Connect with us

Svensk byggbransch

Carin Stoeckmann, Byggmästar’n i Skåne: ”vi måste ha världens roligaste bransch”

Sveriges största kvinnliga företagare, Carin Stoeckmann, menar att digitalisering spelar en mycket viktig roll på vägen mot en sund och säker byggbransch. Vi tog ett snack med vd:n för Byggmästar’n i Skåne om hennes roll i världens roligaste bransch.

Published

on

Carin Stoeckmann Kungliga Patriotiska Sällskapet diplom

Konkurrens, nya krav, ny teknik och digitaliseringen. Ingen av dessa utmaningar skrämmer Byggmästar’n i Skåne, om man får tro dem själva. Digitala Byggindustrin slog sig ner med vd Carin Stoeckmann för ett samtal om sund konkurrens och världens roligaste bransch.

Bygg inte självklar bransch för byggmästardotter

Byggmästar’n i Skåne, Sveriges Byggindustrier, Svenskt Näringsliv. Alla tre är organisationer där Carin Stoeckmann gjort – och gör – avtryck. Den första leder hon, den andra är hon vice ordförande i, och den sistnämnda sitter hon i styrelsen för. Efter tio år i olika roller i familjeföretaget Byggmästar’n i Skåne gick hon, 32 år gammal, in som vd. Och byggbranschen, menar hon, har bara blivit roligare ju mer hon lärt sig.

Vägen till bygg var inte självklar, ens för en dotter till föräldrar som ägnat sina yrkesliv åt branschen. Innan hon lärde känna branschen hade hon en del fördomar.

– Den bild jag hade av byggbranschen är inte den bild jag har idag. Idag tycker jag att vi måste ha den absolut roligaste branschen.

Den som har ett intresse för samhällsfrågor i stort bör finna byggbranschen intressant och omväxlande. Det menar Carin som själv alltid haft ett stort samhällsintresse.

– Vad behöver en livsmedelsaffär ha i sin produktion? Hur funkar ett lager för dem? Vad behöver man tänka på när man bygger ett LSS-boende? Det finns så mycket man kan lära sig av andras branscher och andras utmaningar genom att befinna sig i byggbranschen, och det tycker jag är så jäkla roligt.

Driver på för en sund byggbransch

När Carin gick in som vd omsatte Byggmästar’n i Skåne omkring 200 miljoner. Idag uppgår omsättningen till en miljard kronor. Hon säger sig vara tacksam för att ha haft förmånen att göra tillväxtresan tillsammans med bolaget. Att det rör sig om ett lagarbete understryker hon. På vilket sätt tror Carin att hon präglar bolaget som ledare?

– Det är väl trendspaningen och omvärldsbevakningen som jag kommer med och försöker stoppa in i företaget. Hur ska vi förvalta det vi vet nu om de trender som faktiskt är på väg? Sen måste man hitta hur just Byggmästar’n ska förhålla sig till dem och hur vi ska bygga upp våra rutiner; det måste man göra tillsammans. Men jag initierar den typen av frågor, det gör jag definitivt.

En byggbransch som är sund är också en säker byggbransch menar Carin. För bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier är också just en sund byggbransch ett viktigt fokusområde. Det ska aldrig ska löna sig att syssla med svartarbete eller fuska med regler, menar organisationen. Företag som är medlemmar i Sveriges Byggindustrier har en uppförandekod att förhålla sig till. Koden säger bland annat att företagen ska arbeta mot mutor, karteller och annan otillåten påverkan på marknaden.

Ett företag som är nybliven medlem i Sveriges Byggindustrier har sex månader på sig att låta ledningen genomgå en utbildning om sund konkurrens, kollektivavtal och en säker arbetsplats. Sveriges Byggindustrier vill att ett medlemskap i organisationen ska betraktas som en kvalitetsstämpel.

– Sund konkurrens är komplext. Det är kopplat till affärsjuridik, det är kopplat till skatt, det är kopplat till arbetsrätt. Det finns ganska många frågor som går in i varandra, säger Carin.

Att frågan är mångbottnad gör att flera personer med olika funktioner i bolaget måste vara involverade för att arbetet för en sund konkurrens ska bli framgångsrikt. Carin betonar också att arbetsmiljö är en del av sund konkurrens.

– Råder det en schysst arbetsmiljö på byggarbetsplatsen så är den nog också kopplat till mycket annat som är schysst.

Att minska antalet mutor är en viktig del av arbetet för en sund konkurrens. För att göra det på ett effektivt sätt gäller det att alla i bolaget har klart för sig vad som avses med en muta och vad som räknas som korrupt beteende. Det här är ett område Carin inte sällan blir inbjuden att tala om, något hon senast gjorde under Almedalsveckan.

