Connect with us

Digitalisering

Bara jordbruk mindre digitalt än byggbranschen

Som om det inte vore nog att förknippas med machokultur och konservativa synsätt beskylls byggbranschen för att arbeta omodernt. Men siffrorna talar ett tydligt språk. Byggbranschen ligger långt efter de flesta andra branscher när det gäller investeringar i informationsteknik: mindre än en procent av branschens omsättning går till IT-investeringar, vilket kan jämföras med 3,5 till 4,5 procent i bil- och flygindustrin.

Published

on

Bygg digitalisering Fieldly

Som om det inte vore nog att förknippas med machokultur och konservativa synsätt beskylls byggbranschen för att arbeta omodernt. Men siffrorna talar ett tydligt språk.

Byggbranschen ligger långt efter de flesta andra branscher när det gäller investeringar i informationsteknik: mindre än en procent av branschens omsättning går till IT-investeringar, vilket kan jämföras med 3,5 till 4,5 procent i bil- och flygindustrin. Jordbruk och jakt är de enda branscher med lägre digitaliseringsgrad än byggbranschen.

Byggbranschen är en av våra absolut viktigaste samhällsbärande branscher. Utan en stark och välmående byggbransch kommer de flesta av våra stora och kritiska samhällsutmaningar inte att lösas och hundratusentals arbetstillfällen riskeras.

Om byggbranschen globalt ökar produktiviteten med så lite som en procent kan så mycket som 100 miljarder dollar sparas varje år.

Digitalisera bygg nu eller få problem

Ökad konkurrens om uppdrag från såväl nationellt och regionalt som lokalt håll, svårigheter att hålla tidplaner, att fakturera i tid och att fakturera på korrekta grunder är utmaningar som relativt lätt avhjälps genom att hanteras och rapporteras i realtid i ett digitalt verktyg.

Hantverkare tvingas ofta till tidskrävande avbrott i arbetet. För att ta reda på vad som ska göras och vad som gäller måste de pausa arbetet och söka upp information. Frågor som i många fall kan besvaras av tillgång till relevant och korrekt information i ett verktyg som han eller hon garanterat alltid bär med sig, telefonen.

Platschefer och arbetsledare har i sin tur svårt att snabbt överblicka arbetet i realtid och lägger tid på att bilda sig en aktuell uppfattning när han eller hon istället enkelt kan få detta genom rapporter i telefonen. Han eller hon kan också sätta in åtgärder för att lösa befintliga problem eller förebygga problem som är under uppsegling istället för att lösa dem när de redan är ett faktum.

Varför sådant motstånd mot digitalt arbete inom byggbranschen?

En ovilja att investera i teknik som ska ge framtida avkastning är sannolikt ett av de främsta skälen. Stegvisa förbättringar är metoden som byggbranschen slagit in på, troligtvis på grund av en gammal vana att betrakta varje enskilt projekt som unikt.

Föreställningen att ny teknik är komplex och svårimplementerad bidrar också till motviljan att arbeta digitalt. Båda argumenten har dock förlorat bärkraft och tiden är inne att för ett större kliv.

De flesta projekt är idag inte särskilt unika; många egenskaper återkommer från projekt till projekt. Ny teknik behöver inte vara särskilt komplex. Och den behöver definitivt inte vara svår att använda.

Krav på lönsamhet i byggprojekt driver fler att digitalisera

Incitamenten att investera i ny teknik har – hittills – inte heller kommit utifrån i lika stor utsträckning som den gjort för en rad andra, mer digitaliserade, branscher. Skola och utbildningsväsende är ett exempel på en typ av verksamhet där begränsade ekonomiska resurser inte godtagits som skäl för att avstå investeringar i digital teknik. Trycket från elever, föräldrar och omvärlden att använda modern teknik som en del av den ordinarie verksamheten går inte att stå emot.

Drivkraften att digitalisera byggbolag kommer istället sannolikt att komma ur behovet att mäta sig med konkurrenterna och ökande internt missnöje med dåliga arbetsprocesser. När allt fler byggbolag effektiviserar sina arbetsflöden hamnar de som fortsätter hantera arbetet med handpåläggning allt mer på efterkälken.

Verksamheter som länge dragits med sviktande lönsamhet har inte sällan dåliga arbetsflöden och brister i informationsdelning. De har oftast mycket att tjäna på en övergång till digitala arbetsverktyg utformade för optimal processhantering.

