Connect with us

Svensk byggbransch

Amela Hodzic, Prolog: strategisk upphandling kräver modiga beställare

“Allt som byggs ska vävas in i resten av samhället. Det ska kunna fungera som en helhet.” Möt Amela Hodzic, fd regionråd med passion för offentlig upphandling och en effektiv byggbransch.

Published

on

Amela Hodzic_Prolog

Hon är samhällsvetaren och ekonomen som pratar om upphandling med passion i rösten. Amela Hodzic tillbringade elva år i politikens hetluft, senast som regionråd med ansvar för upphandling och personalfrågor. Idag är det tidigare regionrådet marknadsutvecklingschef på Prolog, ett konsultbolag som arbetar för ett effektivare byggande. Vi tog ett samtal om dialogbaserad upphandling, holistiskt byggande och vikten av att se varje upphandling som unik.

Upphandling inte en lista med inköp

– När jag blev regionråd var det många som reagerade med skepsis och frågade sig vad man kunde göra med upphandling. Jag tänkte att det här blir hur häftigt som helst.

Som regionråd ansvarade Amela för att 14,5 miljarder kronor användes på sätt som kom skåningarna till största möjliga nytta. Hon såg tidigt till så att inköpsdirektören började rapportera direkt till regiondirektören, istället för att som tidigare ha rapporterat till ekonomidirektören. På så sätt lyfte man upp området en nivå och signalerade till hela organisationen att upphandling och offentliga inköp är en strategiskt viktig fråga.

– Med upphandling som verktyg kan vi skapa samhällsnytta och jobba med grön omställning, tillväxt och innovationer.

För den som pratar med Amela blir det fort tydligt att samverkan med näringslivet är en hjärtefråga. Efter många år i det offentliga står hon sedan ett år tillbaka med fötterna i det privata näringslivet. Men passionen och drivet för bättre och fler samtal mellan de som levererar till det offentliga och offentligt finansierad verksamhet har inte minskat i styrka.

– Offentlig upphandling ska inte handla om att ha en lista med inköp som man måste göra. Inför varje upphandling ska man fråga sig vad man kan göra och hur man använder skattepengarna på bästa sätt.

Dialogbaserad upphandling går ut på att offentliga aktörer i ett tidigt skede bjuder in privata marknadsaktörer för en dialog om kommande behov. Under sin tid som regionråd jobbade Amela mycket med såväl dialogbaserad upphandling som innovationsupphandlingar.

Slopa revirtänkandet och utvecklas tillsammans

Ett nära och gott samarbete mellan marknadens aktörer och det offentliga är ett ämne hon ständigt återkommer till. Prestige och konkurrenstänkande företag emellan ger hon inte mycket för.

Byggbranschen har många duktiga och väldigt engagerade aktörer, menar Amela. Men hon ser fortfarande mycket revirtänkande och ovilja att arbeta över företagsgränser.

– Även om man är konkurrenter kan man kanske tillsammans sätta sig och slå sina kloka huvuden ihop. Det kanske finns gemensamma lösningar som man kan leverera och då kan man utvecklas tillsammans.

Många som jobbar med upphandling är rädda att råka ut för överprövningar menar Amela som också menar att lagstiftningen tillåter mer än många tror. Hon vill också slå ett slag för att som offentlig aktör skicka upphandlingsunderlaget på extern remiss, något hon menar också är en form av dialog.

– Om man menar allvar med att gynna lite mindre aktörer och skapa tillväxt kan man till exempel dela upp upphandlingen i mindre kontrakt och garantera volymer. På så sätt får man fler mindre företag att komma in på marknaden och ta del av de offentliga upphandlingarna.

Amela ger ett exempel från sin tid i regionen. Plastförkläden används flitigt inom sjukvården. De visade sig till och med vara den femte största miljöboven i Region Skåne vid en närmare granskning. För några år sedan började man under Amelas ledning med att identifiera behovet av en bättre lösning, visade på efterfrågan och sedan släppte man in innovativa företag som hade olika förslag på lösningar.

– GAIA Bio Materials, ett företag från Helsingborg vann innovationsupphandlingen. De hade tagit fram en helt ny produkt på marknaden av 93 procent förnybart material, baserad på sockerrör och kalciumkarbonat. För dem innebar detta direkt nya arbetstillfällen och de började få beställningar även från utlandet.

Allt som byggs ska vara del av samhället

I sin nuvarande roll på Prolog försöker Amela uppmuntra byggbranschen att arbeta mer gränsöverskridande. Och holistiskt, vilket är ett ord hon gärna återkommer till. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet hänger ihop och här spelar innovationer en viktig roll.

– Det är viktigt att vi inte bygger i separata öar. Allt som byggs ska vävas in i resten av samhället. Det ska kunna fungera som en helhet. Hur kan det vi bygger t.ex. bidra till grön omställning? Det är viktigt att man inte bara bygger, utan att man bygger samhället. Och då får man tänka efter för varje projekt som man gör. Mer holistiskt och med ett helhetsperspektiv.

