och Fredrik Friblick från Prolog rörde sig kring initiativet att få fram 1000 nya bostäder till stadens unga. Kenneth förde fram vikten av att få bostäder som unga har råd att bo i och vikten av att lyssna på medlemmarna vad det är de vill ha i sina hem, exempelvis genom en större enkät bland Hyresgästföreningens medlemmar. Fredrik berättade hur de tidigt samlat aktörer till projektet och gjort en gemensam avsiktsförklaring. Nyckeln till att klara av att bygga hållbara och prisvärda bostäder är att samverka bättre.

– Undviker man dubbelarbete och rent slöseri och om alla kommunicerar tydligt kring vad just de kan bidra med blir resultatet så mycket bättre, menade Fredrik.

Ett par inbjudna ungdomar i publiken fick mikrofonen och chans att uttala sig, och sa bland annat att de var positiva till initiativet och att dagens unga är en rörlig och aktiv grupp som sällan har tid eller möjlighet att stå många år i bostadskö, därför är sådana här initiativ välkomna.

Continue Reading

Digitalisering

Så gjorde vi: digitalisering i byggbranschen i praktiken

Emile Hamon: ”Digitaliseringen kan ge stora ekonomiska besparingar”

Published

on

Den 16 maj arrangerade Fieldly, BIMobject och Unicorn Titans träffen Connecting the Dots, ett event med syfte att ge aktörer i byggbranschen chans att utbyta erfarenheter kring digitalisering och att nätverka med varandra. Att temat för dagen väcker intresse var inte att ta miste på, eventet blev snabbt fullbokat.

En av dagens talare var Emile Hamon, verksamhetsutvecklingschef på Veidekke. Han berättade om företagets digitala resa, och delade bland annat en av orsakerna till varför digitalisering varit så viktigt för dem, och varför det är viktigt för hela byggbranschen; med digitaliseringens hjälp kan man åstadkomma stora, ekonomiska besparingar. Ett exempel på det som Emile Hamon tog upp var projektering.

– Har vi inte rätt underlag kostar det oss enorma summor.

Han beskrev också vikten av att utnyttja den information som finns i BIM-modellen för att vara effektiva, och poängterade även att i det allmänna planeringsarbetet och logistiken är digitaliseringen till stor hjälp.

­– Det gäller att få ett bra flyt ute på varje byggarbetsplats.

Även Björn Lahti, digitaliseringschef på LKF Fastigheter, delade företagets digitala resa, och vände fokus mot kunden.

– Vi måste jobba mer mot våra kunder och skapa en bättre digital kundupplevelse. Kunden förväntar sig mer, snabbare.

Oskar Berg, digitalstrateg och verksamhetscoach på Unicorn Titans, hade mycket att säga om hur företag tacklar digitaliseringen.

– Det handlar inte om vad utan hur man angriper digitalisering, sa han bland annat, ett påstående som väl speglar syftet med Connecting the Dots: mindre prat om allt man kan göra, mer prat om ”hur gjorde vi”.

Oskar poängterade också vikten av en gemensam målbild för digitaliseringen, annars blir det ingen samordning, vilket han tydligt illustrerade med en bild på yra höns.

Allt som allt var Connecting the Dots en värdefull chans för branschfolk att dela erfarenheter kring digitalisering, lära av varandras misstag och framsteg, och nätverka.

Continue Reading

Digitalisering

Digitalisering gör klimatdeklaration för byggprojekt lättare

Published

on

Det branschgemensamma verktyget för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram förra året ska nu digitaliseras. Detta kommer göra verktyget enklare att använda och mer kvalitetssäkert.

Hittills har klimatberäkningar gjorts manuellt, vilket är tidskrävande och därmed kostsamt. Nu förenklas denna process genom att de kostnadskalkyler som redan görs i byggprocesser kan överföras digitalt till miljöberäkningsverktyget.

– Det här är ett viktigt steg. En manuell beräkning är inget realistiskt alternativ om Boverkets förslag om obligatorisk klimatdeklaration för byggnader ska kunna realiseras. Vi är stolta över att kunna gå före i denna utveckling och att de kommuner som är med i projektet redan har börjat, eller nu kommer att börja, ställa krav på klimatdeklarationer i byggprojekt, säger Martin Erlandsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Martin Erlandsson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt.

– Den nya exportfunktionen i verktyget gör det möjligt för alla våra användare att göra en klimatkalkyl på ett betydligt effektivare sätt än den manuella hantering som varit praxis hittills. Det innebär att de i framtiden, utöver själva byggkostnadskalkylen, även får en klimatdeklaration på köpet, då den baseras på samma resurssammanställning, säger Daniel Manoraj på NVBS Business IT som levererar och säljer UNIT4 MAP.

IVL är redan igång med nästa digitaliseringssteg för att underlätta beräkningen av en byggnads klimatdeklaration. Detta utvecklingssteg kommer göra det möjligt att byta ut generella miljödata för olika byggprodukter mot företagsspecifika kvalitetssäkrade uppgifter, så kallade miljövarudeklarationer eller EPD-data från olika leverantörer.

– Tanken är att det ska stimulera till förbättringar, genom att man kan se hur klimatpåverkan för den specifika byggnaden kan minska genom ändrade materialval och produktionssätt, säger Martin Erlandsson.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg har finansierats av Energimyndigheten och deras program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende och Smart Built Environment Livscykelperspektiv som finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Läs mer om projektet här

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.