Användargränssnitt måste vara ”förmansvänliga”

Det finns idag flera kostnadseffektiva system utformade för mobiltelefoner och tablets. Hur många av dem som är utvecklade för att passa en hantverkare, en platschef och en projektledare är däremot mer oklart. McKinsey tillhör förespråkarna av vad de kallar för ”förmansvänliga” appar och verktyg.

En förmansvänlig eller byggföretagarvänlig app innehåller inte bara de funktioner som respektive yrkeskategori behöver utan är också utformad för att exempelvis en målare med några enstaka tryck på mobiltelefonen ska kunna skapa och skicka iväg en tidrapport eller signera en arbetsorder.

Fördelarna med att arbeta digitalt blir kännbara först när merparten av organisationen använder verktyget. Det är därför av yttersta vikt att det digitala verktyget implementeras på alla nivåer i företaget. Världens bästa verktyg gör ingen skillnad om det inte används.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Digitalisering

”Digitaliseringen ger stora möjligheter att stärka tillit och gemenskap”: Rikshems nya hållbarhetschef

Rikshem, ett av Sveriges största privata fastighetsbolag, har rekryterat Malin Bosaeus som kommer bli Rikshems hållbarhetschef och leda Rikshems hållbarhetsteam.

Published

on

Malin Bosaeus-Digitala Byggindustrin

Rikshem, ett av Sveriges största privata fastighetsbolag, har rekryterat Malin Bosaeus som kommer bli Rikshems hållbarhetschef och leda Rikshems hållbarhetsteam. Malin Bosaeus har tidigare arbetat på RISE (Research Institutes of Sweden), där hon jobbat inom utveckling- och forskningsprojekt kopplat till innovation och social hållbarhet inom stadsutveckling. Hon tycker att några av fastighetsägares största framtida utmaningar är att arbeta för att motverka segregation, samhällsklyftor och framväxt av parallella samhällen, och hon menar att som fastighetsägare har man möjlighet att påverka detta bland annat genom att skapa trygga och hållbara livsmiljöer för de som bor och verkar i området.

– Det är framförallt de sociala aspekterna som vi kommer att sätta fokus på, även om vi absolut inte ska tappa helhetstänk och övriga aspekter.

Även när det kommer till den stora utmaningen att förändra samhället till att bli klimatneutralt så är en stor del av omställningen att förändra våra beteenden och hur vi kan underlätta den omställningen, menar Malin Bosaeus.

– Det är inte alltid tekniken som är det nya, ibland är det viktiga hur det förpackas för att öka användbarheten och motivera ett nytt sätt att agera. Det har jag sett många exempel på bland annat när jag jobbat med EU-projekt om smarta städer.

Just nu har Rikshem fullt fokus på områdesutveckling. De vill skapa miljöer som gör det möjligt för boende att bo kvar i området även när bostadsbehovet förändras. Det pågår redan flera satsningar, som exempelvis trygghetsanalyser, samverkan för att få in fler unga i arbete i områdena, samarbeten med konstnärer för att skapa trygga och unika miljöer och mycket mer.

– Jag ser fram emot att växla upp detta arbete tillsammans med mitt team och hela organisationen. Vi kommer självklart också att använda oss av digitaliseringens möjligheter. Bland annat genom analyser i GIS, pedagogiska visualiseringar via Gapminder, digitala verktyg som skapar möjligheter för bättre kunddialog, system för ökad säkerhet och trygghet samt digitala boskolor för att nämna några.

Vilken roll har en ökad digitalisering i fastighetsbranschens hållbarhetsarbete enligt dig? 

– För hyresgäster är det kanske frågor som trygghet, komfort och ekonomiska besparingar som är drivkrafter för smarta digitala hem. Samtidigt kan integritet och säkerhetsfrågor få en ökad betydelse beroende på hur samhället utvecklas i övrigt, säger Malin Bosaeus.

Hon menar att potentialen i effektiviserings- och miljövinster genom digitala stöd är stor, och förändringar i branschen kan göra skillnad. Hyresgäster har också i större utsträckning börjat ställa högre krav på miljökvaliteter i sitt boende. Att exempelvis kunna följa sin egen förbrukningsstatistik för el och vatten kan göra boende mer medvetna om sin egen användning, vilket kan leda till en ändring av vanor och beteenden, berättar hon.

– Detta tillsammans med andra tjänster för en mer hållbar livsstil, både digitala och fysiska, kommer ta oss steg närmare de globala hållbarhetsmålen.

Hur kan en ökad och utvecklad digitalisering av fastigheter och fastighetsbolag påverka den sociala hållbarheten? 