Det är hög tid för ett paradigmskifte i synen på offentlig upphandling, säger Amela med eftertryck, och det är en uppfattning hon plockat med sig från tiden i Region Skåne. Men paradigmskifte i upphandling och dialogbaserad upphandling låter lätt lite abstrakt; vad tycker Amela att man ska tänka på för att det ska översättas i praktisk verklighet?

– Man tar dialogen med näringslivet i ett väldigt tidigt skede och utifrån det börjar man ta fram förfrågningsunderlaget. Och när man är färdig med det har man mod – och släpper prestigen – att släppa underlaget på extern remiss. Vad säger näringslivet och de som har kapacitet att leverera det här? Är det ett bra förfrågningsunderlag? Har vi tänkt rätt? Finns det kanske onödiga krav som inte kommer göra så stor skillnad?

Så lyckas du med upphandling – Amelas bästa tips

  1. Upphandling handlar om ledarskap. Ha mod att använda upphandling som ett verktyg för att skapa samhällsnytta. Det behövs modiga beställare.
  2. Lyft upphandling till en strategisk nivå så att hela organisationen inser att det är en strategisk och viktig fråga.
  3. Varje upphandling är unik. Se varje upphandling. Det går att vara kreativ i upphandling. Avsätt tid och resurser för att jobba med upphandlingen. Vi har en del mindre kommuner där det kanske sitter en tjänsteman på halvtid. Då är det svårt att alltid vara innovativ. Därför är det viktigt att vi delar med oss och inspirerar andra och sprider goda exempel. Och även om det skulle bli en överprövning – för det kan hända trots att man har jättebra koll på juridiken – så ska man kunna premiera medarbetare som har tänkt innovativt.
Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Svensk byggbransch

Modigt ledarskap i bygg- och fastighetsbranschen

Vem har yttersta ansvaret för att samhällsbyggnaden lever upp till både ekologisk och social hållbarhet? Detta diskuterades av branschfolk och kommunala tjänstemän på konferensen ”Modigt ledarskap i bygg- och fastighetsbranschen 2.0”.

Published

on

Våga tänka innovativt, bli mer nyfikna och intresserade, sätt människan i centrum! Uppmaningarna från talarna på konferensen var många och av det peppande slaget. Trots att tunga ämnen som klimatkris och bostadsbrist avhandlades var andan bland deltagarna positiv och stämningen full av tillförsikt och hopp om framtiden.

Konferensen arrangerades av Prolog och Altitude Meetings tillsammans med Hyresgästföreningen, Skanska, Croma Arkitekter, BIMobject, Atrium Ljungberg, Fieldly och Mötesplats Social Innovation. Syftet, att lyfta frågan om hur olika aktörer i bygg- och fastighetsbranschen arbetar med ekologisk och social hållbarhet och vems det yttersta ansvaret är att man tar ansvar för dessa frågor, angreps från olika håll av de olika talarna.

Amela Hodzic från Prolog som är initiativtagare till konferensen poängterade att byggarsektorn har ett stort ansvar för en utveckling mot social hållbarhet.

– Ett modigt ledarskap handlar om att våga tänka innovativt!

 Och för att uppmuntra till detta och uppmärksamma gott ledarskap har Prolog och Altitude instiftat en utmärkelse som heter ”Årets Modigaste Ledare”. De nominerade som presenterades på storbildskärmen var inför denna första utdelning Pether Fredholm, Katarina Pelin, Viktoria Buskqvist, Marléne Engström och Petra Sörling, och av dessa blev det Katarina Pelin, förbundsdirektör på VA Syd, som kammade hem priset.

– Jag är så stolt och glad över det här priset. I mitt ledarskap ställer jag mig alltid samma frågor: “var är vi, vart ska vi och varför?” och utifrån det sätter jag alltid en riktning tillsammans med medarbetarna, sa Katarina Pelin.

Malmös tillträdande stadsbyggnadsdirektör Marcus Horning, som ännu innehar samma titel i Lund, talade om staden som fenomen ur ett historiskt perspektiv. Genom att lyfta fram att strukturen i en stad som Damaskus som anlades 5000 år före vår tideräkning präglar staden än idag argumenterade han övertygande att vi måste tänka på att det vi gör i staden idag kommer ha stor impact långt in i framtiden. Detta historiska perspektiv menar Marcus Horning visar också att staden som fenomen är robust.

– Därför är det där vi ska göra de stora hållbarhetsförändringarna vi måste göra, sa han.

Paneldiskussionen med Kenneth Gustavsson från Hyresgästföreningen och Fredrik Friblick från Prolog rörde sig kring initiativet att få fram 1000 nya bostäder till stadens unga. Kenneth förde fram vikten av att få bostäder som unga har råd att bo i och vikten av att lyssna på medlemmarna vad det är de vill ha i sina hem, exempelvis genom en större enkät bland Hyresgästföreningens medlemmar. Fredrik berättade hur de tidigt samlat aktörer till projektet och gjort en gemensam avsiktsförklaring. Nyckeln till att klara av att bygga hållbara och prisvärda bostäder är att samverka bättre.

