Connect with us

Svensk byggbransch

Amela Hodzic, Prolog: strategisk upphandling kräver modiga beställare

”Allt som byggs ska vävas in i resten av samhället. Det ska kunna fungera som en helhet.” Möt Amela Hodzic, fd regionråd med passion för offentlig upphandling och en effektiv byggbransch.

Published

on

Amela Hodzic_Prolog

Hon är samhällsvetaren och ekonomen som pratar om upphandling med passion i rösten. Amela Hodzic tillbringade elva år i politikens hetluft, senast som regionråd med ansvar för upphandling och personalfrågor. Idag är det tidigare regionrådet marknadsutvecklingschef på Prolog, ett konsultbolag som arbetar för ett effektivare byggande. Vi tog ett samtal om dialogbaserad upphandling, holistiskt byggande och vikten av att se varje upphandling som unik.

Upphandling inte en lista med inköp

– När jag blev regionråd var det många som reagerade med skepsis och frågade sig vad man kunde göra med upphandling. Jag tänkte att det här blir hur häftigt som helst.

Som regionråd ansvarade Amela för att 14,5 miljarder kronor användes på sätt som kom skåningarna till största möjliga nytta. Hon såg tidigt till så att inköpsdirektören började rapportera direkt till regiondirektören, istället för att som tidigare ha rapporterat till ekonomidirektören. På så sätt lyfte man upp området en nivå och signalerade till hela organisationen att upphandling och offentliga inköp är en strategiskt viktig fråga.

– Med upphandling som verktyg kan vi skapa samhällsnytta och jobba med grön omställning, tillväxt och innovationer.

För den som pratar med Amela blir det fort tydligt att samverkan med näringslivet är en hjärtefråga. Efter många år i det offentliga står hon sedan ett år tillbaka med fötterna i det privata näringslivet. Men passionen och drivet för bättre och fler samtal mellan de som levererar till det offentliga och offentligt finansierad verksamhet har inte minskat i styrka.

– Offentlig upphandling ska inte handla om att ha en lista med inköp som man måste göra. Inför varje upphandling ska man fråga sig vad man kan göra och hur man använder skattepengarna på bästa sätt.

Dialogbaserad upphandling går ut på att offentliga aktörer i ett tidigt skede bjuder in privata marknadsaktörer för en dialog om kommande behov. Under sin tid som regionråd jobbade Amela mycket med såväl dialogbaserad upphandling som innovationsupphandlingar.

Slopa revirtänkandet och utvecklas tillsammans

Ett nära och gott samarbete mellan marknadens aktörer och det offentliga är ett ämne hon ständigt återkommer till. Prestige och konkurrenstänkande företag emellan ger hon inte mycket för.

Byggbranschen har många duktiga och väldigt engagerade aktörer, menar Amela. Men hon ser fortfarande mycket revirtänkande och ovilja att arbeta över företagsgränser.

– Även om man är konkurrenter kan man kanske tillsammans sätta sig och slå sina kloka huvuden ihop. Det kanske finns gemensamma lösningar som man kan leverera och då kan man utvecklas tillsammans.

Många som jobbar med upphandling är rädda att råka ut för överprövningar menar Amela som också menar att lagstiftningen tillåter mer än många tror. Hon vill också slå ett slag för att som offentlig aktör skicka upphandlingsunderlaget på extern remiss, något hon menar också är en form av dialog.

– Om man menar allvar med att gynna lite mindre aktörer och skapa tillväxt kan man till exempel dela upp upphandlingen i mindre kontrakt och garantera volymer. På så sätt får man fler mindre företag att komma in på marknaden och ta del av de offentliga upphandlingarna.

Amela ger ett exempel från sin tid i regionen. Plastförkläden används flitigt inom sjukvården. De visade sig till och med vara den femte största miljöboven i Region Skåne vid en närmare granskning. För några år sedan började man under Amelas ledning med att identifiera behovet av en bättre lösning, visade på efterfrågan och sedan släppte man in innovativa företag som hade olika förslag på lösningar.

– GAIA Bio Materials, ett företag från Helsingborg vann innovationsupphandlingen. De hade tagit fram en helt ny produkt på marknaden av 93 procent förnybart material, baserad på sockerrör och kalciumkarbonat. För dem innebar detta direkt nya arbetstillfällen och de började få beställningar även från utlandet.