Digitalisering viktigt hjälpmedel på vägen mot en sund bransch

Hur digitalt ett byggföretag arbetar kan också ha betydelse för hur framgångsrikt man lyckas motverka svartarbete och andra oegentligheter. ID06, som lanserades 2006 av Sveriges Byggindustrier i syfte att skärpa kontrollen av vilka som vistas på byggarbetsplatsen, har effektivt försvårat för obehöriga personer att vistas där.

– Vi är förberedda för framtiden och jobbar just nu med bl.a. digitaliseringen och försöker hänga med. I vissa avseenden är vi nog i framkanten; det hör jag när jag pratar med andra aktörer och det tycker jag att vi ska känna stolthet över.

På Byggmästar’n i Skåne har man kommit förhållandevis långt med att digitalisera sitt dagliga arbete. Man var exempelvis väldigt tidigt ute med att använda sig av digitala leverantörsfakturor. Idag har man bra koll på vilka individer som vistas på byggarbetsplatserna genom obligatorisk elektronisk registrering av alla som vistas där.

– Hur ser jag till att jag vet vem som är på min arbetsplats? Den frågan har jag drivit och jobbar fortfarande med. Det är en jätteviktig fråga. Och tack vare digitaliseringen så går det så mycket lättare idag.

Man använder till exempel projekthanteringsverktyget Fieldly för att bland annat administrera sina projekt, rapportera tider, resor och arbeta med checklistor (ett slags digitala formulär) och hantera och överblicka underentreprenörer.

– Vi har våra skyddsronder digitala. Och hela regelverket ligger tillgängligt för våra hantverkare i samma app. Och mycket annat, tips och råd, arbetsberedningar, särskilt farliga riskmoment har vi också gjort tillgängligt.

Bild: Christer Dahlén

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Byggfel kostar över 50 miljarder om året: tidsbrist och ineffektivitet bland orsakerna

Boverket har summerat den årliga notan för fel, brister och skador i byggsektorn. Den är inte liten. Vatten- och fuktproblem dominerar bland felen och bristerna. Orsakerna till problemen, enligt kartläggningen, står främst att finna i brist på tid och kompetens.

Published

on

Boverket_Foto-Franz Feldmanis-Digitala Byggindustrin

Att bostadsbehovet är stort har nog inte undgått någon. Sverige behöver bygga och renovera ett mycket stort antal bostäder och lokaler fram till 2025. I Boverkets senaste prognos över bostadsbyggandet uppskattas att 90 000 bostäder kan behöva byggas varje år fram till 2020, för att därefter sedan minska till cirka 50 000 per år fram till 2025. Det finns också behov av att bygga nya lokaler och renovera de bostäder och lokaler som finns. Målet är att det ska vara långsiktigt hållbara byggnader med god inomhusmiljö.

Flera statliga utredningar och genomförda forskningsprojekt har under de senaste tjugo åren funnit att det finns betydande fel, brister och skador i byggsektorn. 2017 fick Boverket i uppdrag av regeringen att kartlägga byggskador (inklusive systematiska byggfel och betydande kvalitetsbrister) vid nybyggnation eller renovering av byggnadsverk. Syftet med uppdraget har varit att ge en bild av förekomsten av byggskador och de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenser dessa orsakar.

Tillgången till nationell statistik över byggfel är begränsad. Boverket har därför använt sig av samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som sedan verifierats genom en enkätundersökning. Kartläggningen är ett försök att ge en bild och en saklig beskrivning av de fel, brister och skador som förekommer i byggsektorn.

De kostnadsuppskattningar som Boverket gjort i rapporten bygger på tidigare studier samt till viss del på svar från enkätundersökningen. Man menar att det med all säkerhet finns ett stort mörkertal i undersökningen, liksom i andra undersökningar. Därför har de varit försiktiga i bedömningen av de sammanlagda kostnaderna för fel, brister och skador.

I kartläggningen är det främst vatten och fukt som dominerar problembilden. Ett vanligt förekommande problem är att klimatskalet är otätt, så att byggnaderna inte skyddas från vatten som tränger in. Det är även vanligt med vatten som tränger ut genom rör. Enligt uppgifter från försäkringsbranschen förekommer ungefär lika många skador i kök som i våtrum.

Tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen är de dominerande orsakerna till att fel, brister och skador uppstår. Det gäller i såväl planerings- och projekteringsskedet som under själva produktionen. Aktörer i byggsektorn anser också att återföringen av erfarenheter är bristfällig, vilket ökar risken för att samma fel upprepas. Brister i kompetensåterföring och lärande mellan byggprojekt är ett välkänt problem som bl.a. Fredrik Friblick ofta debatterar.