– Undviker man dubbelarbete och rent slöseri och om alla kommunicerar tydligt kring vad just de kan bidra med blir resultatet så mycket bättre, menade Fredrik.

Ett par inbjudna ungdomar i publiken fick mikrofonen och chans att uttala sig, och sa bland annat att de var positiva till initiativet och att dagens unga är en rörlig och aktiv grupp som sällan har tid eller möjlighet att stå många år i bostadskö, därför är sådana här initiativ välkomna.

Continue Reading

Digitalisering

Så gjorde vi: digitalisering i byggbranschen i praktiken

Emile Hamon: ”Digitaliseringen kan ge stora ekonomiska besparingar”

Published

on

Den 16 maj arrangerade Fieldly, BIMobject och Unicorn Titans träffen Connecting the Dots, ett event med syfte att ge aktörer i byggbranschen chans att utbyta erfarenheter kring digitalisering och att nätverka med varandra. Att temat för dagen väcker intresse var inte att ta miste på, eventet blev snabbt fullbokat.

En av dagens talare var Emile Hamon, verksamhetsutvecklingschef på Veidekke. Han berättade om företagets digitala resa, och delade bland annat en av orsakerna till varför digitalisering varit så viktigt för dem, och varför det är viktigt för hela byggbranschen; med digitaliseringens hjälp kan man åstadkomma stora, ekonomiska besparingar. Ett exempel på det som Emile Hamon tog upp var projektering.

– Har vi inte rätt underlag kostar det oss enorma summor.

Han beskrev också vikten av att utnyttja den information som finns i BIM-modellen för att vara effektiva, och poängterade även att i det allmänna planeringsarbetet och logistiken är digitaliseringen till stor hjälp.

­– Det gäller att få ett bra flyt ute på varje byggarbetsplats.

Även Björn Lahti, digitaliseringschef på LKF Fastigheter, delade företagets digitala resa, och vände fokus mot kunden.

– Vi måste jobba mer mot våra kunder och skapa en bättre digital kundupplevelse. Kunden förväntar sig mer, snabbare.

Oskar Berg, digitalstrateg och verksamhetscoach på Unicorn Titans, hade mycket att säga om hur företag tacklar digitaliseringen.

– Det handlar inte om vad utan hur man angriper digitalisering, sa han bland annat, ett påstående som väl speglar syftet med Connecting the Dots: mindre prat om allt man kan göra, mer prat om ”hur gjorde vi”.

Oskar poängterade också vikten av en gemensam målbild för digitaliseringen, annars blir det ingen samordning, vilket han tydligt illustrerade med en bild på yra höns.

Allt som allt var Connecting the Dots en värdefull chans för branschfolk att dela erfarenheter kring digitalisering, lära av varandras misstag och framsteg, och nätverka.

Continue Reading

Digitalisering

Digitalisering gör klimatdeklaration för byggprojekt lättare

Published

on

Det branschgemensamma verktyget för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram förra året ska nu digitaliseras. Detta kommer göra verktyget enklare att använda och mer kvalitetssäkert.

Hittills har klimatberäkningar gjorts manuellt, vilket är tidskrävande och därmed kostsamt. Nu förenklas denna process genom att de kostnadskalkyler som redan görs i byggprocesser kan överföras digitalt till miljöberäkningsverktyget.

– Det här är ett viktigt steg. En manuell beräkning är inget realistiskt alternativ om Boverkets förslag om obligatorisk klimatdeklaration för byggnader ska kunna realiseras. Vi är stolta över att kunna gå före i denna utveckling och att de kommuner som är med i projektet redan har börjat, eller nu kommer att börja, ställa krav på klimatdeklarationer i byggprojekt, säger Martin Erlandsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Martin Erlandsson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt.

– Den nya exportfunktionen i verktyget gör det möjligt för alla våra användare att göra en klimatkalkyl på ett betydligt effektivare sätt än den manuella hantering som varit praxis hittills. Det innebär att de i framtiden, utöver själva byggkostnadskalkylen, även får en klimatdeklaration på köpet, då den baseras på samma resurssammanställning, säger Daniel Manoraj på NVBS Business IT som levererar och säljer UNIT4 MAP.

IVL är redan igång med nästa digitaliseringssteg för att underlätta beräkningen av en byggnads klimatdeklaration. Detta utvecklingssteg kommer göra det möjligt att byta ut generella miljödata för olika byggprodukter mot företagsspecifika kvalitetssäkrade uppgifter, så kallade miljövarudeklarationer eller EPD-data från olika leverantörer.

– Tanken är att det ska stimulera till förbättringar, genom att man kan se hur klimatpåverkan för den specifika byggnaden kan minska genom ändrade materialval och produktionssätt, säger Martin Erlandsson.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg har finansierats av Energimyndigheten och deras program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende och Smart Built Environment Livscykelperspektiv som finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Läs mer om projektet här

Continue Reading

Trending

Copyright © 2019 Fieldly AB. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.