Allt som byggs ska vara del av samhället

I sin nuvarande roll på Prolog försöker Amela uppmuntra byggbranschen att arbeta mer gränsöverskridande. Och holistiskt, vilket är ett ord hon gärna återkommer till. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet hänger ihop och här spelar innovationer en viktig roll.

– Det är viktigt att vi inte bygger i separata öar. Allt som byggs ska vävas in i resten av samhället. Det ska kunna fungera som en helhet. Hur kan det vi bygger t.ex. bidra till grön omställning? Det är viktigt att man inte bara bygger, utan att man bygger samhället. Och då får man tänka efter för varje projekt som man gör. Mer holistiskt och med ett helhetsperspektiv.

Det är hög tid för ett paradigmskifte i synen på offentlig upphandling, säger Amela med eftertryck, och det är en uppfattning hon plockat med sig från tiden i Region Skåne. Men paradigmskifte i upphandling och dialogbaserad upphandling låter lätt lite abstrakt; vad tycker Amela att man ska tänka på för att det ska översättas i praktisk verklighet?

– Man tar dialogen med näringslivet i ett väldigt tidigt skede och utifrån det börjar man ta fram förfrågningsunderlaget. Och när man är färdig med det har man mod – och släpper prestigen – att släppa underlaget på extern remiss. Vad säger näringslivet och de som har kapacitet att leverera det här? Är det ett bra förfrågningsunderlag? Har vi tänkt rätt? Finns det kanske onödiga krav som inte kommer göra så stor skillnad?

Så lyckas du med upphandling – Amelas bästa tips

  1. Upphandling handlar om ledarskap. Ha mod att använda upphandling som ett verktyg för att skapa samhällsnytta. Det behövs modiga beställare.
  2. Lyft upphandling till en strategisk nivå så att hela organisationen inser att det är en strategisk och viktig fråga.
  3. Varje upphandling är unik. Se varje upphandling. Det går att vara kreativ i upphandling. Avsätt tid och resurser för att jobba med upphandlingen. Vi har en del mindre kommuner där det kanske sitter en tjänsteman på halvtid. Då är det svårt att alltid vara innovativ. Därför är det viktigt att vi delar med oss och inspirerar andra och sprider goda exempel. Och även om det skulle bli en överprövning – för det kan hända trots att man har jättebra koll på juridiken – så ska man kunna premiera medarbetare som har tänkt innovativt.
Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svensk byggbransch

ByggSandra om #Byggbranschenskvinnor – ”Det finns en stor vilja att förändra”

Hon vill förändra bilden av byggbranschen som en plats för män som har svårt för förändring. Lagom till Internationella kvinnodagen tog ByggSandra initiativ till hashtaggen #byggbranschenskvinnor, där kvinnor och företag som jobbar för en modern byggbransch kunde kliva fram och berätta vilka de är och vad de gör.

Published

on

Byggsandra-Digitala Byggindustrin-Byggbranschens kvinnor

Inför Internationella Kvinnodagen tog du initiativ till en kampanj i sociala medier som under hashtaggen #byggbranschenskvinnor riktade ljuset mot de kvinnor som arbetar i eller med byggbranschen. Hur tycker du att responsen blev från de organisationer och kvinnor du kontaktade? Vilka reaktioner har kampanjen fått?

– Responsen var väldigt positiv. Jag insåg att det finns en stor vilja att förändra. Vi har en hel grupp kvinnor som vill presentera sig själva, som vill attrahera flera kvinnor till branschen. Men de har inte fått möjligheten att synas i rampljuset.

Hashtaggen Byggbranschens kvinnor kan ses som en kommentar till förra årets internationella kvinnodag då dåvarande bostadsministern gick ut med målsättningen om att minst 25 procent av branschen ska utgöras av kvinnor år 2030.

– Inte ens under internationella kvinnodagen fick kvinnorna ett forum där de kunde berätta om sitt arbete, ett arbete som de älskar och brinner för. I år fick de chansen och både kvinnor och företag/organisationer tyckte att det var ett fantastiskt bra initiativ och ville vara med på uppropet.

Under torsdagen den 8 mars fick hashtaggen spridning och Sandra blev kontaktad av personer och företag som självmant hade spelat in ett klipp och även ville vara med i hennes Stories (en funktion på Instagram). Kvinnorna och företagen som bidrog med innehåll under hashtaggen #Byggbranschenskvinnor delade med sig av fördelarna med att jobba inom bygg.