– Digitaliseringen ger stora möjligheter att stärka tillit och gemenskap, övervinna sociala och miljömässiga utmaningar och vi ska ta till vara på den outnyttjade potentialen i den snabbt föränderliga digitala utvecklingen, säger Malin Bosaeus.

Det finns redan idag exempel på appar och andra digitala verktyg som kan stödja arbetet med social hållbarhet, både när det kommer till trygghet, hälsa, integration och delaktighet. Exempelvis har Rikshem påbörjat ett samarbete, med Colive för att göra det enklare för fler unga att hitta en bostad genom samboende. Colives app matchar hyresgäster efter deras preferenser.

– Men det är också viktigt att tänka på att digitaliseringen är ett verktyg för att komma dit vi vill, det är inte målet i sig och ibland kan tekniken imponera på oss så mycket att den styr utvecklingen. Först när tekniken blir ett stöd utifrån vårt mänskliga behov och beteende så ökar potentialen för vi ska nå våra hållbarhetsmål.

Continue Reading

Digitalisering

Skanskas digitala coach: “Användarvänligheten är a och o”

Yrkesroll:  Digital coach. Uppgift: digitalisera byggbranschen. Vi tog ett snack med digitala coachen Linn Areno på Skanska om den generellt låga produktiviteten inom bygg och hur man bör tänka för att implementera digitala arbetsmetoder.

Published

on

Linn Areno-DigitalaByggindustrin

Låg digitaliseringsgrad och låg eller negativ produktivitetsutveckling. Byggsektorn har länge legat parkerad i botten av de flesta mätningar av digitaliseringens genomslag, men saker håller på att hända. Allt fler säger sig jobba med digitalisering av byggbranschen och på Skanska har sex personer titeln digital coach. Linn Areno är en av dem. Hennes arbete handlar om att stötta införandet av digitala arbetsmetoder bland yrkesgrupper som är betydligt mer vana vid papper och penna och fysiska verktyg än digitala. Varför tror hon att produktiviteten är så låg inom bygg?

– Jag skulle säga att vi generellt sett är dåliga på att planera och förutse, samt jobba proaktivt. Det leder till att det blir en del ställtid där man väntar på något annat.

Sedan början av 2017 har Linn Areno fungerat som en mellanhand mellan projektteam, leverantörer av mjukvara och Skanskas IT-avdelning. Hon stöttar i alla projektfaser, från upphandling och design till produktion och överlämning till slutkund när det gäller införandet av digitala arbetsmetoder.

Linn Areno är en av Skanskas sex digitala coacher.

Planering, förutsägbarhet och involvering är nyckelord när man frågar Linn vad hon tror skulle göra det lättare för projektmedlemmarna att arbeta mer effektivt i vardagen.

– Delaktighet behövs. Sen kan man diskutera ökad produktivitet. Vi kan inte effektivisera allt på ett ställe i en silo. Det påverkar nästa silo negativt. Det är också viktigt att produktiviteten inte går ut över säkerhet och arbetsmiljö. Linn ser också att nya affärsmodeller har potential att stärka incitamenten för att arbeta digitalt. I konsultledet tar man ofta betalt per timme vilket gör incitamenten att förbättra produktiviteten är ganska låga.

– I branschen handlar det väldigt mycket om timmar. Det behöver finnas något annat incitament som ger mervärde för såväl leverantören som entreprenören, underentreprenören och beställaren. Här finns en hel del intressanta tankar i delningsekonomi som vi inte riktigt har tagit till oss i branschen.

Det händer att byggföretag köper in system med avsikten att utveckla en process till att  jobba digitalt. Ändå blir många digitaliseringsinitiativ inte mer än just initiativ. Vad, tror Linn, är de vanligaste orsakerna till att det blir så?

– Användarvänligheten är inte vad den borde vara, den är A och O. På jobbet gör många inte som de gör privat då man ofta lär sig genom att söka upp svar. I det privata blir man också ofta tipsad om “den och den grymma lösningen”. Tipskulturen är mer en privat kultur.

Linn drar en parallell till Swish, som hon menar är ett föredöme i enkelhet, och som också slagit igenom via en tipskultur. I sin vardag jobbar hon mycket med att lära ut och inspirera. Hon understryker vikten av de som ska använda tekniken måste förstå fördelarna. Kan användare dessutom själva relatera till nyttan med användandet blir det lättare att ta till sig. Det kan t.ex. handla om att man med ett verktyg kan minimera risken för halk- och fallolyckor.