De menar att kunskapen om hur man ska bygga finns, men den måste spridas till berörda aktörer inom byggbranschen. Ett sätt att förenkla och höja tillförlitligheten i informationen mellan projektorganisation och produktion kan vara att använda ett digitalt verktyg. 

Byggherren har – i egenskap av beställare – en stor möjlighet att ge goda förutsättningar för att skapa och leverera en felfri produkt genom sitt engagemang och sin kunskap. Därför skulle byggherrarnas kompetens behöva stärkas.

De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader och kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59–73 miljarder kronor per år. Tar man även hänsyn till indirekta följdeffekter bedömer Boverket att de totala fastighetsekonomiska kostnaderna skulle kunna uppgå till så mycket som mellan 83 och 111 miljarder kronor om året.

Här kan du läsa mer: Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, Boverket

Continue Reading

Svensk byggbransch

“Viktigt få med sig underentreprenörer tidigt” – Jakob Ljunggren, Midroc Construction

Byggföretag som är för dåliga på forskning och utveckling och konstruktion och teknik som outsourcas till underkonsulter. Det menar Jakob Ljunggren, affärschef Entreprenad på Midroc Construction, är några av orsakerna till att byggbranschen hamnat på efterkälken när det kommer till digitalisering.

Published

on

Jakob Ljunggren-Midroc Construction-Digitala Byggindustrin

Vad tror Jakob Ljunggren ligger bakom den låga digitaliseringsgraden i byggsektorn?

– Vi är för dåliga på forskning och utveckling. Det finns bara i undantagsfall hos materialleverantörerna, men det pågår i princip ingen utveckling kring hur man ska bygga hus. Dessutom har vi som branschstandard outsourcat det mesta av konstruktion och teknik till underkonsulter, så även där missar vi massor av utveckling och erfarenhetsåterföring tror jag.

Midroc, menar Jakob, ligger långt fram när det gäller att arbeta digitalt. Medarbetare har stor frihet att driva egna förbättringar när det kommer till digitala arbetssätt, menar han. Utrymme för förbättring ser han främst inom produktionen.

– När det gäller vilka verktyg som skulle hjälpa oss är det bättre ekonomiska prognosverktyg för produktionen. Där arbetar vi på att hitta ett sätt att jobba.

Informationsflöden och brister i kommunikationen mellan projektorganisation, arbetsledning och yrkesarbetare är vanligt förekommande dilemman i byggbranschen. Hur hanterar Midroc Construction behovet av information, kommunikation och dokumentation mellan “kontoret” och “fältet”?

– Det är en extremt stor utmaning. Varje arbetsplats är unik, men generellt är det viktigt att få med sig alla underentreprenörer tidigt och att få ihop ett gäng som arbetar mot samma mål. Vi ser tyvärr brister i hur mycket kunskap projektledare och arbetsledare får ta del av och själva väljer att ta del av.

Pressade tidsramar leder till att kunder och projekt behandlas på samma sätt, även när det ibland finns stora skillnader i sätt att arbeta. Det är, menar Jakob, en konsekvens av en hård konkurrenssituation och en fragmentarisk bransch där många jobbar med mindre delar av leverans- och produktionskedjan.

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne, förutspår att digitaliseringen inom bygg kommer få upp farten under 2019. Hennes företag gör bl.a. skyddsronder digitalt och arbetar mycket med digitala checklistor, m.m. Hur jobbar Midroc Construction med sådana funktioner?

– Midroc deläger ett mycket intressant företag, Checkproof, som arbetar med – enligt oss – den bästa appen för digitaliserade checklistor och egenkontroller. Vi är mitt inne i implementering och förbättring av deras verktyg, där vi får ge förslag på förbättringar men ibland också tvingas ändra vårt sätt att tänka.

Att få användare att använda digitala verktyg och systemstöd är lika viktigt som att ha ambitionen att använda dem. Hur tror Jakob Ljunggren att man får medarbetare engagerade i digitala arbetsverktyg? Han tror att det delvis är en generationsfråga.

– Vissa vill inte men andelen som inte vill minskar för varje år. Det handlar om att tillföra nytta. Man kan inte tvinga på verktyg som inte upplevs hjälpa medarbetarna. Sen är jag också en stark förespråkare för att förbättringsförslag och utveckling ska ligga så ”långt ut i pilen” som möjligt som vi säger på Midroc, dvs så nära vår kund som möjligt.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Byggindustrin 2019 – vad kommer vi att prata om?