– Chefer, kollegor, branschkollegor och kvinnor stöttade varandra och hittade en gemenskap.

#Byggbranschenskvinnor

Under hashtaggen #Byggbranschenskvinnor på Instagram delar kvinnor bilder och innehåll om hur det är att tillhöra byggbranschen.

Hur har reaktionerna på kampanjen varit från övriga i branschen? Vilka kommentarer har kampanjen fått?

– Kampanjen har bara fått positiv respons. Det som blev tydligt för mig, är att vi ofta visar upp den negativa sidan när det kommer till byggbranschen. Det är ett väldigt stort fokus på att den är mansdominerad.

Det har satt sina spår och har gjort, menar Sandra, att kvinnorna i byggbranschen inte riktigt hittat varandra.

– Vi har inte hittat nätverken eller forumen för att dela erfarenheter och åsikter. Då blir ”den mansdominerade branschen” en verklighet. Temat ”en mansdominerad bransch” är det som ofta lyfts upp i medier. Det kan kännas ensamt som kvinna då. Hur ska unga kvinnor kunna bli intresserade av att arbeta i byggsektorn, när media för det mesta lyfter upp att det är en mansdominerad bransch? Hade jag personligen utgått från det media skrivit så hade jag inte varit intresserad av att arbeta här.

Hur kan byggföretag arbeta för att göra sig attraktiva för fler kvinnliga hantverkare och tjänstemän enligt ByggSandra?

Att lägga upp en bild på en kvinna som är hantverkare räcker inte, menar hon. Det måste vara en medveten ansträngning som genomgående präglar hur företaget väljer att kommunicera. Sandra ger tips på några frågor som företag i byggsektorn kan ställa i arbetet med att rekrytera fler kvinnor.

– Vilka kanaler synas ni i? Hur väljer ni att presentera bolaget? Vilket bildspråk använder ni? Hur jobbar ni i rekryteringen. Jobbar ni t.ex. proaktivt, där ni tar in kvinnliga praktikanter för att de på sikt ska kunna få en anställning i ert bolag?

Byggbranschen har en större uppförsbacke än någon annan bransch när det gäller att locka till sig andra medarbetare än de som traditionellt söker sig dit, enligt Sandra.

– Vi måste inte bara jobba med vårt varumärke som enskilda arbetsgivare. Vi behöver jobba med hela vårt branschvarumärke. Hela branschen behöver göra ett omtag, vi behöver inse att vi inte är relevanta som vi är idag. Samhället och tekniken har utvecklats och vi har halkat efter.

Här kan du se mer av hashtaggen #Byggbranschenskvinnor

Continue Reading

Svensk byggbransch

”Rutiner har börjat sätta sig på byggarbetsplatserna” – färre kontrollavgifter för personalliggare 2018

Sedan starten har Skatteverket genomfört totalt 37 756 kontroller i byggbranschen. I kontrollerna ingår dels kontroller av antalet byggarbetsplatser som motsvarar antalet byggherrar, dels antalet entreprenörer som kontrollerats på respektive byggarbetsplats.

Published

on

Skatteverket personalliggare bygg

För tre år sedan, den 1 januari 2016, trädde lagen om elektronisk personalliggare i byggbranschen i kraft. En sund och säker byggbransch som premierar konkurrens på lika villkor och en bra arbetsmiljö är målet med personalliggarlagen.

2018 gjorde Skatteverket totalt 15 204 kontroller i byggbranschen. I 13 procent av fallen beslutade myndigheten att utdöma kontrollavgifter. 2018 är det år som flest kontroller genomförts totalt sett; 15 204 stycken, vilket är 5000 fler än året innan. Dessa fördelar sig på 6 586 byggarbetsplatser respektive 8 618 entreprenörer. Att Skatteverket gjorde betydligt fler kontroller under 2018 jämfört med 2017 beror på att myndigheten fick extra medel i budgeten för just personalliggarkontroll. 

– Det vanligaste felet är att personer inte är registrerade i personalliggaren, säger Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket.

För 2017 gjordes 10 458 kontroller vilket motsvarar 4 138 byggarbetsplatser. På dessa blev 6 320 entreprenörer kontrollerade. Det vanligaste felet som Skatteverkets kontrollanter upptäcker är att personal inte är registrerad i personalliggaren. Det misstaget kostar byggherren 2500 kronor per person.