– Du behöver någon som kan hålla dig i handen och som finns där så att du känner trygghet när du ska ta till dig något nytt. Samtidigt behöver du förstå nyttan, för din egen del såväl som någon annans nytta med det du skapar eller tar del av.Den kultur som råder inom bolaget är ett annat viktigt område som många gånger kan avgöra om ett digitaliseringsarbete lyckas eller inte. Linn menar att hon ser störst potential i en kultur som inbjuder och uppmuntrar till utveckling.

– En kultur som bygger på att man vågar prova, vågar göra fel för att lära sig och sedan dela med sig så att alla kan bli bättre. Sedan vill jag också att man ska ha i åtanke att det inte finns ett egenvärde i att digitalisera. Det är ju bara ett steg i utvecklingen och att det blir digitalt skapar flera och nya nyttor.

Att gå från ord till handling i digitaliseringsarbetet är något hon tycker att fler borde göra. BIM’s potential att förändra hur byggbranschen arbetar har t.ex. länge diskuterats, men tillräckligt mycket har inte hänt i praktiken, menar Linn.

– Det har varit mycket snack och lite genomförande. Tänk om vi hade flyttat kraften från att snacka och vända och vrida på saker till att förverkliga!

Att enskilda medarbetare har tillgång till material, information och dokumentation som han eller hon behöver digitalt menar Linn är en självklarhet. En sådan självklarhet att det på Skanska också arbetas mycket kring en gemensam digital plattform. Plattformen som kommer testas med pilotprojekt under början av 2019 skapar bland annat förutsättningar för att medarbetare får rätt information i rätt tid. Man kommer även att koppla på komponenter för att hålla reda på verktyg, maskiner och material.

Linn nämner också vikten av att jobba mot gemensamma mål för att lyckas digitalisera arbetet.

– Vi måste börja prata om “vårt projekt” så att alla jobbar mot samma mål. Det finns stor potential i att sluta se projekten som ”mitt projekt”, oavsett vem man är i kedjan – konsult, leverantör, entreprenör eller beställare.

För att medarbetare ska använda en teknisk lösning bör den vara användarvänlig, självinstruerande och “personifierad”, menar hon.

– Inget verktyg kommer lösa våra problem. Verktyg kommer bara funka om människan bakom gillar och vill använda det. Det är alltid människan som kommer vara den viktiga.

Nyfiken på fler av Skanskas digitala satsningar?
Läs om Dream Big.

Continue Reading

Digitalisering

Anna Mellström, Einar Mattsson: ”störst förbättringspotential finns i planering och samordning av produktionen”

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring?

Published

on

Anna Mellstrom Einar Mattsson Byggnads

Den 1 januari 2019 blir Anna Mellström vd för Einar Mattsson Byggnads AB. Hon lämnar då rollen som affärsområdeschef för byggproduktion. Efter sju år i bolaget är hon välbekant med organisationens styrkor och utmaningar. Att inspirera byggbranschen till ökad produktivitet står högt bland prioriteringarna. Hur gör hon det och var ser hon utrymme för förbättring? Vi frågade.

Jimmy Bengtsson, vd för Veidekke Sverige, har sagt att han uppskattar en genomsnittlig hantverkares värdeskapande tid till ca 40 procent av arbetsdagen. Vad tänker du kring det? Delar du denna bild?

– Det är svårt att säga hur många procent som det blir, men jag tror att det finns mycket tid som kan bli mer värdeskapande – både bland hantverkare och tjänstemän. Vi kommer att ta ett helhetsgrepp och har t.ex. börjat med tidsstudier på tjänstemän.

Vad tror du skulle göra det lättare för yrkesarbetare att arbeta mer effektivt?

– Vi i ledningsgruppen måste skapa förutsättningar för medarbetarna att jobba värdeskapande, att hitta nya metoder och material. Man måste se till att vi alltid gör rätt saker, till rätt kostnad och kvalitet.

Ser du att det finns några särskilda arbetsuppgifter eller delar av arbetsflödena där du ser särskilt stor utvecklings- och förbättringspotential?

– Jag tror att den största förbättringspotentialen finns i planering och samordning av produktionen. Idag står den tillfälliga fabriken still i cirka 16 timmar per dag på vardagar och oftast 24 timmar varje helg. Det kan bli mycket effektivare.

Vilken typ av tekniska lösningar tror du kommer att bidra till att medarbetare i byggproduktionen kan arbeta mer effektivt?

– Planeringsverktyg som exempelvis BIM tror jag är en av nycklarna. En annan nyckel är att i högre utsträckning använda dagens digitala hjälpmedel som paddor och telefoner för till exempel ritningar och dokumentation.

Bild: Åke Gunnarsson /VUE AB

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.