Connect with us

Svensk byggbransch

Amela Hodzic, Prolog: strategisk upphandling kräver modiga beställare

”Allt som byggs ska vävas in i resten av samhället. Det ska kunna fungera som en helhet.” Möt Amela Hodzic, fd regionråd med passion för offentlig upphandling och en effektiv byggbransch.

Published

on

Amela Hodzic_Prolog

Hon är samhällsvetaren och ekonomen som pratar om upphandling med passion i rösten. Amela Hodzic tillbringade elva år i politikens hetluft, senast som regionråd med ansvar för upphandling och personalfrågor. Idag är det tidigare regionrådet marknadsutvecklingschef på Prolog, ett konsultbolag som arbetar för ett effektivare byggande. Vi tog ett samtal om dialogbaserad upphandling, holistiskt byggande och vikten av att se varje upphandling som unik.

Upphandling inte en lista med inköp

– När jag blev regionråd var det många som reagerade med skepsis och frågade sig vad man kunde göra med upphandling. Jag tänkte att det här blir hur häftigt som helst.

Som regionråd ansvarade Amela för att 14,5 miljarder kronor användes på sätt som kom skåningarna till största möjliga nytta. Hon såg tidigt till så att inköpsdirektören började rapportera direkt till regiondirektören, istället för att som tidigare ha rapporterat till ekonomidirektören. På så sätt lyfte man upp området en nivå och signalerade till hela organisationen att upphandling och offentliga inköp är en strategiskt viktig fråga.

– Med upphandling som verktyg kan vi skapa samhällsnytta och jobba med grön omställning, tillväxt och innovationer.

För den som pratar med Amela blir det fort tydligt att samverkan med näringslivet är en hjärtefråga. Efter många år i det offentliga står hon sedan ett år tillbaka med fötterna i det privata näringslivet. Men passionen och drivet för bättre och fler samtal mellan de som levererar till det offentliga och offentligt finansierad verksamhet har inte minskat i styrka.

– Offentlig upphandling ska inte handla om att ha en lista med inköp som man måste göra. Inför varje upphandling ska man fråga sig vad man kan göra och hur man använder skattepengarna på bästa sätt.

Dialogbaserad upphandling går ut på att offentliga aktörer i ett tidigt skede bjuder in privata marknadsaktörer för en dialog om kommande behov. Under sin tid som regionråd jobbade Amela mycket med såväl dialogbaserad upphandling som innovationsupphandlingar.

Slopa revirtänkandet och utvecklas tillsammans

Ett nära och gott samarbete mellan marknadens aktörer och det offentliga är ett ämne hon ständigt återkommer till. Prestige och konkurrenstänkande företag emellan ger hon inte mycket för.

Byggbranschen har många duktiga och väldigt engagerade aktörer, menar Amela. Men hon ser fortfarande mycket revirtänkande och ovilja att arbeta över företagsgränser.

– Även om man är konkurrenter kan man kanske tillsammans sätta sig och slå sina kloka huvuden ihop. Det kanske finns gemensamma lösningar som man kan leverera och då kan man utvecklas tillsammans.

Många som jobbar med upphandling är rädda att råka ut för överprövningar menar Amela som också menar att lagstiftningen tillåter mer än många tror. Hon vill också slå ett slag för att som offentlig aktör skicka upphandlingsunderlaget på extern remiss, något hon menar också är en form av dialog.

– Om man menar allvar med att gynna lite mindre aktörer och skapa tillväxt kan man till exempel dela upp upphandlingen i mindre kontrakt och garantera volymer. På så sätt får man fler mindre företag att komma in på marknaden och ta del av de offentliga upphandlingarna.

Amela ger ett exempel från sin tid i regionen. Plastförkläden används flitigt inom sjukvården. De visade sig till och med vara den femte största miljöboven i Region Skåne vid en närmare granskning. För några år sedan började man under Amelas ledning med att identifiera behovet av en bättre lösning, visade på efterfrågan och sedan släppte man in innovativa företag som hade olika förslag på lösningar.

– GAIA Bio Materials, ett företag från Helsingborg vann innovationsupphandlingen. De hade tagit fram en helt ny produkt på marknaden av 93 procent förnybart material, baserad på sockerrör och kalciumkarbonat. För dem innebar detta direkt nya arbetstillfällen och de började få beställningar även från utlandet.

Allt som byggs ska vara del av samhället

I sin nuvarande roll på Prolog försöker Amela uppmuntra byggbranschen att arbeta mer gränsöverskridande. Och holistiskt, vilket är ett ord hon gärna återkommer till. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet hänger ihop och här spelar innovationer en viktig roll.