– Det finns personer som inte gärna vill skylta med sin närvaro, säger Conny Svensson.

Under 2017 beslutades om kontrollavgifter vid 18 procent av besöken vilket ska jämföras med 2018 då siffran låg på 13 procent.

Conny Svensson Skatteverket personalliggare bygg

Conny Svensson är nationell samordnare på Skatteverket. Foto: Jeanette Andersson, Skatteverket

– Anledningen till nedgången är till stor del beroende på att rutiner börjat sätta sig på byggarbetsplatserna. Det är framför allt bland byggherrarna som andelen kontrollavgifter sjunkit mellan åren. Detta är mycket positivt eftersom rutiner med tillgängliga och fungerande personalliggare blivit väsentligt bättre, konstaterar Conny Svensson.

Under det första halvåret med personalliggare i byggbranschen beslutade Skatteverket att inte ta ut några kontrollavgifter. Myndigheten tillämpade istället en mjuk linje för att ge branschen en chans att vänja sig vid systemet och tekniken.

Sedan starten har Skatteverket genomfört totalt 37 756 kontroller i byggbranschen. I kontrollerna ingår dels kontroller av antalet byggarbetsplatser som motsvarar antalet byggherrar, dels antalet entreprenörer som kontrollerats på respektive byggarbetsplats.

– Lagen bygger på synlighet. Det allra viktigaste är att vi kan vara ute och göra kontroller, säger Conny Svensson.

Här kan du läsa mer.

På jakt efter en personalliggare? Fieldly erbjuder en ID06-ackrediterad liggare för företag i byggsektorn.

Continue Reading

Svensk byggbransch

Breddat ”Nubyggare” ska locka fler till byggbranschen

Ungefär 20 000 nya personer varje år. Så många behöver bygg- och anläggningsbranschen rekrytera. I ett nytt samarbete breddas nu satsningen Nubyggare.

Published

on

Nubyggare Digitala Byggindustrin

Ett nytt samarbete signerat Byggnads, Seko, Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörerna breddar satsningen Nubyggare. Genom Yrkesintroduktionsutbildning och Yrkesintroduktionspraktik bidrar parterna till att öppna nya vägar in i bygg- och anläggningsbranschen för personer utan fullständig gymnasieutbildning och för nyanlända.

– En modern och attraktiv byggbransch behöver vara mer jämlik och inkluderande. Kompetensbrist är en av våra medlemmars största utmaningar när Sverige växer och fler behöver en bostad och bättre infrastruktur. Därför är det viktigt att vi kan välkomna alla, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier.

Sedan Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Seko och Maskinentreprenörerna våren 2017 skrev avtal om Yrkesintroduktionsanställning och Yrkesorienteringspraktik har man tillsammans med samverkansorganisationerna Byggnadsindustrins yrkesnämnd, Galaxen Bygg och Regionala samverkansgrupper arbetat för att få fler i arbete inom byggsektorn.

Under 2019 förstärks samarbetet med nya matchningskoordinatörer i Galaxen Bygg. De ska arbeta som en effektiv länk mellan lokala Arbetsförmedlingar och företag. Redan nu är koordinatörerna på plats i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Luleå och Östersund.

– För oss är det självklart att vara med och ta ansvar för arbetsmarknaden. När samhället förändras ska vi vara en proaktiv kraft och möta upp den förändringen. Vi vill välkomna nya till branschen på ett schysst sätt, säger Valle Karlsson, förbundsordförande Seko.

Johan Lindholm är förbundsordförande på Byggnads, en av parterna bakom Nubyggarna.

–  Att sitta på läktaren är inget alternativ, vi måste öppna upp nya vägar så att vi kan skapa fler jobb med schysta villkor. Med det här samarbetet kan vi ge killar och tjejer som inte gick klart sin gymnasieutbildning och nyanlända lärlingsplatser och en tydlig väg till en fullständig yrkesutbildning, säger han.

Nubyggarna beräknar att det saknas 50 000 byggare de närmsta 5 åren samtidigt som flera stora bygg- och infrastrukturprojekt planeras. Parallellt står stora grupper långt ifrån byggarbetsmarknaden.

Här kan du läsa mer.

Bild: Susanne Lindholm, Sveriges Byggindustrier

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.