Published

on

Byggindustrin 2019-Digitala Byggindustrin-Fieldly

Byggåret 2018 har varit händelserikt. Med 2019 för dörren blickar vi tillbaka på året som gått, men framför allt spanar vi in i det nya året. Vilka frågor kommer prägla byggbranschen kommande tolv månader? Vad kommer vi prata om? Vad får vi se mer av? Digitala Byggindustrins prognos innehåller digitalisering, BIM och jämställdhet. Bland annat.

Digitalisering – tiden har hunnit ikapp byggbranschen

Byggsektorn har länge hållit hårt i penna och papper som arbetsverktyg men tiderna håller på att förändras, det är inte minst de många aktörer som erbjuder digitala alternativ till analoga arbetssätt ett bevis på.

Av de 300 byggföretag som förra året intervjuades* om sin digitala kunskap och utveckling uppgav 62 procent att de var väl införstådda med vad digitalisering innebär. Bara 6 procent av bolagen ansåg sig ha låg kännedom om begreppet.

Förvisso uppger över 60 procent av de tillfrågade att de är väl införstådda med begreppet digitalisering, vilket innebär att kvaliteten på svaren bör vara på en god nivå. Men den interna utbildningsnivån bedöms som relativt låg och flera företag bedömer att de inte har den interna kunskapen för att veta riktigt var de står i digitaliseringsfrågan.

Bara 35 procent anger att de idag arbetar aktivt med digitalisering i verksamhets- och affärsplaner. Nyligen arrangerade till exempel Fieldly och Hilti utbildningen Växa utan växtvärk, där deltagande bygg- och installationsföretag diskuterade utmaningar på vägen mot ökad tillväxt. Digitalisering seglade upp som ett av områdena med stor potential att effektivisera och automatisera viktiga delar av verksamheterna.

BIM – förkortningen på allas läppar

BIM är tre bokstäver nog ingen kan ha missat. BIM, kort för Building Information Modeling, handlar om att skapa en digital tvilling i en byggprocess för att under projektering och visualisering samla informationen om den fysiska tillgång man planerar att uppföra.

BIM gör det lättare att förstå hur olika aspekter påverkar den fysiska byggnaden man planerar innan den har blivit fysisk verklighet.

Potentialen med BIM är enorm, inte minst när det kommer till att minska osäkerheten kring hur olika förhållanden och komponenter påverkar varandra. Ännu kraftfullare blir det när underentreprenör från olika områden kan bidra med kritisk information i BIM-modellen innan byggandet påbörjas. Möjligheterna att göra ännu mer prefabricerat eller konstruera vissa delar utanför byggarbetsplatsen ökar. Så kallad waste – ett begrepp lånat från Lean – på byggarbetsplatsen kan också minska och logistiken förbättras avsevärt när leveranser sker i exakt rätt tid, istället för att staplas på plats innan de behövs.

Jämställdhet och mångfald – bra för affärerna

I början av 2018 hade #sistaspikenikistan, byggbranschens upprop mot sexuella trakasserier, övergrepp och andra former av sexism, några få månader på nacken. Snickaren Emmelie Renlund och arkitekten Cajsa Winge som drog igång uppropet riktade inte minst uppmärksamheten mot den sneda fördelningen mellan könen som präglar vår bransch. Det är inte långsökt att koppla förekomsten av trakasserier som #sistaspikenikistan satte fokus på till det faktum att endast en procent av alla hantverkare i Sverige är kvinnor. På tjänstemannasidan är situationen lite annorlunda med 20 procent kvinnliga medarbetare, men ändå finns en bit kvar att vandra mot en mer representativ fördelning.

Insikterna om varför såväl fler kvinnor som fler personer med annan bakgrund än svensk är en tillgång för byggföretag har också vädrats på flera håll i branschen. Ett bolag med en jämn fördelning mellan män, kvinnor och olika bakgrunder skapar affärsnytta och lönsamhet. Fler perspektiv i bolaget minskar risken att alla tycker lika, samtidigt som man på ett bättre sätt efterliknar samhället i stort och därmed torde komma närmare kunderna.

Lindbäck Group, i vilken Lindbäcks Bygg ingår, tilldelades till exempel i höstas Hållbarhetspriset av företaget Sunpine. I motiveringen tog man fasta på faktumet på Lindbäck-gruppens helhetsgrepp om hållbarhet som bland annat mynnat ut i att man gått från 6 till 20 procent kvinnor. 

Vad som kommer prägla 2019 vet vi inte ännu men att digitalisering, BIM, jämställdhet och mångfald kommer fortsätta spela en viktig roll under kommande år tror vi oss med säkerhet kunna säga. Vilka frågor tror du kommer spela roll under kommande år? Tveka inte att dela med dig till oss på Digitala Byggindustrin.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.