– Det är viktigt att vi inte bygger i separata öar. Allt som byggs ska vävas in i resten av samhället. Det ska kunna fungera som en helhet. Hur kan det vi bygger t.ex. bidra till grön omställning? Det är viktigt att man inte bara bygger, utan att man bygger samhället. Och då får man tänka efter för varje projekt som man gör. Mer holistiskt och med ett helhetsperspektiv.

Det är hög tid för ett paradigmskifte i synen på offentlig upphandling, säger Amela med eftertryck, och det är en uppfattning hon plockat med sig från tiden i Region Skåne. Men paradigmskifte i upphandling och dialogbaserad upphandling låter lätt lite abstrakt; vad tycker Amela att man ska tänka på för att det ska översättas i praktisk verklighet?

– Man tar dialogen med näringslivet i ett väldigt tidigt skede och utifrån det börjar man ta fram förfrågningsunderlaget. Och när man är färdig med det har man mod – och släpper prestigen – att släppa underlaget på extern remiss. Vad säger näringslivet och de som har kapacitet att leverera det här? Är det ett bra förfrågningsunderlag? Har vi tänkt rätt? Finns det kanske onödiga krav som inte kommer göra så stor skillnad?

Så lyckas du med upphandling – Amelas bästa tips

  1. Upphandling handlar om ledarskap. Ha mod att använda upphandling som ett verktyg för att skapa samhällsnytta. Det behövs modiga beställare.
  2. Lyft upphandling till en strategisk nivå så att hela organisationen inser att det är en strategisk och viktig fråga.
  3. Varje upphandling är unik. Se varje upphandling. Det går att vara kreativ i upphandling. Avsätt tid och resurser för att jobba med upphandlingen. Vi har en del mindre kommuner där det kanske sitter en tjänsteman på halvtid. Då är det svårt att alltid vara innovativ. Därför är det viktigt att vi delar med oss och inspirerar andra och sprider goda exempel. Och även om det skulle bli en överprövning – för det kan hända trots att man har jättebra koll på juridiken – så ska man kunna premiera medarbetare som har tänkt innovativt.
Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

Byggfel kostar över 50 miljarder om året: tidsbrist och ineffektivitet bland orsakerna

Boverket har summerat den årliga notan för fel, brister och skador i byggsektorn. Den är inte liten. Vatten- och fuktproblem dominerar bland felen och bristerna. Orsakerna till problemen, enligt kartläggningen, står främst att finna i brist på tid och kompetens.

Published

on

Boverket_Foto-Franz Feldmanis-Digitala Byggindustrin

Att bostadsbehovet är stort har nog inte undgått någon. Sverige behöver bygga och renovera ett mycket stort antal bostäder och lokaler fram till 2025. I Boverkets senaste prognos över bostadsbyggandet uppskattas att 90 000 bostäder kan behöva byggas varje år fram till 2020, för att därefter sedan minska till cirka 50 000 per år fram till 2025. Det finns också behov av att bygga nya lokaler och renovera de bostäder och lokaler som finns. Målet är att det ska vara långsiktigt hållbara byggnader med god inomhusmiljö.

Flera statliga utredningar och genomförda forskningsprojekt har under de senaste tjugo åren funnit att det finns betydande fel, brister och skador i byggsektorn. 2017 fick Boverket i uppdrag av regeringen att kartlägga byggskador (inklusive systematiska byggfel och betydande kvalitetsbrister) vid nybyggnation eller renovering av byggnadsverk. Syftet med uppdraget har varit att ge en bild av förekomsten av byggskador och de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenser dessa orsakar.

Tillgången till nationell statistik över byggfel är begränsad. Boverket har därför använt sig av samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som sedan verifierats genom en enkätundersökning. Kartläggningen är ett försök att ge en bild och en saklig beskrivning av de fel, brister och skador som förekommer i byggsektorn.

De kostnadsuppskattningar som Boverket gjort i rapporten bygger på tidigare studier samt till viss del på svar från enkätundersökningen. Man menar att det med all säkerhet finns ett stort mörkertal i undersökningen, liksom i andra undersökningar. Därför har de varit försiktiga i bedömningen av de sammanlagda kostnaderna för fel, brister och skador.

I kartläggningen är det främst vatten och fukt som dominerar problembilden. Ett vanligt förekommande problem är att klimatskalet är otätt, så att byggnaderna inte skyddas från vatten som tränger in. Det är även vanligt med vatten som tränger ut genom rör. Enligt uppgifter från försäkringsbranschen förekommer ungefär lika många skador i kök som i våtrum.

Tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen är de dominerande orsakerna till att fel, brister och skador uppstår. Det gäller i såväl planerings- och projekteringsskedet som under själva produktionen. Aktörer i byggsektorn anser också att återföringen av erfarenheter är bristfällig, vilket ökar risken för att samma fel upprepas. Brister i kompetensåterföring och lärande mellan byggprojekt är ett välkänt problem som bl.a. Fredrik Friblick ofta debatterar.

De menar att kunskapen om hur man ska bygga finns, men den måste spridas till berörda aktörer inom byggbranschen. Ett sätt att förenkla och höja tillförlitligheten i informationen mellan projektorganisation och produktion kan vara att använda ett digitalt verktyg. 

Byggherren har – i egenskap av beställare – en stor möjlighet att ge goda förutsättningar för att skapa och leverera en felfri produkt genom sitt engagemang och sin kunskap. Därför skulle byggherrarnas kompetens behöva stärkas.

De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader och kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59–73 miljarder kronor per år. Tar man även hänsyn till indirekta följdeffekter bedömer Boverket att de totala fastighetsekonomiska kostnaderna skulle kunna uppgå till så mycket som mellan 83 och 111 miljarder kronor om året.

Här kan du läsa mer: Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, Boverket

Continue Reading

Svensk byggbransch

“Viktigt få med sig underentreprenörer tidigt” – Jakob Ljunggren, Midroc Construction

Byggföretag som är för dåliga på forskning och utveckling och konstruktion och teknik som outsourcas till underkonsulter. Det menar Jakob Ljunggren, affärschef Entreprenad på Midroc Construction, är några av orsakerna till att byggbranschen hamnat på efterkälken när det kommer till digitalisering.

Published

on

Jakob Ljunggren-Midroc Construction-Digitala Byggindustrin

Vad tror Jakob Ljunggren ligger bakom den låga digitaliseringsgraden i byggsektorn?

– Vi är för dåliga på forskning och utveckling. Det finns bara i undantagsfall hos materialleverantörerna, men det pågår i princip ingen utveckling kring hur man ska bygga hus. Dessutom har vi som branschstandard outsourcat det mesta av konstruktion och teknik till underkonsulter, så även där missar vi massor av utveckling och erfarenhetsåterföring tror jag.

Midroc, menar Jakob, ligger långt fram när det gäller att arbeta digitalt. Medarbetare har stor frihet att driva egna förbättringar när det kommer till digitala arbetssätt, menar han. Utrymme för förbättring ser han främst inom produktionen.

– När det gäller vilka verktyg som skulle hjälpa oss är det bättre ekonomiska prognosverktyg för produktionen. Där arbetar vi på att hitta ett sätt att jobba.

Informationsflöden och brister i kommunikationen mellan projektorganisation, arbetsledning och yrkesarbetare är vanligt förekommande dilemman i byggbranschen. Hur hanterar Midroc Construction behovet av information, kommunikation och dokumentation mellan “kontoret” och “fältet”?

– Det är en extremt stor utmaning. Varje arbetsplats är unik, men generellt är det viktigt att få med sig alla underentreprenörer tidigt och att få ihop ett gäng som arbetar mot samma mål. Vi ser tyvärr brister i hur mycket kunskap projektledare och arbetsledare får ta del av och själva väljer att ta del av.

Pressade tidsramar leder till att kunder och projekt behandlas på samma sätt, även när det ibland finns stora skillnader i sätt att arbeta. Det är, menar Jakob, en konsekvens av en hård konkurrenssituation och en fragmentarisk bransch där många jobbar med mindre delar av leverans- och produktionskedjan.

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne, förutspår att digitaliseringen inom bygg kommer få upp farten under 2019. Hennes företag gör bl.a. skyddsronder digitalt och arbetar mycket med digitala checklistor, m.m. Hur jobbar Midroc Construction med sådana funktioner?

– Midroc deläger ett mycket intressant företag, Checkproof, som arbetar med – enligt oss – den bästa appen för digitaliserade checklistor och egenkontroller. Vi är mitt inne i implementering och förbättring av deras verktyg, där vi får ge förslag på förbättringar men ibland också tvingas ändra vårt sätt att tänka.

Att få användare att använda digitala verktyg och systemstöd är lika viktigt som att ha ambitionen att använda dem. Hur tror Jakob Ljunggren att man får medarbetare engagerade i digitala arbetsverktyg? Han tror att det delvis är en generationsfråga.

– Vissa vill inte men andelen som inte vill minskar för varje år. Det handlar om att tillföra nytta. Man kan inte tvinga på verktyg som inte upplevs hjälpa medarbetarna. Sen är jag också en stark förespråkare för att förbättringsförslag och utveckling ska ligga så ”långt ut i pilen” som möjligt som vi säger på Midroc, dvs så nära vår kund som möjligt.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Byggindustrin 2019 – vad kommer vi att prata om?

Published

on

Byggindustrin 2019-Digitala Byggindustrin-Fieldly

Byggåret 2018 har varit händelserikt. Med 2019 för dörren blickar vi tillbaka på året som gått, men framför allt spanar vi in i det nya året. Vilka frågor kommer prägla byggbranschen kommande tolv månader? Vad kommer vi prata om? Vad får vi se mer av? Digitala Byggindustrins prognos innehåller digitalisering, BIM och jämställdhet. Bland annat.

Digitalisering – tiden har hunnit ikapp byggbranschen

Byggsektorn har länge hållit hårt i penna och papper som arbetsverktyg men tiderna håller på att förändras, det är inte minst de många aktörer som erbjuder digitala alternativ till analoga arbetssätt ett bevis på.

Av de 300 byggföretag som förra året intervjuades* om sin digitala kunskap och utveckling uppgav 62 procent att de var väl införstådda med vad digitalisering innebär. Bara 6 procent av bolagen ansåg sig ha låg kännedom om begreppet.

Förvisso uppger över 60 procent av de tillfrågade att de är väl införstådda med begreppet digitalisering, vilket innebär att kvaliteten på svaren bör vara på en god nivå. Men den interna utbildningsnivån bedöms som relativt låg och flera företag bedömer att de inte har den interna kunskapen för att veta riktigt var de står i digitaliseringsfrågan.

Bara 35 procent anger att de idag arbetar aktivt med digitalisering i verksamhets- och affärsplaner. Nyligen arrangerade till exempel Fieldly och Hilti utbildningen Växa utan växtvärk, där deltagande bygg- och installationsföretag diskuterade utmaningar på vägen mot ökad tillväxt. Digitalisering seglade upp som ett av områdena med stor potential att effektivisera och automatisera viktiga delar av verksamheterna.

BIM – förkortningen på allas läppar

BIM är tre bokstäver nog ingen kan ha missat. BIM, kort för Building Information Modeling, handlar om att skapa en digital tvilling i en byggprocess för att under projektering och visualisering samla informationen om den fysiska tillgång man planerar att uppföra.

BIM gör det lättare att förstå hur olika aspekter påverkar den fysiska byggnaden man planerar innan den har blivit fysisk verklighet.

Potentialen med BIM är enorm, inte minst när det kommer till att minska osäkerheten kring hur olika förhållanden och komponenter påverkar varandra. Ännu kraftfullare blir det när underentreprenör från olika områden kan bidra med kritisk information i BIM-modellen innan byggandet påbörjas. Möjligheterna att göra ännu mer prefabricerat eller konstruera vissa delar utanför byggarbetsplatsen ökar. Så kallad waste – ett begrepp lånat från Lean – på byggarbetsplatsen kan också minska och logistiken förbättras avsevärt när leveranser sker i exakt rätt tid, istället för att staplas på plats innan de behövs.

Jämställdhet och mångfald – bra för affärerna

I början av 2018 hade #sistaspikenikistan, byggbranschens upprop mot sexuella trakasserier, övergrepp och andra former av sexism, några få månader på nacken. Snickaren Emmelie Renlund och arkitekten Cajsa Winge som drog igång uppropet riktade inte minst uppmärksamheten mot den sneda fördelningen mellan könen som präglar vår bransch. Det är inte långsökt att koppla förekomsten av trakasserier som #sistaspikenikistan satte fokus på till det faktum att endast en procent av alla hantverkare i Sverige är kvinnor. På tjänstemannasidan är situationen lite annorlunda med 20 procent kvinnliga medarbetare, men ändå finns en bit kvar att vandra mot en mer representativ fördelning.

Insikterna om varför såväl fler kvinnor som fler personer med annan bakgrund än svensk är en tillgång för byggföretag har också vädrats på flera håll i branschen. Ett bolag med en jämn fördelning mellan män, kvinnor och olika bakgrunder skapar affärsnytta och lönsamhet. Fler perspektiv i bolaget minskar risken att alla tycker lika, samtidigt som man på ett bättre sätt efterliknar samhället i stort och därmed torde komma närmare kunderna.

Lindbäck Group, i vilken Lindbäcks Bygg ingår, tilldelades till exempel i höstas Hållbarhetspriset av företaget Sunpine. I motiveringen tog man fasta på faktumet på Lindbäck-gruppens helhetsgrepp om hållbarhet som bland annat mynnat ut i att man gått från 6 till 20 procent kvinnor. 

Vad som kommer prägla 2019 vet vi inte ännu men att digitalisering, BIM, jämställdhet och mångfald kommer fortsätta spela en viktig roll under kommande år tror vi oss med säkerhet kunna säga. Vilka frågor tror du kommer spela roll under kommande år? Tveka inte att dela med dig till oss på Digitala Byggindustrin.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.